Sökresultat

  • Programområde Sötvatten (38)
  • Undersökningstyper (38)
  • Miljöövervakning (38)
  • Programområde Kust och Hav (3)
  • Sötvatten (1)
  • Vägledning (1)
  • Visa fler

  • Vägledningar (38)

  • Faktasida (38)

  • Senaste månaden (2)
  • Senaste året (19)
  • Mer än ett år sedan (19)

  • Sortera på senast uppdaterad
  • Sortera på sidans namn
Faktasida: Miljöövervakningens metoder och undersökningstyper inom programområde Sötvatten

Miljöövervakningens metoder och undersökningstyper inom programområde Sötvatten

Följande manualer ger handledning för att göra undersökningarna  jämförbara och kvalitetssäkrade.

Dokument: Bakteriell syrekonsumtion

Bakteriell syrekonsumtion

Syftet med att mäta bakteriell syrekonsumtion i havsvatten är främst att upptäcka gödning av vattenmiljön. Metoden fungerar även i sötvatten.

Dokument: Beräkning av ämnestransport

Beräkning av ämnestransport

Syftet med undersökningstypen är att ge en vägledande information i frågor som rör ämnestransportberäkningar i samband med miljöundersökningar.

Dokument: Biotopkartering i sjöar

Biotopkartering i sjöar

Undersökningstypen beskriver sjöstränders biotoper med inriktning på deras värde för biologisk mångfald, samt fastställer de olika biotopernas förekomst och utbredning.

Dokument: Biotopkartering i vattendrag

Biotopkartering i vattendrag

Det mest grundläggande syftet med biotopkartering är att skapa en beskrivning av vattendraget som kan användas som underlag till naturvärdesbedömningar, åtgärdsplanering, naturhänsyn, miljökonsekvensbeskrivningar, limnisk naturvård och annan typ av verksamhet som berör mångfald i och kring vattendrag.

Dokument: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - oberoende urval

Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - oberoende urval

Bottenfauna är väl lämpad för att beskriva ett vattens kemiska och fysikaliska tillstånd eftersom skilda arter av bottenfauna har olika känslighet för olika typer av kemiska och fysikaliska faktorer. Till skillnad från vattenkemin ger bottenfaunan ett integrerat mått på tillståndet bakåt i tiden.

Dokument: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag – riktat urval

Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag – riktat urval

Bottenfauna är väl lämpad för att beskriva ett vattens kemiska och fysikaliska tillstånd eftersom skilda arter av bottenfauna har olika känslighet för olika typer av kemiska och fysikaliska faktorer. Till skillnad från vattenkemin ger bottenfaunan ett integrerat mått på tillståndet bakåt i tiden.

Dokument: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier

Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier

Bottenfauna är väl lämpad för att beskriva ett vattens kemiska och fysikaliska tillstånd eftersom skilda arter av bottenfauna har olika känslighet för olika typer av kemiska och fysikaliska faktorer. Till skillnad från vattenkemin ger bottenfaunan ett integrerat mått på tillståndet bakåt i tiden.

Dokument: Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral

Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral

Bottenfauna är väl lämpad för att beskriva ett vattens kemiska och fysikaliska tillstånd eftersom skilda arter av bottenfauna har olika känslighet för olika typer av kemiska och fysikaliska faktorer. Till skillnad från vattenkemin ger bottenfaunan ett integrerat mått på tillståndet bakåt i tiden.

Dokument: Djurplankton i sjöar

Djurplankton i sjöar

Djurplanktonsamhällen förändras vid många olika miljöförändringar, till exempel övergödning, försurning, kontaminering med metaller och förändringar av fiskfaunans sammansättning. En analys av djurplanktonsamhällen ger därför information om effekter av olika typer av miljöstörningar.