Sökresultat

Information om kalkning och biologiska effekter av försurning i sjöar och vattendrag.

Kalkning av sjöar och vattendrag har bedrivits sedan slutet av 1970-talet och finansieras huvudsakligen med statsbidrag. För närvarande satsas cirka 170 miljoner kronor årligen via vårt anslag för åtgärder i havs- och vattenmiljöer. 

Årligen satsas drygt 30 miljoner kronor på att följa upp effekterna av de kalkningar som genomförs. Länsstyrelserna har ansvaret för den regionala uppföljningen medan Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för den nationella uppföljningen.

Havsförsurning tas upp i ett av delmålen för FN: s 2030-agenda för hållbar utveckling. Inom ramen för de globala hållbarhetsmålen har de flesta länder i världen enats om att dokumentera de kemiska förändringarna i samband med försurning av havet.

Att ta itu med havsförsurning skulle kräva genomförande av storskaliga strategier för att minska koldioxidnivån i atmosfären och havet. Den ökande mängden vetenskapliga bevis leder till ökad medvetenhet bland beslutsfattare på internationell nivå.

Det finns överväldigande bevis på att försurning av havet kommer att ha betydande effekter på marina arter från bakterier till fisk, ekosystem och tillhörande tjänster. Dessa inkluderar utrotning av vissa arter och förskjutningar i ekosystem.

Rapporten beskriver vilka effekter 30 års kalkning av försurade vattendrag har haft på fiskbestånden. De resultat och slutsatser som framförs baseras på fångster vid 17 492 enskilda provfisken från drygt 1 200 olika strömsträckor i landet.

Målet med kalkning är att upprätthålla vattenkvaliteten i försurade sjöar och vattendrag i väntan på att de ska återhämta sig från försurningen. Syftet med denna handbok är att effektivisera, samordna och öka kvaliteten i kalkningsarbetet.