Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Regler Yrkesfiske Fångstmottagare Handel

Vill du veta mer om vägning?

Här kan du hitta information om vad som gäller vid vägning.

Fiskeriprodukter ska som huvudregel vägas vid landningen

Som huvudregel gäller att fångster av fiskeriprodukter ska vägas vid landningen och att hela fångsten ska vägas.

Vem ansvarar för vägningen när fångsten vägs vid landningen?

Registrerade köpare, registrerade auktionsinrättningar eller andra organ eller personer som ansvarar för den första försäljningen av fiskeriprodukter i en EU-medlemsstat är ansvariga för att vägningen görs enligt vägningsbestämmelserna. I Sverige använder vi samlingsbegreppet förstahandsmottagare för dessa aktörer som köper eller förmedlar fiskeriprodukter till försäljning i första handelsledet. En förstahandsmottagare ska registrera sig hos Havs- och vattenmyndigheten.

Om fiskeriprodukter ska säljas till någon som köper mindre än 30 kg fiskeriprodukter per dag för privat konsumtion så ansvarar befälhavaren för vägningen. Denna bestämmelse gäller exempelvis om du som privatperson köper några havskräftor eller en torsk direkt av befälhavaren i hamnen.

Befälhavaren ansvarar även för vägningen om fångsten inte ska säljas eller övertas. När man talar om övertagande av fiskeriprodukter menar man oftast förstahandsmottagarens övertagande av fiskeriprodukter för att sälja dem senare.

Kontroll

En landningskontrollant får kräva att fiskeriprodukter som landas i Sverige vägs i närvaro av kontrollanten innan fiskeriprodukterna transporteras vidare från landningsplatsen. En landning tar olika lång tid beroende på vilken fångst och hur mycket fångst som ska landas. I vissa fall vägs fiskeriprodukterna löpande men i andra fall genomförs vägningen vid en specifik tidpunkt. För att kontrollen ska kunna fungera smidigt både för befälhavaren och för kontrollanten är det bra om du som befälhavare berättar för kontrollanten vid vilken tidpunkt vägningen kommer att genomföras, så att inte vägningsproceduren måste upprepas om inte landningskontrollanten är på platsen just då.

Fiskeriprodukterna får i vissa fall vägas redan ombord på fiskefartyget

När får vägning göras ombord?

För att det ska vara tillåtet att väga fiskeriprodukterna ombord på fiskefartyget under en fiskeresa krävs det att fiskefartygets fiskelicensinnehavare har lämnat in en anmälan om ombordvägning till Havs- och vattenmyndigheten. Om du lämnar in en anmälan om ombordvägning så medför detta att vägning av fångst fortsättningsvis ska göras ombord på fiskefartyget under fiskeresorna. Det finns en särskild blankett för anmälan om ombordvägning på Havs- och vattenmyndighetens hemsida.

Det kan hända att en befälhavare på ett fiskefartyg som fiskelicensinnehavaren har anmält ombordvägning för, inte vill väga ombord vid en enskild fiskeresa. I så fall kan befälhavaren meddela Havs- och vattenmyndigheten att han eller hon på just den aktuella fiskeresan vill väga sin fångst vid landning istället. Detta ska meddelas i en förhandsanmälan om landning.

En fiskelicensinnehavare som inte längre vill att vägning fortsättningsvis ska göras ombord på fiskefartyget kan avanmäla ombordvägning, genom en likadan blankett som används för anmälan. Den enda skillnaden är att det är en annan ruta som ska kryssas i.

Vem ansvarar för vägningen när fångsten vägs ombord?

Om ett fiskefartyg är anmält för ombordvägning så ansvarar befälhavaren på fiskefartyget för att vägningsbestämmelserna följs.

Kontroll

Om befälhavaren väger sin fångst ombord på fiskefartyget under fiskeresan och har anmält detta till Havs- och vattenmyndigheten, så behöver han eller hon inte väga om all sin fångst vid en landningskontroll. Det räcker att befälhavaren istället väger ett stickprov av fångsten (exempelvis enstaka arter) i närvaro av landningskontrollanten, om kontrollanten begär det. Landningskontrollanten visar vilken våg som ska användas för vägningen och vilka fisklådor som ska vägas. Beroende på hur stor fångsten är, gör kontrollanten ett urval enligt en urvalstabell som visar hur många lådor befälhavaren måste väga vid kontrollen. Befälhavare får begära att fler lådor vägs än det antal som urvalstabellen kräver. Det finns särskilda bestämmelser om hur stickprovsvägningen ska göras.

Fiskeriprodukterna får i vissa fall vägas efter transport inom Sverige

Sverige har antagit en kontrollplan, som har godkänts av Europeiska kommissionen. Vi får därför tillåta att fiskeriprodukter vägs efter transport från landningsplatsen. Men vägning efter transport från landningsplatsen får endast göras om fiskeriprodukterna ska transporteras till en plats inom Sverige.

Bestämmelserna om hur vägningen ska göras gäller även vid vägning efter transport inom Sverige.

Även partier av fiskeriprodukter som förvaras osorterade, såsom pelagiska fångster av sill/strömming och skarpsill, kan vägas efter transport inom Sverige. För att undersöka och bestämma artfördelningen i fångsten, det vill säga vilka mängder fisk av olika arter som de osorterade partierna består av, så gör landningskontrollanterna en typ av stickprovstagning. Denna stickprovstagning kallas för artsammansättningsprov. Artsammansättningsprovet kan göras före eller efter transporten.

Senast 48 timmar efter avslutad landning ska befälhavaren lämna sin landningsdeklaration till Havs- och vattenmyndigheten. Om befälhavaren väger fiskeriprodukterna efter transport inom Sverige, så anses landningen inte avslutad förrän efter fiskeriprodukterna har vägts. Det är alltså först efter vägningen som de 48 timmarna börjar räknas.

När fiskeriprodukterna vägs efter transport är det förstahandsmottagaren som ansvarar för vägningen.

Om fiskeriprodukterna ska transporteras utanför Sveriges gränser, så måste fiskeriprodukterna vägas senast vid landningen

För att det ska vara tillåtet att väga efter transport till en annan EU-medlemsstat krävs att ett gemensamt kontrollprogram har tagits fram mellan de båda EU-medlemsstaterna och att kommissionen har godkänt kontrollprogrammet. Sverige har inte något gemensamt kontrollprogram med någon annan EU-medlemsstat. Det är därför inte tillåtet att vänta med att väga fiskeriprodukterna, om de ska transporteras utanför Sveriges gränser. Vägning ska då göras senast vid landningen.

Alla fiskeriprodukter ska som huvudregel vägas

Alla fiskeriprodukterna vägs

Huvudregeln är att alla fiskeriprodukter ska vägas. De ska vägas på ett vägningssystem som uppfyller kraven i Styrelsen för ackreditering och teknisk kontrolls (Swedacs) föreskrifter och allmänna råd om icke-automatiska vågar (STAFS 2007:18).

Alla vägningssystem ska kalibreras och förseglas. Det är den behöriga myndigheten i varje EU-medlemsstat som ansvarar för att kalibrering och försegling görs i enlighet med nationella system. Detta innebär att alla godkända vågar är eller ska vara plomberade. Om plomberingen är bruten, så är vågen inte godkänd att använda för vägning av fiskeriprodukter.

I vissa fall görs vägningen på ett löpande band. Då ska en synlig räknare installeras och räknaren ska ange den sammanlagda totalvikten. Du som väger ska läsa av räknaren innan du börjar väga och avläsningsresultatet ska du skriva in i vägningsjournalen. Den sammanlagda totalvikten ska också föras in i vägningsjournalen. Du som ansvarar för vägningen ska skriva in all användning av vägningssystemet i vägningsjournalen.

Ofta genomförs vägning vid landning på en våg som flera fiskelicensinnehavare, befälhavare eller förstahandsmottagare disponerar gemensamt inom hamnområdet. En del väljer att väga fångsten ombord på fiskefartyget, efter att fiskefartyget lagt till vid kaj.

Fångst som förvaras i lådor med maximalt 50 kg fiskeriprodukter kan stickprovsvägas

Den som är ansvarig för vägningen kan välja att fastställa vikten av den totalt landade kvantiteten per art genom att väga stickprov på delar av den landade fångsten, istället för att väga all fångst.

Sådan stickprovsvägning får bara omfatta fångster som är förvarade i standardiserade lådor med en maximal vikt på 50 kg per låda. Stickprovet ska utgå från ett parti som består av samma art (av fisk, kräftdjur eller blötdjur), som förvaras i samma typ av låda med samma fyllnadsgrad. Om en kontrollant kontrollerar landningen, så bestämmer han eller hon hur många lådor som ska stickprovsvägas utifrån hur många lådor som partiet består av. Det finns särskilda bestämmelser om detta. Om lådor inte uppfyller kraven för att ingå i stickprovsunderlaget, exempelvis att de har en annan fyllnadsgrad än övriga eller är en annan typ av låda, så ska de istället vägas individuellt. Kontrollanten ska välja ut lådorna som ska stickprovsvägas jämnt fördelat under landningen.

Fiskeriprodukter som förvaras osorterade kan mängdbestämmas per art genom artsammansättningsprov

Fångster som förvaras osorterade ombord på fiskefartyget kan exempelvis bestå av pelagiska arter som sill/strömming och skarpsill. För fångster som förvaras osorterade ska vikten per art baseras på en artfördelning som fastställs genom stickprovstagning. Stickprovet som tas ut ska vara 0,5 promille av landningen, men minst 100 kg, och tas ut jämnt fördelat under landningen.

Om vägning sker efter storlekssortering och endast de mindre storlekarna innehåller mer än en art, behöver stickprov bara tas i storleksfraktioner upp till och med den fraktion som innehåller minst 99 procent av en art.

Denna artsammansättningsprovtagning motsvarar sådan provtagning som föreskrivs i förordning (EEG) nr 954/87. Det är denna metod som Havs- och vattenmyndigheten oftast använder vid kontroll av osorterade landningar.

Vikten per art får även fastställas genom provtagning som görs i enlighet med artikel 7.3-7.4 i förordning (EEG) nr 3703/85. Sådan provtagning innebär att stickprov tas ut på följande sätt från den mängd som bjuds ut till försäljning, förutsatt att stickproven omfattar minst 0,08 % av varje kvantitet över 100 ton:

Minimivikt
KvantitetMinimivikt på stickproven (kg)

Mindre än 5

8

Minst 5 och minde än 15

20

Minst 15 och minde än 40

40

Minst 40 och minde än 60

60

Minst 60 och minde än 80

80

Minst 80 och minde än 100

100

100 eller mer

120

När landningar görs från fartyg som är utrustade med fisketankar, ska stickproven tas från innehållet i varje tank.

Dessa olika sätt att genomföra provtagning för att bestämma artfördelning anges i föreskriften. Det ställs därmed indirekt ett krav på befälhavaren att använda en metod som motsvarar någon av dessa för att fastställa artsammansättningen och därmed vikten per art av sin landning. Om befälhavaren använder sig av någon av dessa metoder vid provtagning ombord så ökar möjligheten för honom eller henne att få rätt uppskattning i sina loggboksuppgifter, i förhållande till de uppgifter som landningskontrollanterna får fram i sitt artsammansättningsprov.

Vägning av frysta fiskeriprodukter

Vid vägning av landade kvantiteter av frysta fiskeriprodukter som landas i lådor eller block så får vikten per art (och i vissa fall presentationsform) bestämmas med en särskild metod. Metoden utgår från att det sammanlagda antalet lådor och block multipliceras med den genomsnittliga nettovikten för en låda eller ett block med hänsyn tagen till en särskild provtagningsplan.

Den som väger fiskeriprodukterna ska föra en journal per landning. Detta gäller oavsett om det är en fysisk person eller ett företag som ansvarar för vägningen. Journalen ska innehålla namnet och distriktsbeteckningen för det fiskefartyg från vilket fiskeriprodukterna har landats, uppgift om art och (om tillämpligt) presentationsform för den fisk som landats, uppgift om storleken på partiet och urvalet av pallar per art och (om tillämpligt) presentationsform, vikten för varje pall i urvalet och pallarnas genomsnittliga vikt, antal lådor eller block i varje pall i urvalet, lådans taravikt om denna skiljer sig från taravikten 1,5 kg, genomsnittlig vikt för en tom pall (utifrån beräkning av genomsnittlig vikt för de tomma pallar från urvalet som används vid landningen) samt genomsnittlig vikt per låda eller block fiskeriprodukter per art och (om tillämpligt) presentationsform.

Avdrag för vatten och is

Före vägningen ska den vägningsansvarige se till att fiskeriprodukterna rensas från is i den mån detta går att göra utan att fiskeriprodukterna skadas eller att kvaliteten försämras. Avdrag för vatten och is får i vissa fall göras från den totala vikten, men avdraget får inte vara större än 2 %. Vattenavdrag får endast göras för pelagiska arter. Den vägningsansvarige ska alltid ange avdraget som han eller hon gör för vatten och is på kvittot tillsammans med viktuppgiften.

Krav på uppgiftslämnande i kalibreringsjournal och vägningsjournal

Kalibreringsjournal

Den som ansvarar för vägningssystemet ska föra en kalibreringsjournal.

Vägningsjournal

Den som ansvarar för vägningen ska föra en vägningsjournal som ska sparas i tre år. Vägningsjournalen ska bestå av ett häfte eller en bok med numrerade blad. Den som är skyldig att föra vägningsjournal kan välja att redovisa denna i den elektroniska fiskeloggboken. Vägningsjournalen ska fyllas i direkt när viktuppgifterna visas i vägningssystemet.

För varje vägning ska det i journalen anges

  1. information om vägningsansvarig,
  2. treställig bokstavskod för varje vägd art (exempelvis HER för sill/strömming), vägningsresultaten för varje vägd kvantitet av varje art (som kilogram produktvikt), de vägda fiskeriprodukternas produktform, avdrag för vatten och is angivet i procent vid avdrag enligt artikel 74 i genomförandeförordningen,
  3. distriktsbeteckning samt namn på det fiskefartyg som fiskeriprodukterna kommer från, samt datum för vägningen (ÅÅÅÅ-MM-DD) och även landningsdatum om detta är ett annat datum är vägningsdatum.

Om det gäller en stickprovsvägning av lådor med maximalt 50 kg fiskeriprodukter ska det i vägningsjournalen även lämnas information om plomberingsnummer (om Havs- och vattenmyndigheten har plomberat lådorna), antal lådor som vägts vid stickprovsvägningen, den samlade nettovikten (i kilogram med en decimal) för de antal lådor som vägts, samt det totala antalet lådor i det parti som har stickprovsvägts.

För uppgifter i vägningsjournal vid vägning av frysta fiskeprodukter finns ytterligare bestämmelser.

Havs- och vattenmyndigheten (och andra behöriga myndigheter) ska alltid ha fritt tillträde till vägningssystemet, vägningsjournaler, skriftliga deklarationer och samtliga lokaler där fiskeriprodukter lagras och bereds.

Särskilda bestämmelser om vägning av vissa pelagiska fångster

Det finns särskilda bestämmelser om vägning av fångster av sill, makrill, taggmakrill och blåvitling eller kombinationer av dessa som landas i bland annat EU-medlemsstaters hamnar och där varje landning omfattar sammanlagt mer än tio ton. Bestämmelserna gäller bland annat för sill som fångats i Ices-områdena IIIa och IV, makrill som fångats i Ices-områdena IIIa och IV, taggmakrill som fångats i Ices-område IV samt blåvitling som har fångats i Ices-områdena IIIa och IV. Med havsområdet Ices IIIa avses här Skagerrak och Kattegatt och med havsområdet Ices IV avses Nordsjön. Det som anges nedan i detta avsnitt gäller alltså endast för dessa fångster.

Vägning vid offentliga vägningsanläggningar för vissa fångster av färsk sill, makrill, taggmakrill och blåvitling

Vid vägning av nämnda fångster på en offentlig vägningsanläggning ska den som väger fångsterna ge köparen ett vägningskvitto med uppgift om datum och tid för vägningen samt tankens identifieringsnummer. En kopia av vägningskvittot ska också fästas vid avräkningsnotan eller deklarationen om övertagande.

Mottagaren av dessa fångster ska se till att alla erhållna kvantiteter vägs med redskap som har godkänts av Havs- och vattenmyndigheten. Vägningen ska göras innan fisken bereds, förvaras, transporteras från landningshamnen eller säljs på nytt.

Vägning och vägningsjournal vid privata vägningsanläggningar för vissa fångster av färsk fisk

Det som anges ovan om kalibrering och försegling av vägningssystem, förande av kalibreringsjournal samt vägning som utförs på löpande band gäller även för vägningsanläggningar som drivs privat. Dessutom ska varje användning av systemet registreras i en inbunden sidnumrerad vägningsjournal i de fall då vägningen görs på ett löpande band.

Utöver det tidigare nämnda gäller följande. Den som väger nämnda fångster ska för varje vägningssystem föra en inbunden sidnumrerad journal. Journalen ska fyllas i omedelbart efter det att vägningen av en separat landning har slutförts, senast klockan 23.59 lokal tid den dag då vägningen slutförts. Journalen ska innehålla uppgifter om det landande fiskefartygets namn och distriktsbeteckning, fiskarter i fångsten, varje landnings vikt, datum och klockslag för när varje vägning påbörjades och avslutades samt uppgifter om det unika identifieringsnumret för tankbilen och dess last i de fall då fångsterna har transporterats från landningshamnen före vägningen. Varje lastbilslast ska vägas och registreras separat. Den sammanlagda vikten för alla tankbilslaster från samma fartyg får registreras som en helhet under förutsättning att de vägs i följd och utan avbrott.

Utöver dessa uppgifter ska vägningsjournalen även innehålla uppgifter om signalkod på det fartyg från vilket fisken har landat, registreringsnummer för transportfordon vari fisken placeras i direkt anslutning till vägningen, och levande vikt i kilogram per art. Dessa tilläggsuppgifter ska mottagaren av fisken i direkt anslutning till avslutad vägning även sända in via e-post till fkc@havochvatten.se.

För sådana vägningsjournaler som den vägningsansvarige ska föra vid vägning på löpande band vid en privat vägningsanläggning och vid vägning av fryst fisk som landas i lådor gäller ett krav på sparande av vägningsjournalerna i tre år, precis som för den vanliga vägningsjournalen.

Kontroll och överträdelsehantering

Kustbevakningstjänstemän genomför kontroller till havs och personal från Havs- och vattenmyndigheten genomför kontroller på land.

Kontrollvägning

En landningskontrollant får kräva att varje mängd fiskeriprodukter som landas vägs i närvaro av honom eller henne, innan fiskeriprodukterna transporteras från landningsplatsen. Det är förstahandsmottagaren som ansvarar för att vägningen genomförs. Ofta går det i praktiken till så att befälhavaren väger fiskeriprodukterna vid landningen på uppdrag av förstahandsmottagaren.

För befälhavare på fiskefartyg där fångsten vägs ombord gäller följande. En landningskontrollant, en inspektör från Kustbevakningen eller en annan befattningshavare från Havs- och vattenmyndigheten kan begära att befälhavaren väger ett stickprov av den ombordvägda fångsten under närvaro av tjänstemannen. Sådan stickprovsvägning ska genomföras på samma sätt som gäller för fångster som är förvarade i lådor med maximalt 50 kg (se ovan). När befälhavaren har vägt fångsten ombord så är det befälhavaren som ansvarar för vägningen.

Överenskommelse om vägning påverkar inte ansvar enligt regler

I vissa fall när förstahandsmottagaren är ansvarig för vägningen, så kommer förstahandsmottagaren och befälhavaren överens om att befälhavaren ska väga fiskeriprodukterna åt förstahandsmottagaren. Detta är ett avtalsrättsligt förhållande mellan befälhavaren och förstahandsmottagaren. Om fiskeriprodukterna överhuvudtaget inte vägs, så har någon överträtt vägningsbestämmelserna. När Havs- och vattenmyndigheten utreder vem som kan ha överträtt vägningsbestämmelserna så följer vi den ansvarsfördelning som anges i bestämmelserna utan att ta hänsyn till avtal mellan olika aktörer.

Vägning ombord vid landning är tillåtet

Det händer att befälhavaren väger fiskeriprodukterna ombord på fiskefartyget utan att vara anmäld ombordvägare. Det är tillåtet att göra det, så länge vägningen sker vid landningen. I dessa fall är det förstahandsmottagaren som ansvarar för att vägningsbestämmelserna följs, eftersom detta ses som en vägning som görs vid landning.

En landningskontrollant som befinner sig på landningsplatsen kan kräva att få närvara när förstahandsmottagaren eller befälhavaren väger fångsten. Om det finns en landningskontrollant på plats i hamnen vid landningen så kan det vara bra att berätta för honom eller henne direkt om du som befälhavare tänker väga fångsten ombord vid landningen, så att han eller hon kan närvara när du väger. Du som befälhavare eller förstahandsmottagaren kan annars bli tvungen att väga om fångsten med landningskontrollanten närvarande.

Överträdelsehantering

Befälhavares överträdelser av vägningsbestämmelserna regleras i fiskelagen (1993:787). Förstahandsmottagares överträdelser av vägningsbestämmelserna regleras inte i fiskelagen utan i lag (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. Vägningsreglerna är en typ av bestämmelser för handeln med fisk och fiskprodukter. I vissa fall kallas bestämmelserna om handeln med fisk och fiskprodukter för ”bestämmelser om saluhållande av fångst” eller om ”saluföring av fiskeriprodukter”.

Om den ansvarige inte följer vägningsbestämmelserna så överträder han eller hon dem. Havs- och vattenmyndigheten kan anmäla överträdelser till åklagarmyndigheten. Om vi misstänker att någon har överträtt bestämmelserna så börjar vår handläggning oftast med att vi informerar personen om ärendet och ger honom eller henne möjlighet att berätta hur han eller hon ser på händelsen.

Vägningsbestämmelser

I denna informationsskrift finns fotnoter med hänvisning till var bestämmelsen som vi skrivit om finns.

Om du vill läsa vägningsbestämmelserna direkt i de grundläggande regelverken så hittar du bestämmelserna i artiklarna 60-61 i kontrollförordningen, artiklarna 69-86  i genomförandeförordningen. samt 8 kap. 13 §, 10 kap. 1 § och 12 kap. FIFS 2004:25.

Särskilda uttryck

I lagstiftning, både inom EU och nationellt, använder lagstiftaren ofta särskilda uttryck för att de som arbetar inom det särskilda området snabbt och enkelt ska veta om de pratar om samma sak. I lagstiftningen kallas dessa särskilda uttryck för definitioner.  Även inom fiskerilagstiftningen finns det särskilda definitioner. Nedanstående definitioner är gemensamma för hela EU.

Fiskeriprodukter definieras som vattenlevande organismer som erhålls genom fiskeverksamhet eller produkter som framställs därav. Som exempel på fiskeriprodukter kan nämnas torsk, sill, ål, nordhavsräka, havskräfta eller produkter som görs av fisk, vattenlevande blötdjur och vattenlevande kräftdjur.

Fiskefartyg definieras som varje fartyg som är utrustat för yrkesmässigt nyttjande av marina biologiska resurser eller en fälla för blåfenad tonfisk. Med uttrycket marina biologiska resurser menas tillgängliga och åtkomliga levande marina akvatiska arter, inklusive anadroma och katadroma arter under deras marina liv. Ett fiskefartyg är alltså ett fartyg som har redskap ombord som gör att man kan fiska fisk, kräftdjur och blötdjur yrkesmässigt. Och bland de arter man fiskar med ett fiskefartyg kan det även finnas arter som lever en del av sina liv i sötvatten.

Fiskeresa definieras som varje resa ett fiskefartyg gör under vilken det bedriver fiskeverksamhet; fiskeresan inleds när fartyget lämnar hamnen och avslutas när fartyget ankommer hamn igen.

Fiskeverksamhet definieras som sökande efter fisk, utsättning, utplacering, släpning och upptagning av fiskeredskap, ombordtagning av fångster, omlastning, bevarande ombord, beredning ombord, överföring, placering i bur, gödning och landning av fisk och fiskeriprodukter. Fiskeverksamheten består ofta sammantaget av flera olika fiskeinsatser.

Fiskeinsats definieras som all verksamhet som innebär sökande efter fisk, utsättning, släpning och upptagning av aktiva fiskeredskap, led då redskapen befinner sig i vattnet, samt överflyttning av eventuell fångst från redskapen, från förvaringskassar eller från en transportkasse till odlingskassar.

Landning definieras som den första lossningen av varje mängd fiskeriprodukter från ett fiskefartyg till land.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Regler Yrkesfiske Fångstmottagare Handel

Publicerad: 2016-03-17

Hjälpte informationen på sidan dig?

Kontakta sidansvarig Webbredaktionen