Utkastplan för fiske efter bottenlevande arter i Västerhavet

Arter som omfattas

• kolja
• rödspätta
• äkta tunga
• havskräfta
• nordhavsräka
• gråsej
• kummel
• vitling
• torsk  

Vilka arter som omfattas av landningsskyldighet beror på vilka redskap som används. I tabellen nedan ser du vad som gäller för olika redskap. I tabellen listas endast de fisken och arter som är aktuella för svenska fiskare. Landningsskyldighet införs i fler områden och med fler undantag än de som listas i tabellen.

För de kvoterade arter som inte omfattas av landningsskyldighet 2017 kommer det liksom tidigare att vara förbjudet att kasta fångst av arter som lagligen kan landas. Förbudet mot utsortering, det så kallade high-grading-förbudet gäller alltså fortfarande.

Undantag från landningsskyldigheten

Genom undantag i utkastplanen får du kasta ut fångst som omfattas av landningsskyldighet i fallen nedan. Utkastade fångster räknas inte av kvoten men ska redovisas i loggboken. Vi kommer att ha löpande uppföljning av utkast under undantagen på nationell nivå. Andelen (i procent) av kolja och äkta tunga som får kastas ut gäller alltså inte per fiskeresa.

• Tunga, kolja, vitling, torsk och gråsej under MRB som fångats i trål med minst 70 millimeter maskstorlek med kräftrist/artsorterande rist får kastas ut motsvarande upp till fyra procent av Sveriges fångster av havskräfta, tunga, kolja, vitling, nordhavsräka, torsk och gråsej i det aktuella redskapet. Registreras som DIM.
• Tunga, kolja, vitling, torsk, rödspätta och gråsej under MRB som fångats i trål med minst 35 millimeters maskstorlek med räkrist/artsorterande rist med oblockerat fiskutsläpp får kastas ut motsvarande upp till en procent av Sveriges fångster av havskräfta, tunga, kolja, vitling, torsk, gråsej, rödspätta och nordhavsräka i det aktuella redskapet. Registreras som DIM.
• Äkta tunga som fångats i nät- och garn får kastas ut upp till tre procent tunga av Sveriges totala fångster av tunga i garnfiske. Det innebär att vid total svensk fångst av tunga i garn om 1 000 kilogram, skulle totalt upp till 30 kilogram äkta tunga kunna kastas ut inom det här undantaget. Registreras som DIM.
• Havskräfta som fångats i bur samt i trål med minst 70 millimeters maska med kräftrist/artsorterande rist med minst 35 millimeters spaltbredd och 90 millimeters maska och större med SELTRA-panel får kastas ut eftersom havskräfta bedömts ha god överlevnad i de här redskapen. Registreras som DIS.
  
• Torsk, kolja, vitling, rödspätta, tunga och gråsej som fångats i burar och ryssjor får återutsättas om fisken återutsätts omedelbart och under vattenytan. Motiveringen för undantaget är att fisken bedöms ha hög överlevnadsgrad. Havskräftan ska frisläppas hel och omedelbart i det område där den har fångats. Registreras som DIS.
  

Krav om att återutsätta bifångst under vattenytan

Anledning till att fisken ska återutsätts under vattenytan är att havsfågel annars fångar mycket av den utkastade fisken, och alltså minskar överlevnadsgraden hos fisken betydligt. Om fisken inte återutsätts under vattenytan gäller inte undantaget, och all fångst av de arter som omfattas av landningsskyldighet ska landas oavsett om fiske sker efter en art med kvot (till exempel havskräfta) eller efter en art utan kvot (till exempel krabbtaska och läppfiskar).

Det finns möjlighet att söka stöd från Europeiska Havs- och fiskerifonden för installation av rör för återutsättning inom åtgärden ”Investeringar inom fiske”.Stödberättigande utgifter är investeringar och utgifter kopplade till investeringen exempelvis utgifter för installation. Det är länsstyrelserna som är beslutande i åtgärden. Stöd kan även sökas när regleringen trätt i kraft.

Minsta referensstorlek för bevarande för havskräfta

• Minsta referensstorlek för bevarande (tidigare minsta landningsstorlek) sänktes för havskräfta från 130 millimeter till 105 millimeter från januari 2016. Det motsvarar 32 millimeter ryggsköldsmått och 59 millimeter stjärtmått

Minsta referensstorlek för alla arter hittar du här.

Fiske i norska vatten

I norsk ekonomisk zon i Norska havet, Nordsjön och Skagerrak gäller precis som tidigare Norges regler för landningsskyldighet. Fångst som omfattas av landningsskyldighet i Norge, men ännu inte i EU, ska hanteras enligt EU:s regler om landningsskyldighet om den finns kvar på EU-vatten.