Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Så kontrollerar HaV fiske i skyddade områden

Havs- och vattenmyndigheten har det övergripande ansvaret för fiskerikontroll och övervakar bland annat fiske i realtid i områden där trålfiske är förbjudet. Här kan du läsa om hur kontrollen går till.

Enligt EU:s fiskerikontrollförordning ska alla fiskefartyg som är 12 meter eller längre vara utrustade med satellitsändare (VMS) för bland annat geografisk övervakning av fiskeaktiviteten. Medlemsstaterna får även använda positionsuppgifter från ett annat system (AIS, automatiskt identifieringssystem) i kontrollsyfte. I svensk lagstiftning finns krav på AIS för fiskefartyg som fiskar i de skyddade områdena vid Koster- och Väderöarna och i Bratten på västkusten.

Övervakning i realtid

Havs- och vattenmyndigheten har det övergripande ansvaret för fiskerikontroll och övervakar bland annat fiske i realtid i områden där trålfiske är förbjudet. Ute till havs är det Kustbevakningen som ansvarar för kontroll och övervakning på plats.

De skyddade områdena består av olika zoner där fiske antingen är tillåtet eller inte. I de zoner där fiske är helt förbjudet får fiskefartygen passera med surrade redskap. I övrigt gäller att trålfiske i Kosterfjorden-Väderöfjorden och Bratten endast får bedrivas med fartyg som har en sändande AIS, som ska vara påslagen under hela fiskeresan. För att få lov att fiska i Kosterfjorden-Väderöfjorden finns också krav på ett särskilt tillstånd efter en utbildning om naturvärdena och regelverket i området.

Överträdelsehantering

Fiskefartygen har rätt att passera igenom skyddsområdena och alla sådana passager noteras. I dagsläget finns ett 100-tal noteringar där fiskefartyg passerat gränsen till fiskefria zoner, vilket skulle kunna innebära att fartyget bedrivit otillåtet fiske.

– De 100 noteringarna är resultatet av en arbetsmetod vi håller på att utveckla för att förbättra övervakning och bedömning av observationer av fiskefartyg i skyddade områden. Metoden måste dock kvalitetssäkras innan vi kan tillämpa den fullt ut i myndighetsutövningen, förklarar Ingemar Berglund, chef för avdelningen för fiskförvaltning.

I de fall HaV misstänker att fartyget kan ha bedrivit olovligt fiske, tar HaV direkt kontakt med fartyget och meddelar samtidigt Kustbevakningen, om de har fartyg i närheten. Kustbevakningen utför bland annat kontroll av yrkesfiske till sjöss, exempelvis genom att kontrollera fiskeredskap, dokumentation och förbudsområden.

HaV gör sedan en djupare utredning eftersom underlaget initialt endast består av plottade uppgifter. När HaV har underlag som visar att det är troligt att ett fartyg fiskat i en fiskefri zon anmäls det till åklagarmyndigheten. I vissa fall beslutar HaV också att förelägga fartyget att inte få fortsätta bedriva fiske i området.

HaV och Kustbevakningen har överlämnat flera fall av fiskebrott till allmänna åklagarmyndigheten. De som fått fällande domar påförs prickar av HaV. Myndighetens kontroll kan alltså innebära flera moment:

  1. HaV informerar
  2. HaV åtalsanmäler 
  3. HaV förelägger
  4. HaV påför ”prickar” när någon fälls för brott, eller begår en allvarlig överträdelse. Efter 18 prickar förlorar man sitt tillstånd att fiska.

I Kosterfjorden - Väderöfjorden krävs tillstånd för att få lov att fiska efter räka med trål. Tillståndet utfärdas ett år i taget. Den som inte följt regler och villkor vid fiske kan nekas tillstånd. Tillståndet kan återkallas på grund av felaktiga uppgifter i ansökan, om brott mot eller allvarlig överträdelse av fiske- eller miljölagstiftningen har begåtts, eller om villkoren för tillståndet inte följs. Om tillståndet återkallats på grund av brott eller allvarlig överträdelse kan nytt tillstånd inte beviljas under två år.

Lagar och regler

I syftet till beslut om inrättande av Kosterhavets nationalpark framgår att fisket ska regleras genom nationell fiskelagstiftning. Här har man alltså gjort ett lagval om att det är fiskelagstiftningen som ska tillämpas och inte miljöbalken.

Havs- och vattenmyndigheten utövar, inom sitt verksamhetsområde, tillsyn över att EU-förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen (1994:1709) om EU:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken och nationella bestämmelser om fiske följs. Detta framgår av 5 kap. 4 § förordningen (1994:1716)] om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen (fiskeförordningen).

Brott mot fiskerilagstiftningen regleras i fiskelagen (1993:787) och i 40 § framgår att den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot HaV:s föreskrifter kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Till samma straff kan också den som med uppsåt eller grov oaktsamhet bryter mot en EU- förordning om den gemensamma fiskeripolitiken dömas.

Havs- och vattenmyndigheten får enligt 35 § fiskelagen meddela sådana förelägganden och förbud som behövs för att fiskelagen, föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller föreskrifter om fisket i EU:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken ska efterlevas. Ett beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite.

Enligt 6 kap. 5b § fiskeförordningen prövar Havs- och vattenmyndigheten frågor om tilldelning av prickar.

Bestämmelser som reglerar fiske i Kosterfjorden-Väderöfjorden finns i 3 kap. 12 a § Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön.

Skyddsbestämmelserna för Bratten regleras i en EU-förordning om fastställande av bevarandeåtgärder för fisket i syfte att skydda Nordsjöns marina miljö EU 2017/118.

Utöver Kosterfjorden-Väderöfjorden och Bratten finns flera andra skydds- och fredningsområden enligt fiskerilagstiftningen.

Läs också: Kontroll av fiske viktigt för HaV (debattartikel GP)

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut