Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Hur vet ni om det finns olja kvar i vraken?

Förekomst av olja i vraken måste kontrolleras genom att borra hål i tankar. Att endast undersöka visuellt med dykare eller ROV (Remote Operated Vehicle) är inte tillräckligt. En visuell besiktning ger en allmän bild av vrakets position och vilket skick det är i. Är det stora skador på dubbelbotten kan man förmoda att olja försvunnit, men om plåten och strukturen är i gott skick måste man gå vidare.

HaV har undersökt möjligheten att fysiskt undersöka om det finns kvar olja i vraken innan beslut tas om bärgningsoperationer. Det finns då två alternativ: att borra små hål i skrovet och se om det ”bubblar” ut olja eller så kallad ”neutron back scattering teknik” (neutroner skickas in genom stålet med hjälp av ROV) för att spåra olja. Det finns risker och svagheter med båda teknikerna. Det finns en risk att skrovet på miljöfarliga vrak som legat på havsbotten under en längre tid och rostat kan brista. Finns det då inte en organisation informerad och initierad, till exempel initiala oljesaneringsmöjligheter hos utförare och Kustbevakning, kan ett sådant läckage medföra stora miljöskador och bli väldigt dyrt.

Det är inte heller säkert att alternativet att borra små hål i skrovet och se om olja läcker ut fungerar, om oljetypen är en sådan som stelnar under kalla förhållanden, till exempel tjockolja. Då kommer olja inte läcka ut genom det borrade hålet och en felaktig slutsats dras, att vraket inte innehåller någon olja när det i faktiskt fortfarande gör det.

En begränsning i användningen av neutron back scattering teknik är att den fungerar dåligt om det bara är olja eller vatten i en tank. Bäst resultat får man om det är både vatten och olja i tanken, och skillnader kan detekteras. En annan begränsning är att om fartyget har dubbelskrov fungerar inte tekniken om man inte borrar eller skär igenom första skrovet för att sedan mäta igenom det andra skrovet. Detta medför såklart att operationen blir mycket större. Det område på skrovet där mätningar ska utföras behöver också göras rent från biologisk påväxt och rost, för att möjliggöra att instrumentet ska få en bra signal. Detta innebär stor arbetsbörda för dykare eller ROV. Kostnader för hyra av instrument, arbetsfartyg och personal är också stor.

Därför väljer HaV försiktighetsprincipen och utgår från att det finns olja kvar i de vrak som klassats som miljöfarliga om inga andra uppgifter finns. Även om bara ett fåtal av de vrak som HaV valt ut innehåller olja så innebär satsningen på miljöfarliga vrak ekonomisk och miljömässig vinst för samhället.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut