Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Vilka åtgärder behöver Sverige vidta ytterligare?

EU-listade arter är hårt reglerade, bland annat med förbud av import och spridning av arterna i naturen. För arter med stor spridning (som signalkräftan har i Sverige) finns inget krav på att utrota arten.

Sverige har 18 månader på sig att ta fram ett hanteringsprogram signalkräftan för att identifiera risker med hantering av levande signalkräfta och eventuella ytterligare åtgärder för att stoppa signalkräftans spridning nationellt. HaV håller nu på att se över Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2011:13) om utsättning av fisk samt flyttning av fisk i andra fall än mellan fiskodlingar för att anpassa bestämmelserna som rör signalkräfta till förordningens krav. Bestämmelserna i förordningen gäller dock direkt som svensk lag.

De flesta aktuella hanteringsåtgärderna är redan genomförda:

  • Utsättningsstopp för signalkräfta till nya vatten sedan 1994.
  • Nationellt åtgärdsprogram för bevarande av flodkräftan och flodkräftfisket sedan 1998.
  • Importstopp för levande kräftor från utlandet sedan 2003.
  • Möjlighet att bilda speciella skyddsområden för flodkräfta sedan 2005.

Sedan länge finns också bestämmelser för att förhindra spridning av kräftpest, bland annat krav på desinficering av fiskeredskap och båtar och förbud mot att kasta ut döda kräftor.

Ytterligare åtgärder för att motverka spridning av signalkräftor kan bli aktuella i hanteringsprogram. I början av 2018 presenterade HaV ett förslag på hanteringsprogram för signalkräftan.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Publicerad: 2018-01-12

Sidansvarig: Webbredaktionen