Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Ryggradslösa djur

Nordhavsräka (Pandalus borealis)

I Sveriges omgivande vatten finns räkan i Norska rännan, Skagerrak, Koster- och Gullmarsfjorden. Nordhavsräkan lever på mjukbottnar på 50 till 500 meters djup.

Nordhavsräka. Illustration.

Illustration: Lennart Molin.

Lekområde

Parningen sker under hösten och honan bär äggen hela vintern. De pelagiska larverna kläcks under våren.

Vandringar

Förmodligen vandrar räkor mellan fjordarna och Norska rännan.

Faktablad för räka

Omslag rapport

Läs faktablad
Publicerat:
1 februari 2018

I resursöversikten för Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten kan du läsa vidare om hur arten fiskas, förvaltas, om dess beståndsstatus och om den biologiska rådgivningen.

Bestånd

Internationella havsforskningsrådet, ICES, ger nu en mycket positiv bild av utvecklingen för beståndet av nordhavsräka. Räkbeståndet visar en ökande trend och enligt ICES senaste rådgivning är beståndsutvecklingen bra och utkasten av småräka bedöms ha minskat. 

När det gäller möjligheten att sortera ut småräka har norska fiskare tagit fram ett redskap med dubbla sorteringsrist som gett mycket goda resultat. För att färdigutveckla detta redskap har ett sammarbete etablerats, där inte bara norska utan även danska och svenska fiskare hjälps åt att slutföra utvecklingen av detta redskap.

Ålder vid könsmognad

Räkan är en så kallad protandrisk hermafrodit och fungerar först som hane tills den blir cirka två år och därefter som hona.

Maximal ålder och storlek

Ingen individuell åldersbestämning men man räknar med att åldern inte överstiger 6 år. Maxlängd är 16–17 centimeter.

Fiskeregler

Information om fiskeregler finns på sidan Fiskeregler för fritidsfiskare.

Nordhavsräkans utveckling

Beståndsutveckling för nordhavsräka. Diagram.

Beståndsutveckling för nordhavsräka under de senaste åren, mätt i tusental ton. Klicka på bilden för att se detaljer. Källa: ICES.

Bestånd

Biomassan har sedan början av 1990-talet varit högre än maximalt hållbar avkastning, men har sedan 2007 minskat. Samtidigt är nivån högre än det gränsvänivån som föranleder en åtgård för att minska fisket.

Fiskeridödligheten ligger vid en hållbar nivå. Rekryteringsindex minskade 2008–2011, men har därefter ökat.

Förvaltning av räkbeståndet i Skagerrak och östra Nordsjön

Beslut om fiskekvoter för räka i Skagerrak och östra Nordsjön fattas årligen, baserat på ICES rådgivning. Beståndet för räka delas mellan EU och Norge och förvaltas gemensamt av parterna. Förutbestämda kvotandelar är etablerade. 

För 2015 bestämdes TAC (den totala tillåtna fångstmängden) till 10 925 ton, av dessa fördelades 7 630 ton till Skagerrak och Kattegat. Det resulterade i 1 426 ton för svenskt räkfiske i Skagerrak och Kattegatt 2015.

TAC för 2015 ökades med 15 procent jämfört med 2014, i enlighet med ICES fångstråd.

Beslut för EU:s fiskemöjligheter fastställs efter avslutade förhandlingar med Norge i årliga rådsförordningar, se rådsförordning (EU) nr 432/2014.

EU och Norge har i 2014 års avtal för Skagerrak tydliggjort att man kommer att påbörja utarbetandet av en förvaltningsplan under 2015.

Vanliga frågor

  • Varför oroar man sig för den svenska nordhavsräkan?

    Det svenska beståndet av nordhavsräka (Pandalus borealis) har visat nedåtgående trend under cirka tio år. Orsaken kan vara naturliga förändringar då naturlig dödlighet är den dominerande faktorn när det gäller upp och nedgång i räkbeståndet, men fisket kan också vara en bidragande orsak.

    Internationella havsforskningsrådet, ICES, har i flera år pekat på att utkast av små räkor är ett problem som måste åtgärdas. ICES, som ansvarar för att bedöma fiskbestånden och ger rekommendationer till EU för hur mycket räka som kan fiskas, anser dock att beståndet är på tillräckligt hög nivå för att för att kunna tillåta ett fiske.

    Världsnaturfonden, WWF, satte nyligen rött ljus för räkor från Skagerrak och Nordsjön i sin konsumentguide.

  • Vem bestämmer kvoterna?

    Det är fiskeministrarna i EU som gemensamt fattar det formella beslutet om kvoterna, på förslag av EU-kommissionen. När det gäller räka och andra bestånd som förvaltas ihop med länder utanför EU, föregås det formella beslutet i EU:s ministerråd av förhandlingar mellan EU och exempelvis Norge där överenskommelse om kvotnivå fattas.

    I EU:s nya fiskeripolitik finns ett mer tydligt mål om att kvoterna ska sättas på ett långsiktigt hållbart sätt. Målet är att nå maximalt hållbar avkastning MSY och basera förvaltningen på bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning.

    HaV är med och finansierar den provtagning som utförs av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och som är en del av underlaget för Internationella havsforskningsrådet, ICES, uppskattningar av bestånden.

  • Vad är HaV:s uppgift?

    HaV ansvarar för att Sverige utför sin del i beståndsuppskattningarna som Internationella havsforskningsrådet, ICES, tar fram.

    Det är också HaV som utfärdar tillstånd för räkfiskare. HaV håller räkningen på när årets kvot är på väg att ta slut och stoppar då fisket.

    HaV ansvarar för landningskontroll i hamnar och Kustbevakningen ansvarar för kontroller till sjöss.

    HaV ansvarar också för den administrativa kontrollen av uppgifter från fiskets landningar och försäljning av fångst

  • Vad gör HaV för att skydda nordhavsräkan?

      Tillsammans med Kustbevakningen stärker HaV kontrollen av det svenska räkfisket. Vi sköter de kontroller som görs när fiskaren kommer in till kaj samt den administrativa kontrollen, det vill säga kontroll av uppgifter som lämnas av fiskaren och efterföljande handelsled. Kustbevakningen sköter kontrollerna till sjöss och det görs efter gemensam planering med HaV.

        Regeringen har anvisat totalt 38 miljoner kronor till att utveckla ett mer selektivt fiske, med nya redskap och metoder som minimerar den oönskade fångsten. Ett av de fisken som prioriteras är räkfisket.

          Vi har en nära dialog med yrkesfiskarnas organisationer om det svenska räkfisket och om minskade bestånd och utkast av små räkor.


          • Vad tycker HaV om ArtDatabankens klassificering av nordhavsräkan som nära hotad?

            ArtDatabanken har en viktig uppgift att följa och redovisa tillståndet för alla djur, växter och svampar i Sverige. Det har vi stor nytta av i vårt arbete, eftersom vi inte bara arbetar med fisk, utan med alla arter i hav, sjöar och vattendrag. Räkbeståndet har sjunkit och ArtDatabankens preliminära rödlistning är en spegling av den beståndsutveckling som Internationella havsforskningsrådet, ICES, redan har visat.

            Att ArtDatabanken för upp räkan till kategori nära hotad ändrar i sig inte utgångspunkten för HaV:s förvaltning. Vi tar redan hänsyn till beståndsutvecklingen i och med att vi följer rådgivningen från ICES.

          • Kan man fortsätta att äta räkor?

            Räkbeståndet har sjunkit och den vetenskapliga rådgivning från Internationella havsforskningsrådet, ICES, säger att kvoten ska minska, men de bedömer inte att fisket behöver stoppas. Den svenska kvoten i Skagerrak och Kattegatt är satt till 1426 ton för 2015 och ett fiske på denna nivå är enligt ICES ett hållbart fiske i förhållande till nuvarande beståndsstorlek.

            HaV ger inte några konsumentråd. Det är upp till var och en att bestämma om de vill äta räkor eller inte.

          Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

          Taggar: Ryggradslösa djur

          Publicerad: 2015-04-24
          Uppdaterad: 2018-02-13

          Sidansvarig: Webbredaktionen