Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Ordbok

Vi använder många svåra ord och förkortningar. I ordboken förklarar vi några av de vanligaste av dessa ord. Tipsa oss gärna om sådant du tycker saknas.

NAFO

Northwest Atlantic Fisheries Organization, Nordvästatlantiska fiskeriorganisationen.


NASCO

North Atlantic Salmon Conservation Organization, en organisationen för bevarande av atlantlaxen. 


natesjö

En kransalgssjö är en grund, rätt näringsfattig sjö i kalkrikt område. Den utmärks av att kransalger (Chara-arter) breder ut sig, ofta heltäckande, på sjöns mjuka botten. Om en sådan sjö tillförs mycket näringsämnen och göds konkurreras kransalgerna ut av andra växter, särskilt nate. Då övergår en kransalgssjö till att bli en natesjö.  


nautisk mil

Längdmått. 1852 meter. Även kallad distansminut/sjömil/bågminut. Definitionen på metern var ursprungligen 1/10.000.000 av avståndet mellan ekvatorn och en av polerna och eftersom vinkeln där emellan delas upp i 90 grader som i sin tur delas upp i 60 minuter är längden på en distansminut 10.000.000/90/60 = 1.851,8518 meter. Notera dock att eftersom jorden är något tillplattad vid polerna så är distansminuten inte exakt lika lång på olika ställen efter meridianen. 


NEAFC

North East Atlantic Fisheries Commission, Nordostatlantiska fiskerikommissionen. 


nedbrytning

Dött organiskt material (djur och växter) på land, och dött organiskt material som inte konsumeras av djurplankton eller större djur i vattenmassan, bryts ner. I vattenmiljöer inträffar detta i vattenmassan eller efter det att materialet fallit ner på bottnen. Bakterier, bakterieätande organismer och svampar är de mikroorganismer som sköter nedbrytningen, en process som kräver syre. Vid nedbrytningen frigörs näringsämnen som varit bundna i det organiska materialet och återcirkuleras till ekosystemet i för växterna tillgänglig form.


nederbörd

Regn, snö och hagel.


nederbördsområde


NGO

None Govermental Organisation. Samlande beteckning för obundna frivilliga intresseorganisationer exempelvis Världsnaturfonden WWF, Greenpeace och Svenska Naturskyddsföreningen. 


nipa

Om det förekommer aktiv erosion i finkorning material i en terassbrant kallas branten för nipa. Det är ett typiskt inslag i norrländska älvdalar.


nitrat

Kväve, fosfor och kisel är mycket viktiga näringsämnena för växter. Om växter skall kunna använda näringsämnena i sin fotosyntes måste de finnas tillgängliga i rätt kemisk form. Kväve är detta tillgängligt för växterna om det förekommer som nitratjoner eller ammoniumjoner.


Nitratdirektivet

EG-direktivet om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (Nitratdirektivet), 91/676/EEG.


nitrifikation

Omvandling av ammoniak till nitrit och därefter till nitrat. Det första steget i nedbrytningen av organiskt material, då den omvandling då näringsämnen frigörs i form av ammoniumjoner och växttillgängliga fosfatjoner (även koldioxid frigörs) kallas mineralisering. I nästa steg, som kallas nitrifikation, omvandlas ammoniumjonerna först till nitritjoner och slutligen till nitratjoner. Detta kan endast ske om det finns syre tillgängligt.


nitrit

Den kemiska form som kväve omvandlas till i processen nitrifikation.


NORS

Nationellt Register för Sjöprovfisken. Databas för alla nationella provfisken i sjöar. 


notblomstersjö

En näringsfattig sjö med klart vatten och mager hårdbotten kan präglas av stor förekomst av notblomster. När notblomster bildar bestånd med blomsterställningar ovanför vattenytan kallas sjön för notblomstersjö.


nyckelart

En art som har stor betydelse för andra arters överlevnad i ett ekosystem. Om en nyckelart avlägsnas, försvinner också andra arter.


näringsämne

En av de viktiga komponenterna i gröna växters fotosyntes. Kväve och fosfor är viktiga näringsämnen för växter. För alger kan också kisel vara ett mycket viktigt näringsämne. I fotosyntesprocessen behöver de gröna växterna, inklusive alger, klorofyll, solljus, koldioxid och näringsämnen för att producera biomassa och syre. Många andra kemiska grundämnen som svavel, järn och molybden (mikronäringsämnen), behövs också, men kan inte fungera som tillväxtbegränsande ämnen på samma sätt som de tre de övriga.


näringsämnesbegränsning

Eftersom kväve och fosfor är så viktiga (essentiella näringsämnen) talar man om kväve- respektive fosforbegränsning i sjöar och hav. Näringsämnesbegränsning betyder att om det finns lite eller inget alls kvar av dessa ämnen i vattnet i en för växterna/algerna tillgänglig form så omöjliggörs vidare tillväxt för algarterna i fråga. Dessutom måste näringsämnena finnas tillgängliga i rätt förhållande till varandra (16 kväveatomer för varje fosforatom). Vanligtvis är det kväve som är det tillväxtbegränsande näringsämnet men i vissa kustområden, och i de flesta sjöar är det tillgången på fosfor som begränsar algtillväxten.


närsalt


oavsiktlig introduktion

När en art med människans hjälp oavsiktligt flyttats från ett område till ett annat. Definition enligt CBD: "Alla introduktioner som inte är avsiktliga".


oavsiktlig primärintroduktion

När en art har införts direkt från sitt naturliga utbredningsområde, utan att den som förde in arten hade detta medvetna syfte. Sjöfartens transport av vattenlevande organismer i barlastvatten eller genom påväxt på skrov är ett sådant exempel. Organismer kan också slinka med som fripassagerare vid en avsiktlig introduktion, till exempel parasiter på fisk till vattenbruk.


oceanografi

Läran om havet, dess biologi, fysik, geologi och kemi.


OECD

Organisation for Economic Co-operation and Development. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. Internationellt organ med syfte att förbättra människors sociala och ekonomiska omständigheter utifrån ett globalt perspektiv.


olagligt oljeutsläpp

Ett oljeutsläpp till havs eller i en sjö är olagligt om det görs av fartyg under gång i strid mot gällande regler (till exempel internationella konventioner om förorening av fartyg). Huvuddelen, men inte alla, av de så kallade operationella oljeutsläpp som görs är olagliga och sker för att man på fartyget enkelt och kostnadsfritt skall bli av med oljerester, trots att det finns strikta regler om hur detta skall gå till för att inte äventyra miljön.


oligotrof

Näringsfattig. Motsatsen är näringsrik (eutrof).


oljebekämpning

De åtgärder som vidtas för att bekämpa oljeutsläpp till havs och åtföljande förorening av strandzonen.


oljeskadeskydd

Gemensam beteckning på de åtgärder som vidtas för att förebygga respektive bekämpa oljeutsläpp till havs och åtföljande förorening av strandzonen.


omlöp

Är en naturliknande vattenväg som anläggs i låg lutning, ca 1-2 procent, vil­ket innebär att alla fiskarter och även bottenlevande djur kan simma eller ta sig upp förbi hindret.


omsättningstid

Den tid det tar för vattnet i en sjö eller ett havsområde att helt bytas ut.


omättad zon

Markvatten är det vatten som finns i marken ovanför grundvattenytan. I detta övre område i marken, som kallas den omättade zonen eller markvattenzonen, finns det inte bara vatten utan också luft i porerna mellan jordpartiklarna. När växter tar upp vatten ur marken, vatten avdunstar vid markytan, eller vattennivån sänks genom dränering, minskar vattenfyllnadsgraden i porerna och när vatten rinner ner i marken (infiltreras) så ökar det.

Den nedre, mättade zonen, kallas grundvattenzonen. Markvattnet har en nyckelroll i vattnets kretslopp, eftersom det är i den omättade zonen som det avgörs om det infiltrerade vattnet kommer att återgå till atmosfären som vattenånga eller om det kan transporteras vidare till grundvattnet.


operationellt utsläpp

Oljeutsläpp som görs från fartyg eller oljeplattform till havs vid normal drift. Operationella utsläpp kan bestå av förorenat ballastvatten, sköljvatten från tankrengöring, slagvatten från maskinrum och kölar, samt oljerester från tankar.


operativ övervakning

Övervakning enligt Vattendirektivet skall ske i form av kontrollerande övervakning, operativ övervakning respektive undersökande övervakning i ytvatten, grundvatten och skyddade områden. Operativ övervakning syftar till att beskriva vilken status de vatten har som inte uppnår målen för god vattenkvalitet, eller där det finns risk för att målen inte uppnås. Denna typ av övervakning skall även göras av vatten där det förekommer utsläpp av de prioriterade föroreningar som finns med i direktivets Bilaga X.

Denna övervakningsform liknar den nuvarande svenska recipientkontrollen för ytvatten, men kommer att gå längre. Vid operativ övervakning skall mätningarna gälla den eller de biologiska kvalitetsfaktorer som är mest känsliga för den påverkan som vattnet utsätts för. Även förorenande ämnen skall mätas, liksom de hydromorfologiska parametrar som bedöms vara viktigast när det gäller påverkan på vattnets kvalitet.


organiskt material

Organiskt material innehåller kol (till skillnad från oorganiskt material som berggrund och metaller). Alla levande organismer har kol i sina vävnader, vilket utgör det organiska materialet.

Begreppet organiskt material används som ett gemensamt begrepp för levande och döda organismer på land, i luften eller i vatten. Humus (humusämnen) som är också en del av det vida begreppet organiskt material, är en mörk organisk substans i mark och torv. Det bildas då döda växter och djur bryts ner i marken och humusämnen bildas. I denna process frigörs slutligen näringsämnen som var bundna i det organiska materialet och dessa återcirkuleras i systemet i växttillgängliga former.


organism

En biologisk enhet med förmåga att föröka sig eller på annat sätt överföra genetiskt material.


Ospar

Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (Convention for the Protection of the Marine Environment of the North-East Atlantic). Enligt Ospar-konventionen skall staterna "vidta alla tänkbara åtgärder för att förhindra och eliminera förorening, samt vidta nödvändiga åtgärder för att skydda havsområdet mot skadliga effekter av mänsklig aktivitet, i syfte att värna om människors hälsa och bevara de marina ekosystemen samt återupprätta havsområden som utsatts för skadlig påverkan".

Förkortningen Ospar kommer från OS (Oslo) och PAR (Paris). Den nuvarande konventionen ersatte 1992 Oslokonventionen och Pariskonventionen, de tidigare två avtalen för miljön i Nordostatlanten.


otolit

Fiskar har hörselstenar, otoliter, i innerörat. Med hjälp av otoliter kan man bland annat åldersbestämma fisk. 


otolitkemi

I otolitkemi studerar man den kemiska sammansättning av fiskars hörselstenar och kan dra vissa slutsatser om bland annat tillväxtområden. Metoden används framgångsrikt i till exempel studier av ål. 


OTS

Omni Tracking Systems ltd. Europeisk återförsäljare av TerraVision med placering i Storbritannien. 


PAH:er

Polycykliska aromatiska kolväten. PAH:er omfattar några hundra petroleumkolväten och är naturliga beståndsdelar i olja. När fossila bränslen förbränns, särskilt i liten skala, så bildas PAH-ämnen (ofullständigt förbrända kolväten) och kommer ut i luften eller i vatten. PAH:er kommer från förbränning i små anläggningar, från bilavgaser men också från naturliga fenomen som skogsbränder.  


panmiktisk

En population där alla individer kan röra sig fritt och para sig med alla andra; typexempel är den europeiska ålen som har ett reproduktionsområde, Sargassohavet, och alla ålar som befinner sig i området kan i princip para sig med varandra. 


parameter

Del av en biologisk, fysikalisk-kemisk eller hydromorfologisk kvalitetsfaktor. En kvalitetsfaktor kan bestå av en eller flera parametrar.


parfiske

När två fiskefartyg fiskar tillsammans med ett gemensamt fångstredskap. 


patogen

Sjukdomsframkallande organism, till exemplel en bakterie, ett virus eller en parasit.


PBL

Plan- och bygglagen. Innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande.


PCB:er

Polyklorerade bifenyler. PCB är ett samlingsnamn på en grupp ämnen som omfattar ca 200 olika polyklorerade bifenyler. De är en grupp svårnedbrytbara (persistenta), klorerade organiska ämnen som ansamlas i levande organismer. PCB-ämnen är enkelt uttryckt oljor med olika tekniska användningsområden.


PCD

Policy Coherence for Development. EU:s samstämmighetspolitik för global utveckling.


pelag, pelagial, pelagisk

Pelagen eller pelagialen eller den pelagiska zonen är den fria vattenmassan i en stor sjö eller ett havsområde och livet i denna vattenmassa. Pelagisk betyder något som rör den fria vattenmassan, till exempel pelagisk fisk.


pelagiala områden

Pelagial är det öppna havet (eller sjön), motsats till kust- och strandnära områden. 


pelagiska arter

Arter som lever i öppet hav, till exempel sill och makrill. 


pelagiskt redskap

Redskap som fångar pelagiska arter, till exempel flyttrål. 


perenn

Flerårig. Perenna växter övervintrar och återkommer, till skillnad från ettåriga (annuella) växter, flera år i rad.


perkolation

Vattnets långsamma rörelse genom lager av vattenmättat, poröst material. När vatten transporteras (silar ner genom) jord eller berg.


permeabilitet

Genomsläpplighet.


persistent

Stabil och därmed långlivad. Ett persistent ämne är svårnedbrytbart (organiska miljögifter) eller onedbrytbart (metaller). Se även POP.


persistent organiskt ämne

Långlivad (persistent), stabil organisk förening, långlivat organiskt ämne. Ämnen som blir miljögifter genom långsiktig verkan genom anrikningbioackumulering och biomagnifikation tillhör de stabila, långlivade föreningarna. Se även POP.


personekvavilent (pe)

Anger den genomsnittliga mängd föroreningar i avloppsvat­ten som en person ger upphov till per dag. Den mängd organiska substanser som en person ger upphov till per dag är proportionerlig till övriga föroreningar som fosfor och kväve. Därför mäts mängden organiska substanser i vatten för att ge ett mått på antalet personekvivalenter.


pesticid

Kemiskt bekämpningsmedel. Kemiskt eller biologiskt bekämpningsmedel för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer ställer till materiell skada eller orsakar sjukdom delas in i pesticider (alla kemiska bekämpningsmedel), bakteriecider (bakteriebekämpningsmedel), herbicider (växtbekämpningsmedel), fungicider (svampbekämpningsmedel) och insekticider (insektsbekämpningsmedel).


PGU

Politik för global utveckling, samstämmighetspolitik som beslutats av riksdagen, har som mål att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Sveriges politik för global utveckling handlar om gränsöverskridande frågor som får internationella effekter.


pH-värde

Mått på halten vätejoner i en lösning. En alkalisk eller basisk lösning har ett pH-värde som är högre än 7. Vid pH 7 är lösningen neutral, vid pH lägre än 7 är lösningen sur.


Pimpelfiske

Vid pimpelfiske används ett kort spö som hålls med en hand, ett pimpelspö. Små knyckar med handleden får blänket att röra sig på ett sätt som lockar fisken att svälja det. Den vanligaste fångsten vid pimpling är abborre eller, längre norrut i Sverige, röding.

Betet kan vara ett blänke eller pilk antingen ensamt eller i kombination med ett agn. Som agn används oftast fluglarver eller fjädermygglarver. Det förekommer också att betet endast utgörs av blänkande, eller med färgglad plast överdragna, krokar. Pimpelfiske tillämpas framförallt vid isfiske.


plankton, planktonisk

Små växter (alger) och djur som flyter fritt i havens och sjöarnas övre vattenlager. Algerna kallas för växtplanktonfytoplankton eller planktonalger, medan de små fritt flytande djuren kallas för zooplankton eller djurplankton. Med planktonisk menas något som flyter fritt i vattnet. Fytoplankton äts av zooplankton som i sin tur äts av större djur. Planktonorganismer som inte äts upp dör och faller till bottnen, där de i normala fall antingen äts upp av bottenlevande djur (som lever i eller på bottnen) eller bryts ner.


planktonalger

Små växter (alger) som flyter fritt i havens och sjöarnas övre vattenlager. Kallas även för växtplankton eller fytoplankton.


polling

Elektroniskt initierande från FMC av en form av automatisk rapport från, i detta fallet, en satellitföljare. Görs initieringen "utan text" erhålls en triggning till exempel frågan "Var är du?", "med text" går det att  få till stånd till exempel ändringar av satellitföljarens rapporteringsfrekvens. 


polybromerade difenyletrar (PBDE)

Utgörs av Bromerade difenylterar och då kongenerna 28, 47, 99, 100, 153 och 154 i enlighet med bilaga 6 (gränsvärden för kemisk ytvattenstatus) i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om statusklassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvattenstatus.


pontokaspisk

Svarta havet/Azovska sjön och Kaspiska havet utgör det så kallade pontokaspiska området. Arter från detta område brukar kallas pontokaspiska arter.


POP

Persistent Organic Compound. Långlivad (persistent), stabil organisk förening, långlivat organiskt ämne. Ämnen som blir miljögifter genom långsiktig verkan genom anrikningbioackumulering och biomagnifikation tillhör de stabila, långlivade föreningarna.


POPs-konventionen

Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (Stockholm Convention on Persistent Organic Pollutants, POPs). Konventionen är ett globalt avtal som syftar till att skydda människors hälsa och miljön från långlivade organiska föroreningar.


population

En samling individer av en art inom ett visst område, med en viss genetisk sammansättning. Individerna förekommer i mer eller mindre avgränsande grupper inom artens utbredningsområde.


porositet

Med jordens porositet menas porvolymens andel av den totala jordvolymen. Det är alltså hålrummens andel av den totala volymen.


predation

Jakt efter föda. 


predator

Rovdjur av alla arter. 


prediktera

Förutsäga. 


primär introduktion

När man avsiktligt eller oavsiktligt hjälpt arten att göra den första förflyttningen, till exempel från ett havsområde till ett annat. Nästa steg, sekundär introduktion, är att en avsiktlig eller oavsiktligt införd organism av egen kraft kan sprida sig vidare till andra områden än där den först togs in.


primärproduktion

I vattenmiljö: När alger och andra vattenlevande växter fotosyntetiserar och delar sig. Primärproduktion är den första byggstenen i den näringsväven.


primär skyddszon

Vattenskyddsområden för yt- eller grundvattentäkter indelas i olika zoner: Vattentäktszon, primär skyddszon, sekundär skyddszon och tertiär skyddszon. En primär skyddszon skall avgränsas så att rinntiden i en sjö/ett vattendrag medger att en olyckshändelse (som kan leda till vattenförorening) hinner upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen.


prioriterat farligt ämne


prioriterat ämne

I Vattendirektivet finns en förteckning över 33 prioriterade ämnen eller ämnesgrupper (föroreningar), varav 11 identifierats som prioriterade farliga ämnen. För de ämnen som nu finns med på listan föreslås åtgärder för att minska eller fasa ut utsläppen av ämnena och utarbeta gemensamma kvalitetsstandards (den svenska benämningen på dessa "quality standards" är ännu inte helt klar). Bedömningen om ett vatten uppnår god kemisk status bygger mycket på förekomst av dessa prioriterade ämnen.


produktionsvatten

Det vatten som naturligt finns i en oljekälla samt så kallad injektionsvatten som ibland används för att transportera råoljan till borrhålet när oljan inte kan utvinnas under självtryck.


provtagningsplats

Motsvarar delvis begreppet subsite. Ett geografiskt angivet läge från en punkt som utgör en delmängd av en övervakningsstation. En geografiskt angiven provtagningspunkt där prov faktiskt tas. Provtagningsstationerna kopplas till en samlande övervakningsstation.


PSSA

Particular Sensitive Sea Area. En skyddsklassning av särskilt känsliga havsområden, som görs inom ramen för MARPOL-konventionen. För att kunna klassas som ett särskilt känsligt havsområde måste ett område uppfylla tre villkor: Området måste bevisligen vara av ekologisk, social, kulturell, ekonomisk samt vetenskaplig betydelse, internationell sjöfart kan skada området och lämpliga skyddsåtgärder skall kunna vidtas inom ramen för Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) arbete. Östersjöområdet fick våren 2004 klassningen PSSA.


PSU

Practical salinity unit. Enhet för salthalt, ungefär motsvarande promille. Salthalten i vatten uttrycks i PSU eller i promille.


punktkälla

En föroreningskälla är ursprunget till utsläpp av ämnen som förorsakar miljöeffekter. Man skiljer mellan mänskliga (antropogena) och naturliga källor, mellan punktkällor och diffusa källor, samt mellan landbaserade och havsbaserade källor.

En punktkälla kan vara såväl stationär som rörlig. Man kan säga att punktkällor har något slags konstruerat utsläpp som till exempel ett avloppsrör eller en skorsten. De kan vara klart urskiljbara — en fabrik, ett kraftverk, ett reningsverk, ett industrikomplex, ett fordon — och föremål för särskilda villkor för sin verksamhet. Man kan, åtminstone rent teoretiskt, stänga en punktkälla från en dag till nästa. Till skillnad från punktkällor så är de diffusa källorna mycket svårare att avgränsa och åtgärda.

En diffus föroreningskälla kan vara en jord som på grund av naturliga processer fortsätter att läcka näringsämnen i årtionden trots att inga nya gödselmedel tillförs. Exempel på diffusa källor år läckage av näringsämnen från jordbruks- och skogsmark, läckage av olika ämnen från avfallstippar och gruvavfall, de gemensamma utsläppen som fortfarande sker från trafiken och annan förbränning (även om varje enskilt fordon eller kraftverk är en punktkälla) etcetera.

Åtgärder för att motverka utsläpp från diffusa källor måste inriktas på de sätt på vilka olika ämnen hanteras inom jord- och skogsbruk, transporter, energiproduktion och avfallshantering etcetera.


pyknoklin

Ett gränsskikt som bildas mellan vattenmassor med olika täthet (beroende på olika salthalt eller temperatur). Det kan vara ett salthaltssprångskikt, ett mera permanent gränsskikt mellan vattenlager med olika salthalt, eller ett temperatursprångskikt ett mera säsongsberoende gränsskikt mellan vattenlager med olika temperaturer. Kommer av ordet pyknos = täthet.


påväxt, påväxtmedel

Alger och djur som fäster vid fasta ytor, till exempel båtskrov, hamnkonstruktioner och anläggningar för odling av fisk och skaldjur kallas påväxtorganismer. Ett exempel i Östersjön är havstulpaner, som växer på båtskrov. Påväxtmedel—antifoulingmedel—är de medel som används för att hindra påväxt. Metallorganiska föreningar, som innehåller både kol och metaller, och då särskilt tennorganiska föreningar som tributyltenn (TBT) är ett stort problem i vattenmiljö.

TBT har använts som bekämpningsmedel i bottenfärger för att skydda fartyg och hamnkonstruktioner, liksom anläggningar och redskap för vattenbruk och fiske, från påväxt av alger och djur. Tennorganiska föreningar, som är fettlösliga, är akut toxiska för de organismer man vill ta död på, men även för andra växt- och djurarter, däribland plankton, bottendjur, snäckor och ostron.


påväxthindrande system

Behandling med olika medel eller metoder på fasta ytor som båtskrov, hamnkonstruktioner och redskap för vattenbruk för att hindra påväxt av vattenorganismer. Kallas också antifoulingsystem.


Publicerad: 2013-03-14

Sidansvarig: Webbredaktionen