Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Ordbok

Vi använder många svåra ord och förkortningar. I ordboken förklarar vi några av de vanligaste av dessa ord. Tipsa oss gärna om sådant du tycker saknas.

katadroma arter

Fiskarter som vandrar från lekområden i havet till tillväxtområden i sötvatten, till exempel ål. Jämför: anadroma arter.


kemisk grundvattenstatus

Den kemiska kvaliteten hos en grundvattenförekomst, uttryckt som ”god” eller ”otillfredsställande”. Kemisk grundvattenstatus bedöms i enlighet med de bedömningsgrunder som framgår av SGU:s klassificeringsföreskrifter (SGU-FS 2008:2). Det innebär i praktiken att bedömningen sker i förhållande till de riktvärden som anges i bilaga 1 till föreskrifterna, om inte vattenmyndigheten har beslutat om andra riktvärden.


kemisk ytvattenstatus

Den kemiska kvaliteten hos en ytvattenförekomst, uttryckt som ”god” eller ”uppnår ej god”. Kemisk ytvattenstatus bedöms i förhållande till de halter för prioriterade ämnen som inte får överskridas enligt vattenförvaltningsför- ordningen med dess hänvisningar till artikel 3 och bilaga I i direktiv 2008/105/EG om miljökvalitets-normer för prioriterade ämnen.


klassificering

Bedömning av vattenkvaliteten i en vattenförekomst. 

För naturliga ytvattenförekomster sker en bedömning av ekologisk status och kemisk ytvattenstatus, för konstgjorda och kraftigt modifierade ytvattenförekomster en bedömning av ekologisk potential och kemisk ytvattenstatus. Parametrar och kvalitets- faktorer klassificeras för att sedan vägas samman till ekologisk status eller potential samt kemisk ytvattenstatus.

För grundvattenförekomster sker en bedömning av kvantitativ status och kemisk grundvattenstatus.

Vattenförekomsternas status klassificeras med utgångspunkt från de förändringar som mänskliga aktiviteter har orsakat. Vattenförekomsternas nuvarande tillstånd jämförs med motsvarande vatten i orört naturligt tillstånd.


knop

Mått på ett fartygs hastighet. 1 knop = 1 nautisk mil per timme eller 1 distansminut per timme (~ 1,85 km/tim). 


kombinerat ledningssystem

I kombinerade avloppssystem avleds spillvatten i samma ledning som dagvatten och dräneringsvatten till avloppsreningsverket.


konfliktsträcka

En vägsträcka som korsar, tangerar eller har sådan närhet till en vatten­förekomst att det är troligt att avrinnande vatten från vägen kan nå vattenförekomsten. Vägen bedöms utgöra en väsentlig risk för vattenförekomsten på grund av trafikbelastning, olycksfrekvens, hög trafikbelastning i förhållande till vägstandarden och/ eller att det transporteras gods som vid utsläpp skulle utgöra en fara för vattnet.


konnektivitet

Möjligheten till spridning och fria passager för djur, växter, sediment och organiskt material i uppströms och nedströms riktning samt från vattendraget till omgivande landområden, i relation till referensförhållandena.


konnektivitetsförändringar

Mänsklig påverkan som inverkar negativt på spridnings-och vandringsmöjligheterna i ett vattensystem, som dammar, trösklar eller fellagda vägtrummor.


konstgjord grundvattenbildning

När den naturliga grundvattenbildningen förstärks t.ex. genom bassänginfiltration, djupinfiltration eller inducerad infiltration.


konstgjort vattenförekomst (KV)

En ytvattenförekomst som har skapats genom mänsklig verksamhet på en plats där det inte har funnits ytvatten tidigare.


kontrollerande övervakning

Övervakning enligt Vattendirektivet ska ske i form av kontrollerande övervakning, operativ övervakning respektive undersökande övervakning i ytvatten, grundvatten och skyddade områden. Kontrollerande övervakning syftar till att ge en bred och heltäckande beskrivning av tillståndet i ett stort antal representativa vattenförekomster. Övervakningen ska möjliggöra en bedömning av påverkan,
långsiktiga förändringar samt om dessa är resultatet av mänsklig påverkan, och
därmed ligga till grund för framtida utformning av övervakningsprogrammen.

Så länge god status inte uppnåtts vad gäller biologiska och
hydromorfologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer samt förorenande
ämnen i avrinningsområdet ska kontrollerande övervakning ske inom ramen för
varje förvaltningsplan. När god status uppnåtts kan den utföras inom var tredje
förvaltningsplan.


kosmopolitisk art

En art som nu är spridd över en stor del av världen och vars ursprung man inte är säker på. Se även kryptogen art.


kostnadstäckning

Full kostnadstäckning uppnås när det pris som vattenanvändaren betalar återspeglar de finansiella kostnader som kan förknippas med vattentjänsten. Detta omfattar kostnader för investering, drift och underhåll samt administration (Naturvårdsverket).


kraftigt modifierad vattenförekomst (KMV)

En ytvattenförekomst vars fysiska karaktär har förändrats väsentligt som en följd av en samhällsviktig, mänsklig verksamhet.

Vattenmyndigheten kan peka ut vattenområden och vattenmiljöer som har föränd- rats av människan för att nyttjas för något speciellt ändamål av allmän betydelse som kraftigt modifierade vattenförekomster, under vissa förutsättningar. Större

Kraftverksdammar och regleringsmagasin är exempel på kraftigt modifierade vattenförekomster i Sverige.


kristallin berggrund

Sveriges berggrund som ofta också kallas urberg.


krondroppsnätet

Svenska krondroppsnätet är ett nationellt nätverk med stationer där det mäts nedfall från luft på öppet fält och som krondropp. Läs mer på http://www.krondroppsnatet.ivl.se/


kryokonservering

Djupfrysning av mjölke.


kryptogen art

Arter som man inte vet varifrån de ursprungligen kommer. Många arter av växtplankton tillhör denna grupp. Det upptäcks ständigt nya arter av encelliga organismer och då är det svårt att avgöra var de egentligen hör hemma. Begreppet används också om arter som nu är spridda över en stor del av världen.


Kustbevakningen

Kustbevakningen (KBV) är en statlig myndighet som ansvarar för sjöövervakning och räddningstjänst till sjöss. Kustbevakningen sorterar under Försvarsdepartementet, Enheten för samordning av samhällets krisberedskap. Huvudkontoret är placerat i Karlskrona, men anställda på Kustbevakningen är utplacerade i olika delar av landet, bland annat på HaVs huvudkontor i Göteborg.


kW

Kilowatt är ett effektmått på motorer. Används som mått på kapaciteten i fiskeflottan. 


kvalitetsfaktor

Biologisk, fysikalisk-kemisk eller hydromorfologisk faktor; faktorerna vägs samman till ekologisk status eller potential. En kvalitetsfaktor består av en eller flera parametrar. Exempel på biologiska kvalitetsfaktorer är fisk, växtplankton och bottenlevande djur. Exempel på fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer är näringsämnen, siktdjup och syrgas och exempel på hydromorfologiska kvalitetsfaktorer är kontinuitet och hydrologisk regim.


kvalitetsfaktor, eng. quality element

Biologiska, fysikalisk/kemiska samt hydromorfologiska faktorer som anges i bilaga V i ramdirektivet för vatten. En kvalitetsfaktor kan bestå av en eller flera parametrar. Kvalitetsfaktorerna vägs samman till ekologisk status och ekologisk potential.


kvantitativ status

Tillstånd relaterat till direkta och indirekta vattenuttags påverkan på en grundvattenförekomst, uttryckt som ”god” eller ”otillfredsställande”.

Kvantitativ status bedöms i enlighet med SGU:s klassificeringsföreskrifter (SGU-FS 2008:2) och innebär i praktiken en bedömning av om det råder balans mellan nybildning och uttag av grundvatten i en grundvattenförekomst.


kvot

Del av den totala tillåtna fångstmängden, TAC:n, som är knuten till exempelvis ett land eller en fartygsklass. 


lagar

Utfärdas av riksdag och publiceras i Svensk Författningssamling, SFS. Se även författningar, förordningar, föreskrifter


landstation

En landstation tar emot eller sänder signaler till kommunikationssatelliter. 


latitud

Anger en punkts läge i förhållande till ekvatorn och mäts på den meridian som går genom punkten. Den kan bli högst 90° och är nordlig (N/+) eller sydlig (S/-), beroende på om punkten är belägen norr eller söder om ekvatorn. 


lekbiomassa

Den del av beståndet som uppnått könsmognad. 


LES

Land Earth Station, det vill säga landstation för satellitkommunikation. 


limnisk ekoregion

Landet är indelat i sju limniska (sötvatten) ekoregioner som av­gränsats med naturliga klimatologiska eller naturgeografiska gränser.


longitud

Anger en punkts läge i förhållande till nollmeridianen (som går genom Greenwich, London) och mäts på ekvatorn från nollmeridianen till den meridian som går genom punkten. Den kan bli högst 180° och är ostlig (O/+) eller västlig (V/-), beroende på om punkten är belägen öster eller väster om nollmeridianen. 


långrev

Långrevar som används vid krokfiske består av en lina som försetts med tafsar med ett par meters mellanrum. På tafsarna sitter krokar och dessa agnas oftast. Dessa redskap kan användas såväl ytstående som bottenstående. Vid ytan fiskas till exempel lax och vid botten torsk och plattfisk.


M

Förkortning för nautisk mil, 1852 meter. 


M 74

Laxsjukdom beroende på brist av ett B vitamin (thiamin). 


makroalg

Alg som växer på bottnen och som kan ses med blotta ögat.


makrobentos

Större bottenlevande organismer (synliga för blotta ögat).  


makrofytobentos

Större bottenlevande växter (alger och blomväxter).


makrozoobentos

Större bottenlevande djur.


MapInfo

Ett mjukvaruprogram för GIS. 


marin

Marin forskning handlar om studiet av de öppna haven, randhaven och dessas saltvattensmiljöer. Det används också för samma fenomen i brackvattensområden och miljöer. Ordet kommer från latin och gammal franska (marin, marinus och mare = hav).


marinbiologi

Läran om livet i havet.


marin våtmark

Våtmarksområde vid kusten, som påverkas av salt eller bräckt vatten. Till marina våtmarker och kustvåtmarker hör permanent grunda havsområden (mindre än sex meter djupa vid ebb), vilket inkluderar havsvikar och sund. Dit hör också havsområden med växtlighet under vattenytan, till exempel tångskogar och sjögräsängar. Korallrev, klippiga stränder, sand- eller grusstränder (till exempel sandrevlar, sandiga bukter och sanddyner) är andra exempel, liksom flodmynningsområden och deltan och områden av ler- eller sandbottnar i tidvattenzonen.

Andra exempel på marina våtmarker och kustvåtmarker är marsklandsområden i brackvatten- eller saltvattenområden, skogsbevuxna områden i tidvattenzonen (till exempel mangroveskogar eller sumpskogar) lagunområden längs kusten med en smal förbindelse med havet utanför, deltalaguner med sötvatten men belägna längs kusten, samt karstområden och andra underjordiska hydrologiska system.


markavvattning

Markavvattning är en juridisk term på verksamheter som syftar till bortledning av vatten. Det finns flera åtgärder som räknas som markavvattning, till exempel dikning, täckdikning, ytvattensänkning, invallning, sjösänkningar samt kanaliseringar och vissa rensningar av vattendrag. Skyddsdikning och normal dikes­rensning till befintligt djup räknas dock inte som markavvattning (men väl till vat­tenverksamhet).


markavvattningsföretag

En markavvattning kräver i regel flera vattenanläggningar, till exempel diken, rörledningar och pumpar. Den som äger anläggningarna har an­svar för underhåll. Därför måste de som berörs av en markavvattning ta ställning till hur de ska organisera sig i ett så kallat markavvattningsföretag. Det finns olika be­nämningar på sådana föreningar beroende på när de bildats, till exempel är diknings­företag ett vanligt namn för äldre samfälligheter.


markbädd


markfuktighet


markinfiltration

När vatten (nederbörd eller vatten från översvämmade vattendrag eller sjöar) sjunker ner i marken är det markinfiltration. Infiltration av avloppsvatten (från ett mindre antal personer) i markbäddar som består av jord är också en metod för avloppsvattenrening.


markvatten, markvätska

Markvatten är det vatten som finns i marken ovanför grundvattenytan. I detta övre område i marken, som kallas den omättade zonen eller markvattenzonen, finns det inte bara vatten utan också luft i porerna mellan jordpartiklarna. När växter tar upp vatten ur marken, vatten avdunstar vid markytan, eller vattennivån sänks genom dränering, minskar vattenfyllnadsgraden i porerna och när vatten rinner ner i marken (infiltreras) så ökar det.

Den nedre, mättade zonen, kallas grundvattenzonen. Markvattnet har en nyckelroll i vattnets kretslopp, eftersom det är i den omättade zonen som det avgörs om det infiltrerade vattnet kommer att återgå till atmosfären som vattenånga eller om det kan transporteras vidare till grundvattnet.


markvattenzon

Markens omättade zon. Se markvatten.


MARPOL

Internationell konvention om förhindrande av havsförorening från fartyg (International Convention for the Prevention of Marine Pollution from Ships (MARPOL 73/78). Syftet med konventionen är att avsiktliga och otillåtna utsläpp av olja, kemikalier, toalettavfall, fast avfall och luftföroreningar från fartyg till havs eller i hamn skall förebyggas och slutligen helt upphöra. Likaså skall utsläppen av olja och kemikalier i samband med olyckor minimeras.

Konventionen omfattar utsläpp av föroreningar från fartygens normala drift liksom utsläpp som sker i samband med olyckor.


marskland

Kustvåtmark som huvudsakligen återfinns i tidvattenzoner. De bildas genom att slam avlagras upp till högvattennivån och bildas på låglänta kuster. Marsklandsområden är biologiskt mycket produktiva och därför värdefulla. De har ofta unika populationer av växter och djur. Marskområdena är också mycket viktiga fågelområden. Vadehavet (Waddenzee) längs den danska, tyska och holländska nordsjökusten är ett vidsträckt marklandsområde av internationell betydelse.


maximal ekologisk potential

Enligt definitionen i Vattendirektivet (Artikel 2) är god ekologisk potential "status hos en kraftigt modifierad eller konstgjord vattenförekomst" klassificerad efter vissa regler i direktivet. För konstgjorda eller kraftigt modifierade ytvatten gäller målet att uppnå det som definieras som "god ekologisk potential", vilket innebär att man får ställa lägre krav (än "god ekologisk status" och "god kemisk status") på att växt- och djurliv i sådana vatten skall vara opåverkat.

Bestämningen av ekologisk potential skall göras utifrån det som klassas som "maximal ekologisk potential" för sådana vatten. Den maximala ekologiska potentialen är den högsta status som ett konstgjort eller kraftigt modifierat vatten kan uppnå sedan man vidtagit alla restaureringsåtgärder som överhuvudtaget är möjliga och genomförbara. Man skall sålunda ha gjort allt som är möjligt för att underlätta vattnets fria rörelser (undanröja vandringshinder) och för att förbättra livsmiljöerna i fråga om både kvalitet och kvantitet.

Miljökravet för de kraftigt modifierade eller konstgjorda vattenförekomsterna, enligt Vattendirektivet, är att de skall uppnå god ekologisk potential, vilket är en liten avvikelse från maximal ekologisk potential.


meander, meandring

Lugnt flytande vattendrag i områden med lätteroderade sediment kan bilda regelbundna bågar, så kallad meandrar. Meanderlopp är mycket spektakulära former i älvlandskap. På grund av processerna i meanderlopp bildas typiska former, såsom erosionsbranter i vattendragets yttersvängar och älvvallar i innersvängarna. Om erosionen skär igenom ett smalt näs och en meanderbåge snörs av bildas en korvsjö.


medelhav

Oceanerna har ett antal bihav, som i sin tur kallas medelhav eller randhav. Medelhaven omges nästan helt av landmassor och är "vikar" av oceanerna, medan randhaven ligger längs kontinenterna och deras fastlandskuster och skiljs från oceanerna av öar, ögrupper eller halvöar.


mekanisk rening

Mekanisk rening av avloppsvatten sker vanligtvis i reningsverkets sedimentationsbassäng. Partiklar faller till botten och bildar ett slamlager. En enklare form för mekanisk behandling kan ske om vattnet får passera genom ett galler, en sil eller någon annan typ av grovt filter som kan fånga stora partiklar och föremål.

Se även biologisk rening.


meltalimnion

Språngskikt (mellan vattenmassor av olika täthet) i en sjö.


meridian

Meridian är en båge eller storcirkel genom de geografiska polerna på jorden. Utgångsmeridianenen för räkning av longitud (längdgrader) är nollmeridianen genom observatoriet i Greenwich i södra London. Utgångsmeridianenen för räkning av latitud (breddgrader) är ekvatorn. 


mete

Mete är den äldst dokumenterade metoden av fiske med handredskap. Spöet hålls stilla och betet rör sig bara av ström eller vind. Oftast använder man någon form av agn, som kan vara naturligt eller konstgjort.

Ett flöte monterat på linan gör att betet hålls på ett lämpligt djup. Mete kan också utföras som bottenmete, vilket innebär att den agnade kroken ligger still på eller strax ovanför botten med hjälp av ett sänke. Mete kan också utföras med en handhållen lina. Ismete bedriver man på isen med korta spön på cirka 100 centimeter.


MIFO

Står för Metodik för Inventering av Förorenade Områden, och är en metod som används för att översiktligt uppskatta risken för människors hälsa och miljö vid förorenade områden. Metoden är framtagen av Naturvårdsverket och används i länsstyrelsernas bedömning av föroreningsskadade områden.


mikroalger

Mikroskopiska alger. Se även fytoplankton.


mikrobentos

Mikroskopiska bottenlevande organismer.


mikrofytobentos

Mikroskopiska bottenlevande alger.


mikrosil

Om ytvatten som används som råvatten för beredning av dricksvatten innehåller för mycket alger silar man bort algerna innan vattenreningen börjar. En mikrosil är en finmaskig sil som vattnet får rinna igenom, och där algerna fastnar.


mikrozoobentos

Mikroskopiska bottenlevande djur.


miljöanpassade flöden, eng.ecological flows

Definieras som det flödesmönster och den flödeskvantitet som krävs för att bevara en godtagbar ekologisk status.


miljöatlas

En miljöhandbok där länsstyrelsen anger vilken skyddsstatus olika områden har, skyddsmotiv för områden med särskilt skydd, känslighetsklass beroende på årstid samt anvisningar om hur miljöskador skall förebyggas eller åtgärdas. Varje länsstyrelse skall också, inom ramen för sitt miljöskyddsansvar, utarbeta en miljöatlas för sitt område.


miljöbalken

Miljöbalken, som trädde i kraft 1999, är den svenska ramlag som syftar till att främja en hållbar utveckling och till att modernisera och uppdatera svensk miljölagstiftning i enlighet med de förändringar som skett under de senaste årtiondena. Regler från femton gamla miljölagar infogades i den nya miljöbalken. Balken tar även sin utgångspunkt i ett antal av de grundläggande principer som nu genomsyrar det internationella arbetet om miljö och naturresursanvändning.

Till dessa allmänna hänsynsregler hör bland annat försiktighetsprincipen, principen om att förorenaren skall betala, produktvalsprincipen samt principer om hushållning, kretslopp och lämplig lokalisering av verksamhet och åtgärder. Enligt miljöbalken har den som driver verksamhet eller vidtar åtgärder skyldighet att skaffa sig kunskaper om ingreppens miljöeffekter.


miljögift

Begreppet miljögift omfattar främst långlivade organiska ämnen (POPs), en grupp ämnen som är stabila mot nedbrytning (persistenta), har förmåga att anrikas i näringskedjan (bioackumulerbara) och är giftiga. Också vissa metaller (tungmetaller) räknas in bland miljögifterna, eftersom inte heller dessa metaller, som är grundämnen, bryts ner i levande organismer utan vandrar vidare i näringskedjan från bytesdjur till rovdjur.


miljögifter

Benämning på kemiska ämnen som i höga halter är skadliga i den yttre miljön, framförallt långlivade organiska ämnen (till exemepel DDT, PCB) och vissa metaller (exempelvis kvicksilver och bly). En entydig definition av begreppet saknas. Några av de ämnen (främst några metaller, som zink och koppar) som benämns som miljögifter kan vara livsnödvändiga i lägre halter medan de är skadliga i högre halter. Inom vattenförvaltningen används begreppet miljögifter i en vid betydelse för ämnen och föreningar som kan skada biologiska processer och därmed miljön när de före- kommer vid alltför höga halter.


miljöhandlingsprogram

Begreppet miljöhandlingsprogram används allmänt om handlingsprogram som är inriktade på att åtgärda vissa miljöproblem, lokalt, nationellt, regionalt eller globalt. Inom EU utarbetar kommissionen förslag till miljöhandlingsprogram för hela unionen. Förslaget behandlas och antas sedan på samma sätt som andra rättsakter på EU-nivå. Miljöhandlingsprogrammen blir därmed rättsligt bindande för länderna.


miljökonsekvensbeskrivning

Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att ta reda på och beskriva såväl direkta som indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan få för miljön och människors hälsa. Det är effekter som direkt kan påverka mark, vatten, luft, klimat, landskap, kulturmiljö, människor, djur och växter och har betydelse för hushållningen med mark och vatten och den fysiska miljön i övrigt.

En MKB ska bidra till ett så bra beslutsunderlag som möjligt från miljö- och hälsosynpunkt. En MKB ska upprättas av den som skall genomföra en verksamhet eller uppföra en anläggning. En MKB ska upprättas för verksamheter eller projekt som är tillståndspliktiga verksamheter.


miljökvalitetsmål

Ett delvis nytt sätt att arbeta introducerades när riksdagen 1999 antog 15 nationella miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen är uttryck för den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Syftet med miljömålsarbetet är att komma fram till ett tillstånd som främjar människors hälsa, värnar den biologiska mångfalden och naturmiljön, tar till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena, bevarar ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt tryggar en god hushållning med naturresurserna Miljömålen skall nås inom tidsrymden av en generation och varje mål är konkretiserat i ett antal delmål.


miljökvalitetsnorm

En miljökvalitetsnorm kan anges som en viss halt av ett ämne, eller som ett värde, eller beskrivas i ord. Normen kan utfärdas för kemiska ämnen (tillämpligt på vatten och luft), i vissa fall för levande organismer vars tillstånd signalerar hur det står till i miljön (bioindikatorer; tillämpligt bara på vattenmiljöer), för effekter av buller, ljus eller strålning samt flöden eller nivåer (tillämpligt på vatten).

Miljökvalitetsnormer kan utformas på olika sätt (se 2 § 5 kap. miljöbalken), men i normalfallet rör det sig om bindande gränser för miljötillstånd vilka inte får överträdas efter ett visst datum. I vissa fall används miljökvalitetsnormer i betydelsen av riktvärden och är då ett värde som inte bör över-/underskridas.


miljökvalitetsnorm (MKN)

En miljökvalitetsnorm är en bestämmelse om kraven på kvaliteten i luft, vatten, mark eller miljön i övrigt. Miljökvalitetsnormer är styrande för myndigheter och kommuner när de tillämpar lagar och bestämmelser, till exempel vid tillståndsprövning enligt miljöbalken eller vid planläggning enligt plan- och bygglagen.


miljömål

Se miljökvalitetsmål. Miljömål enligt definitionen i Vattendirektivet (Artikel 2) är de mål som sätts upp för vatten, det vill säga att alla ytvatten inom EU skall uppnå god ekologisk och kemisk status och att alla grundvatten skall uppnå god kvantitativ och kemisk status.


miljö- och resurskostnader

Värdet av en alternativ användning av en resurs. Resurskostnader uppstår på grund av en ekonomisk ineffektiv allokering av vattenanvändningen vad gäller kvantitativa eller kvalitativa effekter. Liksom miljökostnader är det i praktiken svårt att beräkna resurskostnaden och inte heller alltid motiverat om det inte råder någon större rivalitet mellan vattenkvalitet och kvantitet.

Vikten av att ta hänsyn till miljöresurskostnaden beror på stor del på relationen mellan denna och den finansiella kostnaden (exempelvis vid byte av vattentäkt). Värdet av den alternativa användningen av vatten ökar i takt med att efterfrågan på vattenanvändningen överstiger tillgången på vatten.


miljöskyddskostnader

Åtgärder och kostnader som helt eller delvis är inriktade på att minska påverkan på den yttre miljön från företagets tillverkning.


miljöövervakning

Med hjälp av miljöövervakning skall man kunna beskriva tillståndet i miljön, bedöma hotbilder, få fram underlag för åtgärder, följa upp beslutade åtgärder, få fram underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella miljöpåverkan. Miljöövervakningsdata utgör en väsentlig del av underlaget för officiell statistik och för internationell rapportering samt används för att utveckla och följa upp miljökvalitetsmål och indikatorer.


millenniemål

Inför det nya årtusendet anordnade FN:s generalförsamling år 2000 ett särskilt toppmöte om fattigdomen i världen. Där antogs Millenniedeklarationen med ett antal så kallad millennieutvecklingsmål, som är milstolpar som världens länder skall nå till år 2015. Det övergripande millenniemålet är att fram till år 2015 halvera den andel människor i världen som lever i absolut fattigdom och hunger. Ett av delmålen är att halvera andelen människor i världen som saknar rent dricksvatten.


mineralisering

Omvandling till ammonium och fosfat av näringsämnen bundna till organiskt material.


minimitappning

Den minsta vattenföring som enligt vattendom/tillstånd måste tap­pas/ släppas förbi ett vattenkraftverk, exempelvis till en naturfåra (torrfåra), och innebär ofta en produktionsförlust.


mitokondrie

Cellorganell som ansvarar för cellandningen. 


mjukbotten

Mjuka bottnar eller substrat i sjöar och havsområden består nästan helt av lösa, mjuka sedimentavlagringar. Cirka 98 procent av alla havsbottnar i oceanerna är mjukbottnar. Förenklat kan sediment på mjuka bottnar vara av två olika typer.

Den ena typen är sten, sand, lera, muddermassor, organiskt material från samhällen och industrier, och annat liknande material som sköljts eller aktivt släppts ut i havet via floder, markavrinning eller via andra processer.

Den andra typen är resterna av marina orgasmer och annat organiskt material som producerats i havet eller i floder som rinner ut i havet.


MMSI

Maritime Mobile Service Identity. Ett unikt, nationsbundet, niosiffrigt nummer som ges till en satellitföljare. 


modellering

Datasimuleringar av verkliga fenomen


modifierat vatten

Ett modifierat vatten har genomgått fysiska förändringar orsakade av mänsklig verksamhet och därmed på ett väsentligt sätt har ändrat karaktär. Modifierade vatten är således vattenområden och vattenmiljöer som människan förändrat för att man velat nyttja dem på ett speciellt sätt, för ett speciellt ändamål.


morfologi

En av de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna som beskriver utformningen av ett vattendrag.


morfologiska förändringar

Mänsklig påverkan på sjöars och vattendrags former och strukturer. Med strukturer menas anläggningar i vattenområdet som skapats av människan såsom pirar, stenkistor, bryggor.


morfologiska processer

Processer som påverkar former och strukturer i sjöar och vattendrag, till exempel muddringar och kanaliseringar.



mosse

Torvbildande våtmark. Se myr.


MSC

Marine Stewardship Council. En internationell organisation som certifierar hållbart fiske. 


MSY

Maximum sustainable yield. Maximalt hållbart avkastning. 


myr

Torvbildande våtmark, som inte väsentligt påverkas av sjövatten, havsvatten eller vatten från vattendrag. I stället får myrarna sitt vatten från nederbörd eller avrinning från omgivande mark. Myrar i Sverige delas in i tre klasser: mossar, kärr och blandmyrar.


mysid

Pungräka. 


målart

Den art som man riktar sitt fiske efter. 


målsättningsnorm

Anger de förorenings- eller störningsnivåer som ska eftersträvas eller som inte bör över- eller underskridas.

se miljökvalitetsnorm


mättade zonen

Den nedre delen av marklagret där det inte finns någon luft mellan jordpartiklarna. Denna zon kallas även grundvattenzonen. Den övre delen kallas markvattenzonen. Där finns det inte bara vatten utan även luft i porerna mellan jordpartiklarna.


mättad zon

Markvatten är det vatten som finns i marken ovanför grundvattenytan. I detta övre område i marken, som kallas den omättade zon en eller markvattenzonen, finns det inte bara vatten utan också luft i porerna mellan jordpartiklarna. När växter tar upp vatten ur marken, vatten avdunstar vid markytan, eller vattennivån sänks genom dränering, minskar vattenfyllnadsgraden i porerna och när vatten rinner ner i marken (infiltreras) så ökar det.

Den nedre, mättade zonen, kallas grundvattenzonen. Markvattnet har en nyckelroll i vattnets kretslopp, eftersom det är i den omättade zonen som det avgörs om det infiltrerade vattnet kommer att återgå till atmosfären som vattenånga eller om det kan transporteras vidare till grundvattnet.


Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Publicerad: 2013-03-14

Sidansvarig: Webbredaktionen