Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Ordbok

Vi använder många svåra ord och förkortningar. I ordboken förklarar vi några av de vanligaste av dessa ord. Tipsa oss gärna om sådant du tycker saknas.

Gdanskkonventionen

Se Fiskerikonventionen (för Östersjön).


genetiska effekter

När inhemska arters arvsmassa förändras genom uppblandning med gener från nya (främmande) organismer. Främmande arter kan också förändra arvsmassan hos en inhemsk art eller "genpool" genom att orsaka att betydande delar av populationen av en inhemsk art försvinner. I förlängningen begränsar detta den genetiska variationen hos den inhemska arten och därmed artens möjlighet att anpassa sig till förändringar i miljön.


genetisk mångfald

Genetisk variation, att det finns genetiskt olika individer inom en population.


genetiskt modifierad organism

Om gener, med människans hjälp, flyttas från en organism till en annan för att förändra organismens arvsmassa (modifiera arvsanlagen) blir resultatet en genetiskt modifierad organism (GMO). En genetiskt modifierad organism har fått arvsanlagen förändrade på ett sätt som inte kan ske naturligt. Till skillnad från förädling på traditionellt vis ändras endast ett fåtal gener. Man använder även begreppet transgen organism (särskilt för fisk). Inom havsmiljödirektivet betraktas GMO som främmande art.


geodesi

Geodesins huvuduppgift är att bestämma punkters koordinatläge på jordytan, dess höjd över havsytan och deras tyngdkraftsvärden. För att utföra dessa uppgifter finns i Sverige så kallade geodetiska riksnät med markerade punkter, som via noggranna mätningar bestäms i plan, höjd och med tyngdkraft.


geodetiskt datum

En uppsättning parametrar som specificerar ett koordinatsystems läge och orientering relativt den fysiska jorden. Används inom geodesin.


geografisk bredd

Se longitud


geografisk informationssystem (GIS)

GIS är ett system av hårdvara (datorer) och mjukvara (program) för att lagra, finna, söka, och i kartform sammanställa och analysera geografiska data.


geografisk längd

Se latitud


GFCM

General Fisheries Commission for the Mediterranean, FAO:s regionala fiskeriorganisation för Medelhavet och Svarta havet. Består av 23 länder och EU. 


GFP

Den gemensamma fiskeripolitiken. Gäller för EU:s alla medlemsstater, och beslutas av EU:s ministerråd.  På engelska: CFP.


GIS

Geografiskt informationssystem. GIS är ett system av hårdvara (datorer) och mjukvara (program) för att lagra, finna, söka, i kartform sammanställa och analysera geografiska data. I Vattendirektivet ställs specifika krav på information som skall ges i form av kartor.


glaciärsjö

Klar, mycket kall och näringsfattig sjö i höglänt område (bergsområde, alpint område, fjällområde) som påverkats av nedisning eller där sjöarna får sitt vatten från smältande glaciärer. Se fjällsjö.


GMDSS

Global Maritime Distress and Safety System. Ett globalt maritimt nöd- och säkerhetssystem som tillsammans med en koordinerad infrastruktur av sök- och räddningstjänsten initierats av IMO år 1979 för att förbättra säkerheten till sjöss. 


GMM

Genetiskt modifierade mikroorganismer. 


GMO

Genetiskt modifierade organismer. 


GMT

Greenwich Mean Time, numera ersatt av UTC


GPS

Global Positioning System. Satellitbaserat navigationssystem bekostat och kontrollerat av US Department of Defense. Med stort civilt användningsområde. Positionsbestämning med GPS bygger på att avstånden från minst 4 satelliter till mottagaren bestäms genom noggrann gångtidsmätning. GPS blev operationellt för civilt bruk 1993 och består av 24 satelliter cirka
20 200 km från jordytan. 


grader decimalminut

Den ur ett (europeiskt) sjökort utlästa positionen anges i grader och decimalminuter (ex N 62° 21,08' E 006° 4,92'). 


gradient

En matematisk term som anger hur en storhet förändras i rummet. Se salthaltsgradient.


grot/GROT

Förkortning för grenar och (träd)toppar som ibland tas ut vid slutavverkning av skog.


grumlighet

Förekomsten av partiklar i vattnet som minskar sikten och möjligheten för ljus att tränga ner i vattnet. Ju mer/fler partiklar det finns i vattnet, inklusive planktonorganismer (växt- och djurplankton), desto grumligare blir vattnet. Ökad grumlighet (turbiditet) leder till att vattnet blir mindre genomskinligt, mindre transparent).


grundhav

Runt kontinenterna ligger kontinentalsockeln, som täcks av de förhållandevis grunda kusthaven — grundhaven. Världshavet har ett medeldjup på nästan 4 000 meter, men kusthaven — eller sockelhaven som de också kallas — är sällan djupare än ca 200 meter och i många fall betydligt grundare än så.


grundvatten

Vatten som fyller hålrummen i berg och jord och som nedåt begränsas av ett ogenomträngligt lager. Det vatten som under en viss nivå utfyller hålrum, porer och öppna sprickor i jordlagren och i berggrunden. Enligt definitionen i Vattendirektivet (Artikel 2) "allt vatten som finns under markytan i den mättade zonen och som står i direkt kontakt med marken eller underliggande jordlager".


grundvattenakvifer

En grundvattenakvifer är en underjordisk geologisk bildning som har så stor lagringskapacitet och är så genomsläpplig att grundvatten kan utvinnas ur den i användbara mängder. I en akvifer kan det finnas ett eller flera grundvattenmagasin. En akvifer kan vara en öppen akvifer eller en sluten akvifer.


grundvattenbildning

Tillförsel av vatten till grundvattenzonen. Grundvatten bildas i inströmningsområden, där vatten strömmar från markvattenzonen till grundvattenzonen. Grundvattenbildningen (hur snabbt grundvattnet fylls på) avgör hur stort grundvattenuttag man kan göra i en akvifer eller inom ett område utan att grundvattenytan sänks på lång sikt.


grundvattendelare

Gränslinje mellan två grundvattenområden. En vattendelare kan vara en ytvattendelare eller en grundvattendelare. En vattendelare avgränsar ett avrinningsområde — nederbörd som faller på området innanför vattendelaren kommer att bidra till tillrinningen och avrinningen (och grundvattenbildningen) inom området. En vattendelare utgör således också gränsen mellan två avrinningsområden.

En ytvattendelare är ofta en höjd, något som syns i terrängen och som inte förändras. En grundvattendelare är en tänkt linje längs grundvattenytans höjdsträckning, alltså avgränsningen av det område från vilket grundvatten strömmar till en viss punkt, till exempel en brunn eller en punkt i ett vattendrag. En grundvattendelares läge kan vara olika vid olika tidpunkter, bland annat beroende på variationer i grundvattennivån.


Grundvattendirektivet

Direktivet om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen (Grundvattendirektivet, 80/68/EEG) upphävs 2013. Frågor om skydd av grundvatten tas upp i ett nytt dotterdirektiv till Vattendirektivet (Direktiv 2006/118/EG om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring).

Syftet med det nya dotterdirektivet är att komplettera vattendirektivets bestämmelser om skydd av grundvatten med kriterier för bedömning av god kemisk grundvattenstatus och kriterier för att upptäcka och vända uppåtgående trender. Stigande föroreningskoncentrationer eller sjunkande grundvattennivåer är exempel på sådana trender.


grundvattenförekomst

Enligt definitionen i Vattendirektivet (Artikel 2) "en avgränsad volym grundvatten i en eller flera akviferer". Grundvattenförekomst kan också definieras som grundvatten i ett grundvattenmagasin.

Se även ytvattenförekomst.


grundvatteninfiltration

När vatten tränger ner i marken kallas det infiltration. Naturligt grundvatten bildas när nederbördsvatten tränger ner i markens mättade zon (se grundvattenzon). Om ytvatten från till exempel floder tränger ner i marken och fyller på grundvattnet kallas det inducerad infiltration. 


grundvattenmagasin

En grundvattenakvifer är en underjordisk geologisk bildning som har så stor lagringskapacitet och är så genomsläpplig att grundvatten kan utvinnas ur den i användbara mängder. I en akvifer kan det finnas ett eller flera grundvattenmagasin.


grundvattenmiljö

Även inom en och samma geografiska region kan grundvattnet ha vitt skilda egenskaper beroende på i vilken geologisk miljö det uppehåller sig. Fem olika sådana miljöer i Sverige är kristallin berggrund, sedimentär berggrund, morän och svallsediment, isälvsavlagringar samt slutna akviferer.


grundvattennivå


grundvattenområde

Område med grundvattenförande geologiska bildningar så avgränsat att det kan betraktas som en hydrologisk enhet (avgränsas av grundvattendelare).


grundvattenstatus

Enligt definitionen i Vattendirektivet (Artikel 2) "allmän benämning på statusen hos en grundvattenförekomst, som bestäms av dess kvantitativa status eller dess kemiska status, beroende på vilkendera som är sämst".


grundvattentäkt

Akvifer eller magasin ur vilket man tar grundvatten för att antingen leda vattnet vidare till ett vattenverk, för kommunal vattenförsörjning, eller för att genom en brunn ta upp vatten för enskild vattenförsörjning.

Se även vattentäkt och ytvattentäkt.


grundvattenuttag

Med vattenuttag menas att man leder bort (genom rörledningar till vattenverk) eller på annat sätt (flyttar med tankbilar, pumpar upp i brunnar) utnyttjar en vattentäkt för att få råvatten till olika ändamål, såsom att försörja en befolkning med dricksvatten, använda för bevattning, använda i industriprocesser eller för energiproduktion etc. Grundvattenuttag är sådant bortledande av grundvatten från en grundvattentäkt.


grundvattenyta

Den nivå där man får en vattenyta om man gräver en grop i marken eller driver der ett perforerat rör. Det är den nivå där vattnets tryck är detsamma som lufttrycket (atmosfärens tryck). Under grundvattenytan, i den markens mättade zon(grundvattenzonen) har vattnet högre tryck än luften och alla porer är fyllda med vatten. Ovanför grundvattenytan, i den omättade zonen(markvattenzonen) har vattnet lägre tryck än luften.


grundvattenzon

Markens mättade zon. Markvatten är det vatten som finns i marken ovanför grundvattenytan. I detta övre område i marken, som kallas den omättade zonen eller markvattenzonen, finns det inte bara vatten utan också luft i porerna mellan jordpartiklarna. När växter tar upp vatten ur marken, vatten avdunstar vid markytan, eller vattennivån sänks genom dränering, minskar vattenfyllnadsgraden i porerna och när vatten rinner ner i marken (infiltreras) så ökar det. Den nedre, mättade zonen, kallas grundvattenzonen.

Markvattnet har en nyckelroll i vattnets kretslopp, eftersom det är i den omättade zonen som det avgörs om det infiltrerade vattnet kommer att återgå till atmosfären som vattenånga eller om det kan transporteras vidare till grundvattnet.


gruppering

Ett begrepp som används i arbetet med att genomföra Vattendirektivet. Länderna själva får avgöra huruvida syftet med direktivet kan uppnås "utan att identifiera varje mindre enskilt eller avgränsat ytvatten som en vattenförekomst". Man måste således inte beskriva och övervaka alla yt- eller grundvattenförekomster var för sig, utan grupper av likartade till exempel sjöar eller grundvattenförekomster kan beskrivas tillsammans och en för den gruppen representativ sjö eller grundvattenförekomst kan övervakas vad gäller vattenkvaliteten. Vatten grupperas så att vatten med likartade förutsättningar hamnar i samma grupp.


gråvatten

Spillvatten (avloppsvatten) från bad, disk och tvätt i främst hushåll. Detta vatten är i allmänhet att betrakta som mindre förorenat än svartvatten, det avloppsvatten som är spolvatten från toaletter. Gråvatten kallas också för BDT-vatten (Bad-, Disk- och Tvättvatten).


gränsvärde

Gränsvärde för utsläpp är, enligt definitionen i Vattendirektivet (Artikel 2) "massa, uttryckt i vissa specifika parametrar, i koncentration och/eller i utsläppsnivå, som inte får överskridas under en eller flera tidsperioder. Gränsvärden för utsläpp får också bestämmas för vissa grupper, familjer eller kategorier av ämnen".


gränsvärdesnorm

Anger de förorenings- eller störningsnivåer som inte får över- eller underskridas.

se miljökvalitetsnorm


gränsöverskridande vatten

Ett gränsöverskridande vatten kan vara en sjö, en flod, ett havskustområde eller en grundvattenakvifer. Med gränsöverskridande menas att detta vatten delas av två eller flera länder. Vattenresursen delas alltså av flera och därför måste man samarbeta om förvaltningen av den.


grävd brunn

En vattenbrunn för att utnyttja grundvatten kan vara en (berg) borrad brunn eller en grävd brunn. Brunnen kan också vara en filterbrunn eller rörspetsbrunn. Grävda brunnar förutsätter att det finns grundvattenförande jordlager på måttliga djup (5—6 m). Om grundvattnet ligger på större djup är det svårt att nå ner till grundvattnet med en konventionell grävmaskin.

När en grävd brunn anläggs i relativt ytliga grundvattenmagasin är den utsatt för yttre påverkan som avlopp, jordbruk, sur nederbörd och så vidare. Det är därför extra viktigt att vidta skyddsåtgärder vid anläggning av en sådan brunn. Brunnens placering är också av stor betydelse. Det finns alltid en viss risk att en grävd brunn sinar under längre torrperioder.

Särskilt utsatta är grunda brunnar i morän.


grönalg

Makroalger kan vara gröna, röda eller bruna.


grönslick

En art av trådformig, kortlivad makroalg (Cladophora glomerata). Grönslick är en epifyt.


GT

Gross tonnage, det vill säga bruttotonnage. Se brt eller BT


gulål

Ett utvecklingsstadium under ålens livscykel. 


gynnsam bevarandestatus

Ett begrepp som beskriver det tillstånd som ska uppnås för en naturtyp/livsmiljö eller en art för att de ska kunna finnas kvar långsiktigt. Begreppet används för naturtyper och arter som pekats ut som särskilt värdefulla inom ramen för det europeiska nätverket Natura 2000. En rad faktorer kan påverka bevarandestatusen.


göl

En typ av småvatten, som i sin tur kan ha mycket olika egenskaper. Typiskt för gölar är att de inte har några arter av fisk.


habitat

Livsmiljö. De speciella ekologiska förhållanden som utgör livsmiljö för en särskild organism eller grupper av organismer.  


Habitatdirektivet

Direktivet om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (Habitatdirektivet), 92/43/EEG. Habitatdirektivet behandlar naturtyper samt andra artgrupper än fåglar. Begreppet habitat används mycket brett och innefattar såväl geologiska formationer som biotoper och växtsamhällen. Enligt direktivet skall varje medlemsland föreslå områden av gemenskapsintresse (med dels berörda naturtyper, dels arter som nämns i direktivets bilaga 1) och se till att nödvändiga åtgärder vidtas i områdena för att bevara arternas livsmiljöer så att de kan fortleva i livskraftiga bestånd och att naturtyperna kan bevaras långsiktigt. Skapandet av nätverket Natura 2000, som är EU:s bidrag till att i praktiken genomföra det som sätts upp som mål i den europeiska Bernkonventionen och i den globala Konventionen om biologisk mångfald, bygger på Habitatdirektivet och Fågeldirektivet.


halogenerat organiskt ämne

Flertalet långlivade organiska ämnen är sådana som människan avsiktligt och aktivt framställt eller fortfarande framställer för att använda som bekämpningsmedel och industrikemikalier. Andra miljögifter bildas oavsiktligt i industriella processer eller förbränningsprocesser. De så kallada halogenerade organiska ämnena är sådana som innehåller kol och väte, men där en eller flera av väteatomerna i föreningen har ersatts med någon halogen — klor, brom, fluor eller jod — för att bli mer stabila och svårnedbrytbara.

Ju fler halogenatomer en förening innehåller, desto stabilare blir den. De långlivade organiska ämnena (POPs) är stabila mot nedbrytning (persistenta), har förmåga att anrikas i näringskedjan (bioackumulerbara) och är giftiga.


haloklin


havsbaserad

En verksamhet eller föroreningskälla som är förlagd till havs är havsbaserad — till exempel fartygstrafik, dumpning, oljeutvinning till havs eller andra verksamheter där man utvinner resurser från havsbottnen. Se också föroreningskälla.


havsbruk

Odling av fisk, skaldjur, blötdjur (musslor och ostron) eller alger i havsvatten.

Se också akvakultur eller vattenbruk. Syftet med vattenbruk, som kan ske i både sötvatten och havsvatten, är att få en större produktion eller högre värde på avkastningen än vad som normalt är möjligt vid vanlig fångst eller insamling. Fiskodling är den ekonomiskt viktigaste formen av akvakultur.


havsrättskonventionen

Förenta nationernas havsrättskonvention. UN Convention on the Law of the Sea (UNCLOS).

Det största enskilda internationella politiska avtalet om hur världens länder skall dela upp världshavet och dess resurser, inklusive kontinentalsockeln och havsbottnen.

I konventionen läggs fast ett omfattande regelverk för världens oceaner och hav samt de regler som skall gälla alla former av utnyttjande av oceanernas och dessas resurser. Också principen att alla problem i oceanerna hänger nära samman och bör hanteras i ett sammanhang fastställs i konventionen.

I Havsrättskonventionen finns bland annat reglerna för vad en kuststat får räkna som baslinje, inre vatten, territorialvatten, angränsande zon och ekonomisk zon.


HCH:er

Hexaklorcyclohexaner (HCHs), en grupp av svårnedbrytbara klorerade organiska ämnen som ansamlas i levande organismer. HCH:er används som insekts- och svampbekämpningsmedel.


Helcom

Baltic Marine Environment Protection Commission (Helsinki Commission) Helsingforskommissionen. Helcom, som är verkställande organ för att genomföra Helsingforskonventionen, består av representanter för de fördragsslutande parterna (Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Tyskland, Sverige och EU-kommissionen).


Helsingforskonventionen

Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö. Convention on the Protection of the Marine Environment of the Baltic Sea Area.

Östersjöstaternas avtal om att skydda miljön i Östersjön, Öresund, Bälthavet och Kattegatt.  Konvention omfattar alla former av havsföroreningar (utsläpp från landbaserade källor, utsläpp från fartyg, luftnedfall, dumpning samt förorening som orsakas av att havsbotten utforskas eller exploateras) och man utgår från havets hela avrinningsområde.

Syftet är att länderna "skall vidta alla erforderliga lagstiftnings-, administrativa eller andra relevanta åtgärder för att förhindra eller eliminera förorening i syfte att främja återställandet av Östersjöområdet och bevarandet av dess ekologiska balans".


hemmahörande art

En art som tidigare i historien har räknats som inhemsk men senare försvunnit från det område eller den miljö där den fanns. Man kan senare försöka återinplantera en hemmahörande art, alltså införa den igen på samma plats där den en gång fanns.


herbicid

Växtbekämpningsmedel. Kemiskt eller biologiskt bekämpningsmedel (biocider) för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer ställer till materiell skada eller orsakar sjukdom delas in i pesticider (alla kemiska bekämpningsmedel), bakteriecider (bakteriebekämpningsmedel), herbicider (växtbekämpningsmedel), fungicider (svampbekämpningsmedel) och insekticider (insektsbekämpningsmedel).


high-grading

Fångst som sorteras bort på grund av att den saknar kommersiellt intresse eller för att maximera totalfångstens värde.


humus, humusämnen

Organiskt material som inte har brutits ner fullständigt. Humus är mörkfärgade organiska substanser i jorden och i torv. Humusämnen bildas i marken när döda växter och djur bryts ner. Under denna nedbrytningsprocess frigörs näringsämnen som varit bundna i det organiska materialet. Näringsämnena återcirkuleras i ekosystemet i växttillgänglig form. Den bruna färgen på vattnet i en del vikar, sjöar och floder beror på höga koncentrationer av humusämnen.


Hundraårsflöde (100-årsflöde)

Ett hundraårsflöde är det vattenflöde som på en viss plats i vattendraget statistiskt sett inträffar i genomsnitt en gång på hundra år.


huvudavrinningsområde

Sverige har 119 huvudavrinningsområden. Ett huvudavrinningsområde har ett huvudvattendrag och ett antal biflöden, är minst 200 kvadratkilometer stort och har sin utloppspunkt vid havet. Av de 119 områdena är 112 huvudavrinningsområden på fastlandet, med avrinning till kusten. Fyra är områden som dränerar över riksgränsen till Norge och har en yta om minst 200 km2 på den svenska sidan.

Två av de svenska huvudavrinningsområdena ligger på Gotland och ett av områdena omfattar hela Öland (som per definition inte är något avrinningsområde). Strikt sett är också sex av de svenska huvudavrinningsområdena lite för små, men räknas ändå som huvudavrinningsområden. Ofta behöver man emellertid mer detaljerad information om ett stort avrinningsområde och Sveriges landyta har därför också delats upp i cirka 12 000 delavrinningsområden.


huvudvattendrag

Sverige har 119 huvudavrinningsområden. Ett huvudavrinningsområde har ett huvudvattendrag och ett antal biflöden, är minst 200 km2 stort och har sin utloppspunkt vid havet. Av de 119 områdena är 112 huvudavrinningsområden på fastlandet, med avrinning till kusten, medan fyra är områden som dränerar över riksgränsen till Norge och har en yta om minst 200 km2 på den svenska sidan.

Två av de svenska huvudavrinningsområdena ligger på Gotland och ett av områdena omfattar hela Öland (som per definition inte är något avrinningsområde). Strikt sett är också sex av de svenska huvudavrinningsområdena lite för små (mindre än km2), men räknas ändå som huvudavrinningsområden.


HVMFS

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. HaVs föreskrifter och allmänna råd.


hybridisering

Inträffar vid en korsning mellan skilda arter eller skilda populationer. Om en främmande art fortplantar sig med en inhemsk art blir resultatet en hybrid, som har en annan genuppsättning än den ursprungliga arten.


hydraulisk konduktivitet

Förmågan hos geologiskt material (berggrund, jord) att släppa igenom vatten.


hydrofil

Vattenälskande. Begreppet används om ämnen med sådana egenskaper att de växelverkar med vatten. Ett hydrofilt ämne är därför oftast vattenlösligt.


hydrofob

Vattenskyende. Begreppet används om ämnen med sådana egenskaper att de stöter bort eller stöts bort från vatten. Ett hydrofobt ämne är därför generellt sett inte vattenlösligt. (Hydrofobi talar man också om i samband med sjukdomen rabies, som även kallas vattuskräck eftersom ett symptom på rabies är stark skräck för vatten.)


hydrofor

Ett tryckkärl som är fyllt med delvis vatten, delvis luft. Anordning som används i små, lokala vattenförsörjningssystem, till exempel en villa, och kombineras med en pump.


hydrologi

Läran om vatten i vid bemärkelse. Något snävare definierat är hydrologi läran om de av naturen styrda vattenrörelserna och vattenförekomsterna på kontinenterna (nederbörd över land, avdunstning från sjöar och land, vattenrörelser i floder och på markytan, vatteninträngning i marken samt grundvattenförekomst och grundvattenrörelser).


hydrologiska processer

Processer som har med vattnets rörelse och kretslopp att göra


hydrologisk cykel

Vattnets ständiga cirkulation mellan hav, atmosfär och land. Se hydrologiskt kretslopp och vattnets kretslopp.


hydrologisk kretslopp


hydrologisk regim

Tidsmässiga förändringar i vattnets flödeshastighet i vattendrag och i vattennivåer i sjöar. Hydrologisk regim är också en kvalitetsfaktor för klassificering av ekologisk status.


hydrologisk restaurering

ett samlingsbegrepp för alla typer av åtgärder som motverkar eller kompenserar för flödesförändringar.


hydromorfologi

Kvalitetsfaktor som beskriver fysiska förändringar avseende kontinuitet, morfologi och hydrologisk regim som kan leda till ändrade livsbetingelser för såväl vattenlevande som landlevande organismer i eller i närheten av vattenförekomster.


hydromorfologisk kvalitetsfaktor

Det som utmärker vattenflöde, vattendragets sträckning, strömningsmönster, tidvattenförhållanden (för övergångsvatten), struktur på och typ av strand, beroende på vad som anses vara normalt och tecken på opåverkade förhållanden för det aktuella vattnet.


hydrosfär

Allt vatten på jorden — salt, bräckt, sött — utgör tillsammans jordens hydrosfär. Det är vattnet i hav, sjöar och floder, liksom grundvattnet, markvattnet och det vatten som är bundet i isar och glaciärer samt vattnet i atmosfären.


hypolimnion

Den kalla och relativt ostörda vattenmassa som ligger under språngskiktet i en sjö vars vatten är skiktat i olika varma vattenmassor (temperatursprångsskikt).


hypoxisk, hypoxia

När det finns mycket lite syre i bottenvattnet och det övre sedimentlagret, men fortfarande tillräckligt mycket för att vissa högra livsformer nätt och jämnt skall kunna överleva, kallas tillståndet hypoxiskt. Syrefattiga förhållanden anses råda om syrehalten är mindre än 1-2 ml/liter vatten. När det inte finns något syre kvar i djupt bottenvatten eller i sediment (mycket syrefattigt eller helt syrefritt), vilket i sin tur leder till att organiskt material (döda djur och växter och annat material) som faller ner mot bottnen inte kan brytas ner, är tillståndet anoxiskt (anoxia).


hårdbotten

En sjö- eller havsbotten som består av klippor, stenblock eller mindre stenar. En botten kan antingen vara hård eller mjuk (se mjukbotten). Hårdbottnar kan bestå av klippor, sten, block och andra hårda material. Alger och djur som lever på hårdbottnar är antingen permanent fastsittande på en plats eller har någon mekanism (organ) som gör att de kan suga eller på annat sätt hålla sig fast vid bottnen.


hårdhet

Ett vatten betecknas som hårt när det innehåller stora mängder kalcium och magnesium. Hårt vatten ger problem med avlagringar och igensättningar av ledningar. För att göra ett hårt vatten mjukare behövs avhärdning, som görs genom så kallad jonbyte i ett särskilt jonbytesfilter. Processen innebär att kalciumjoner byts ut mot natriumjoner. 


hällkar

En större eller mindre, ofta vattenfylld fördjupning i en berghäll. Ett hällkar torkar ut med jämna mellanrum och därför måste de djur och växter som lever i ett hällkar antingen tåla uttorkning eller ha särskilda vilostadier då tillgång på vatten inte är så viktig.


Höga Kusten

Höga Kusten ligger på södra Norrlands ostkust och sträcker sig från Härnösand till Örnsköldsvik. Den starkt kuperade kusten (nivåskillnader upp mot 300 meter från kustlinjen) möter här Bottenhavet, som format och formar landet som stiger ur havet. I Höga Kusten har den senaste istiden åstadkommit först en kraftig nedtryckning av jordskorpan och därefter världens största landhöjning när jordskopan fjädrar tillbaka.

Landhöjningen och havets påverkan har format och formar landskapet. På inget annat ställe i världen kan man så tydligt och koncentrerat se effekterna av den fortfarande pågående landhöjningen.

Höga Kusten är ett har av FN:s organisation för utbildning, forskning och kultur (UNESCO) utsetts till Världsarv på grund av områdets speciella landhöjningsgeologi.


högmosse

En mosse är en typ av myr (myrar delas in i mossar, kärr och blandmyrar). Utmärkande för mossar är att de har näringsfattiga förhållandena och därför artfattig, ofta risdominerad växtlighet. Mossar får sitt vatten enbart från nederbörden och därför kan vattnet inte berikas med näring genom att först passera genom jord. Vattnet i mossar är alltså naturligt näringsfattigt och därtill mycket surt. En högmosse har en central mossekupol som höjer sig över omgivningen.


högsta kustlinjen

Den högsta nivå till vilken havet eller Östersjön i något av sina insjöstadier nått under eller efter den senaste istiden. Höga kustlinjen (HK) är således den gräns där de högsta belägna strandmärkena finns.


höstblomning

Många arter av planktonalger (växtplankton) blommar helt naturligt en gång på hösten. Detta kallas höstblomning.


IBSFC

The International Baltic Sea Fishery Commission, det vill säga Fiskerikommissionen för Östersjön. 


ICES

The International Council for the Exploration of the Sea, det vill säga Internationella havsforskningsrådet. Koordinerar och främjar marin forskning i Nordatlanten och de anslutande haven; Nordsjön och Östersjön. Medlemmarna i ICES representerar samtliga kuststater runt Nordatlanten och Östersjön. Därutöver finns forskare runt Medelhavet och Sydatlanten knutna till nätverket. 


icke inhemsk

Begreppet icke inhemsk art — av det engelska non-indigenous species (NIS) — används som en alternativ beteckning för främmande art.


IHA

International Hydropower Association – Internationellt nätverk för vattenkraft som syftar till att bidra till utveckling av hållbar vattenkraft.


IKEU

Integrerad kalkningseffektuppföljning. 


IMO

International Maritime Organization. En mellanstatlig rådgivande sjöfartsorganisation med säte i London. Sorterar under FN och utgör internationell sjöfartsmyndighet. 


indikativa normer

Anger vilken högsta eller lägsta förekomst av organismer i yt- och grundvatten som kan tjäna till vägledning för tillståndet i miljön.

se miljökvalitetsnorm


införsel

När en organism inte av egen förmåga, utan med mänskligt avsiktligt eller oavsiktligt anordnad transport, får hjälp att överskrida en naturlig spridningsbarriär. Att det skett en införsel betyder inte automatiskt att arten etablerar sig i den nya miljön. Införsel är en del av det som kallas introduktion. Ordet införsel kan även betyda att en vara förs in från ett annat EU-land.


inhemsk

Ett begrepp som inte har någon entydig innebörd. Med en inhemsk art menar man vanligen att arten har förekommit inom ett bestämt geografiskt område, till exempel Sverige, sedan mycket lång tid tillbaka och kommit till detta område på ett naturligt sätt (spridning av egen kraft).


Inmarsat

Världens första globala mobila satellitkommunikationsoperatör och fortfarande den enda som kan erbjuda ett stort utbud av modern kommunikationsservice till maritima-, landmobila-, aeronautiska- samt andra användare. Etablerad cirka 1980. Använder satelliter i geostationär bana, det vill säga i fasta positioner över jorden.


Inmarsat C

Ett satellitbaserat kommunikationssystem för mellanlagrad telex och data alternativt e-post.


Inmarsat C nr

Utgår från MMSI-numret varefter en unikt, nationsbundet, niosiffrigt nummer konstrueras och tilldelas, till exempel en satellitföljare som utnyttjar Inmarsat C-teknologi. (ungefär som abonnentnummer).


inplantering

Se utsättning.


INSPIRE

Infrastructure for Spatial Information in the European Community, Infrastruktur för rumslig information i Europa. Ett EU-initiativ skapat 2007. Syftar till att göra det lättare att använda geografisk information. Bland annat reglerar direktivet hur denna information ska byggas upp, att det görs på ett enhetligt sätt och att informationen görs tillgänglig via Internettjänster.


interkalibreringsrutiner

Rutiner för att kontrollera att olika laboratoriers mätningar ger samma resultat vid till exempel åldersläsning. 


internationellt avrinningsdistrikt

enligt ramdirektivet för vatten ska ett avrinningsområde som täcker mer än en medlemsstats territorium utgöra ett internationellt avrinningsdistrikt.


intern belastning

enligt ramdirektivet för vatten ska ett avrinningsområde som täcker mer än en medlemsstats territorium utgöra ett internationellt avrinningsdistrikt.


Introduktion

Införsel. Introduktionen kan vara avsiktlig eller oavsiktlig. Introduktionen kan också vara primär eller sekundär. Definition enligt CBD: "Direkt eller indirekt förflyttning av en främmande art till en plats utanför dess nuvarande eller historiska utbredning genom människans försorg". Introduktionen kan vara avsiktlig eller oavsiktlig, primär eller sekundär.


invasiv främmande art

Enligt CBD en "främmande art vars introduktion och/eller spridning hotar biologisk mångfald". Det handlar inte bara om ett hot mot arters och populationers överlevnad, utan även mot deras genetiska integritet.

Begreppet "invasiv art" används dock i vidare mening om främmande arter som på något sätt gör ekonomisk skada. Till exempel på odlade växter eller djur, eller på människans anläggningar och ägodelar, eller genom att hota människans egen hälsa. En invasiv art är i den bemärkelsen en införd art som lyckats etablera sig väl och har "kraft" att på ett allvarligt sätt förändra sin omgivning på ett oönskat sätt. Det kan till exempel vara att arten får stora och livskraftiga populationer.

Enligt EU:s förordning (1143/2014) om invasiva främmande arter är en invasiv art en främmande art vars introduktion eller spridning har konstaterats hota eller negativt inverka på biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster.


IOTC

Indian Ocean Tuna Commission – Regional förvaltningsorganisation (se RFMO) för fiske av tonfisk i Indiska Oceanen.


IRCS

International Radio Call Sign. 


IS

Innanför Svensk baslinje. Gammal fiskeloggboksterm som fortfarande är i bruk. 


isälvsavlagringar

består av material som transporterats, sorterats och avsatts av smältvatten från en glaciär eller inlandsis.


IUU

Illegal, unreported and unregulated fishing. Internationell samlingsbeteckning för olagligt, orapporterat och oreglerat fiske.


Publicerad: 2013-03-14

Sidansvarig: Webbredaktionen