Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Ordbok

Vi använder många svåra ord och förkortningar. I ordboken förklarar vi några av de vanligaste av dessa ord. Tipsa oss gärna om sådant du tycker saknas.

dagvatten

Ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor, via diken eller ledningar till recipienter eller reningsverk.


demersal art

Bottenlevande art, till exempel torsk.


demersalt redskap

Redskap som fångar demersala arter, till exempel bottentrål.


denitrifikation

Är en mikrobiologisk process där nitrat omvandlas till kvävgas (luft¬kväve). Processen utförs av denitrifikationsbakterier, som utvinner energi ur nitratet. Denitrifikation sker mest vid suboxiska förhållanden, det vill säga vid pE-värden 3,4-8,5 när pH-värdet är 7.

Vanligen sker denna reaktion i våtmarker, sjösediment eller vattenmättad åkermark.


detektera

Upptäcka, spåra, påvisa.


diffus

Otydlig, odefinierbar. Vid spridning av ett ämne där utsläppet inte har någon tydligt definierad utsläppspunkt talar man om diffust läckage, eller diffus spridning. Det kan till exempel vara läckage av näringsämnen från jordbruksmark. Påverkanskällor som inte har en tydlig utsläppspunkt benämns som diffusa påverkanskällor.


DNID

Data Network Identifier. I detta fall ungefär den elektroniska "brevlåda" hos en landstation (LES) varigenom positionsrapporter överförs från fartyget alternativt till fartyget. 


dricksvattensförekomst

En yt- eller grundvattenförekomst som används eller kan användas för dricksvattenförsörjning.


DTE

Data Terminal Equipment.


duplikat ledningssystem

Spillvatten avleds i en spillvattenledning till avloppsreningsverket och dagvatten avleds i en dagvattenledning till recipient. Det betyder att spillvattnet och dagvattnet avleds i separata ledningar. Dräneringsvattnet avleds i första hand med dagvattnet.


dödlighet (F)

Fiskeridödlighet anger den andel av ett bestånd som under året dör på grund av fiske. Naturlig dödlighet anger den andel av ett bestånd som under året dör på grund av andra orsaker än fiske. 


dörj

Dörj är en fiskemetod som innebär att betets rörelse uppstår genom att det släpas efter en båt. Vid fångst hanteras redskapet för hand. Dörjfiske omfattas inte av det fria handredskapsfisket.


ED-50

European Datum 1950. (Hayfords ellipsoid). Resultatet av den första gemensamma beräkningen av Europas triangelnät. 


EEA

European Environment Agency. Europeiska miljöbyrån.


EEG

Europeiska ekonomiska gemenskapen. 


EEZ

Exclusive Economic Zone. Den ekonomiska zonen. Området från territorialgränsen ut till 200 nautiska mil (M). I Europa ligger de olika nationerna inte sällan närmre varandra än 200 M (till exempel Sverige/Danmark/Norge). Då utgår man vanligtvis från den så kallade mittlinje-principen när man skall dra den ekonomiska zongränsen. 


effort

Insatsbegränsning, exempelvis i form av att båtarna tilldelas ett visst antal fiskedagar. 


efterfällning

När man i den kemiska reningen av avloppsvatten tillsätter fällningskemikalier — flockningsmedel — till det biologisk renade vattnet kallas det efterfällning. Fällningskemikalier kan vara metalljoner som aluminium eller järn i olika föreningar, eller annan medel, till exempel polymer. Syftet med flockningen är att få mindre partiklar att klumpa ihop sig till större partiklar, som kan bilda slam. 


EG

Europeiska gemenskaperna. Nästan alla lagar inom Europeiska unionen (EU) stiftas och antas inom ramen för EG, som är EU:s så kallad första pelare av tre. EG är alltså en del av EU. Inom EG, där bland annat miljöpolitiken ligger, fattar ministerrådet vanligtvis beslut med kvalificerad majoritet. Ett medlemsland kan därför tvingas följa lagstiftning som det har röstat emot. Inom EG har dessutom betydande befogenheter förts över till EU:s överstatliga institutioner, inklusive kommissionen, Europaparlamentet och EG-domstolen (som har befogenhet att tolka lagarna). EU:s andra två pelare inrymmer mellanstatligt samarbete för gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, respektive för polisiärt och straffrättsligt samarbete. Ministerrådet, som består av en minister från varje medlemsland (miljöministrarna när det handlar om miljöfrågor), är EU:s högsta beslutande organ. Rådet beslutar om lagstiftning, efter förslag från kommissionen. I många frågor, men inte alla, delar Rådet och Europaparlamentet på lagstiftningsmakten. Förslag till ny lagstiftning kommer dock alltid från kommissionen, ibland efter önskemål från rådet. Beträffande förslag som gäller utrikespolitik, polisiära och straffrättsliga frågor samt asyl- och invandringspolitik har även medlemsländerna rätt att väcka förslag till ny EU-gemensam lagstiftning.


Egentliga Östersjön

Östersjön består av havsområdena Bottniska viken, Finska viken, Rigabukten och Egentliga Östersjön. Egentliga Östersjön består, från norr till söder, av Norra Östersjön, Centrala Östersjön, Södra Östersjön och Gdanskbukten.


EGT

Europeiska Gemenskapens Officiella Tidning. I och med Sveriges medlemskap i den Europeiska Gemenskapen  den 1 januari 1995 har Sverige erhållit en nivå som är "högre" än SFS (Svensk Författningssamling), nämligen Europeiska Gemenskapens Officiella Tidning (EGT). Detta har bland annat inneburit att ett antal paragrafer lyfts ur de svenska författningarna då de numera ligger på gemenskapsnivå och därför publiceras i EGT. Se även: lagar, författningar, förordningar, föreskrifter


EIFAC

European Inland Fisheries Advisory Commission, det vill säga kommissionen för europeiskt inlandsfiske och vattenbruk.  Underställt FAO som är FN:s organ för jordbruk, skogsbruk och fiske. 


ekologisk funktionell kantzon

En för platsen tillräckligt bred kantzon för att skapa goda ekologiska förhållanden i vatten, på stranden och i en fastmarkszon för att medge att arter beroende av närhet till ytvatten kan fortleva.


ekologisk potential

Den ekologiska kvaliteten hos en ytvattenförekomst som har pekats ut som konstgjord eller kraftigt modifierad. I arbetet med denna förvaltningscykel uttrycks ekologisk potential som ”god” eller ”måttlig” vilket fastställs individuellt för varje konstgjord eller kraftigt modifierad vattenförekomst.

Det sker utifrån ambitionen att åstadkomma ekologiska förbättringar i vattenförekomsten utan att det leder till en betydande negativ inverkan på miljön eller på den eller de verksamheter som ligger till grund för att vattenförekomsten har pekats ut som konstgjord eller kraftigt modifierad.


ekologisk status

Den ekologiska kvaliteten för en ytvattenförekomst som inte är konstgjord eller kraftigt modifierad, uttrycks som ”hög”, ”god”, ”måttlig”, ”otillfredsställande” eller ”dålig”. En bedömning ska ske enligt så kallade bedömningsgrunder som framgår av Naturvårdsverkets klassificeringsföreskrifter (NFS 2008:1). Det innebär i praktiken att en bedömning ska ske av de olika kvalitetsfaktorer och parametrar som anges i bilagorna till föreskrifterna, för att leda fram till en samlad bedömning av vattenförekomstens ekologiska status.


ekonomisk analys

Enligt Vattendirektivet skall en ekonomisk analys göras av den ekonomiska betydelsen av vattenanvändningen inom ett avrinningsområde. Den ekonomiska analysen skall bana väg för utformningen av kostnadseffektiva kombinationer av åtgärder för att förbättra kvaliteten på vattnet. I ett senare skede i arbetet med att uppnå målen skall analysen även ligga till grund för beräkning av ett eventuellt system för vattenavgifter (kostnadstäckning för vattentjänster). Den ekonomiska analysen skall således göras för att visa vad olika användning av vatten egentligen är värd samt vilka ekonomiska styrmedel som kan brukas för att få till stånd en effektiv användning av vattenresurserna.


ekonomisk zon

Enligt reglerna i FN:s havsrättkonvention har varje kuststat rätt att fastställa sitt territorialhav ut till en gräns av högst 12 nautiska mil från den baslinje man bestämt sig för. Territorialhavet är i alla bemärkelser kuststatens eget havsområde, där man har suverän bestämmanderätt om vad som får göras och av vem. Kuststatens ekonomiska zon ligger utanför territorialhavet och skall också beräknas utifrån samma för kuststaten fastställda baslinje. Den ekonomiska zon som kuststaten har rätt till får inte ha en utsträckning utöver 200 nautiska mil från baslinjen.

En kuststat har inte absolut suveränitet över allting i sin ekonomiska zon, men har vissa specificerade suveräna rättigheter "i syfte att utforska och utvinna, bevara och förvalta naturtillgångarna, vare sig dessa är levande eller icke levande". Samtidigt är alla stater tillförsäkrade de grundläggande så kallad fria havsrättigheterna, såsom "friheter till sjöfart och överflygning, utläggande av undervattenskablar och rörledningar samt annan enligt folkrätten legitim användning av havet".

Generellt sett har en kuststat omfattande befogenhet att utfärda lagar för att bland annat förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från fartyg i den ekonomiska zonen. Förkortningen EEZ står för exklusiv ekonomisk zon, vilket är samma sak som ekonomisk zon.  


ekoregion

I Vattendirektivet anges ett antal bestämda ekoregioner (områden med vissa gemensamma ekologiska förhållanden och förutsättningar) för floder och sjöar respektive för kustvatten. Ekoregionerna för floder och sjöar är Iberisk-makaronesiska regionen, Pyrenéerna, Italien+ Korsika+Malta, Alperna, Dinariska västra Balkan, Grekiska västra Balkan, Östra Balkan, Västra högländerna, Centrala högländerna, Karpaterna, Ungerska lågländerna, Pontiska regionen, Västra slätten, Centralslätten, Baltiska regionen, Östra slätten, Irland+Nordirland, Storbritannien, Island, Boreala högländerna, Tundran, Fennoskandiska skölden, Tajgan, Kaukasus samt Kaspiska sänkan. De i direktivet angivna ekoregionerna för kustvatten och övergångsvatten är Atlanten, Norska havet, Barents hav, Nordsjön, Östersjön och Medelhavet.  


ekoregioner

Områden med vissa gemensamma ekologiska förhållanden och förutsättningar.


ekosystem

En funktionell enhet som består av ett antal samverkande organismer (växter, djur och mikroorganismer) i en gemensam miljö samt deras fysiska omgivning (jord, vatten, luft). Ekosystem kan vara relativt små (till exempel en damm, ett fält, en skog) eller stora (till exempel ett hav).


ekosystemtjänst

De varor, tjänster och processer som naturen erbjuder människan. Fisken vi fångar är en ekosystemtjänst lika väl som nedbrytningen av miljögifter i havsbottnarnas sediment, rent vatten att simma i eller vågenergin. (Naturvårdsverket)


EK-värde/halt

Värde för ekologisk kvalitetskvot som motsvarar förhållandet mellan referensvärdet och den faktiskt uppmätta halten. Kvoten är ett numeriskt värde mellan 0 och 1 där hög status motsvaras av värden nära 1 och dålig status nära 0.


EMIR (C-EMIR)

Länsstyrelsernas databas EMIR (EMIssionsRegister) innehåller information om miljöfarliga verksamheters utsläpp till miljön.


endemisk

Att en art enbart förekommer inom ett bestämt geografiskt område. Arter på öar är ofta endemiska. Begreppet kan också gälla kustvattnen utanför en viss kontinent (till exempel Australien) eller ett visst havsområde (till exempel Medelhavet), som båda har många endemiska arter (endemer).


enskild anläggning

En anläggning som distribuerar vatten till en en- eller tvåfamiljsfastighet (Socialstyrelsens definition).

Kan också avse en avloppsanläggning för en sådan fastighet.


enskilt avlopp

Fastigheter utanför områden med kommunalt avlopp, där avloppsvattnet leds till ett kommunalt reningsverk, måste ha sin egen anläggning för avlopp — enskilt avlopp. Det är mycket viktigt att en sådan avloppsanläggning byggs på rätt plats och på ett sådant sätt att avloppet påverkar miljön så lite som möjligt. För att anlägga enskilt avlopp utanför områden med kommunalt avlopp erfordras tillstånd.


enskilt vatten

Ett lands sjöterritorium — landets inre vatten och landets territorialvatten — delas fiskerättsligt in i enskilt vatten och allmänt vatten. Enskilt vatten omfattar inre vattenområden där strandägaren har ensam rätt till fiske, medan det i allmänt vatten är staten som bestämmer över fiskerättigheterna.


epifauna

Bottendjur som lever ovanpå bottnarna (till skillnad från infarna, bottendjuren som lever större delen av sitt liv nedgrävda i bottnen).  


epifyt

Växt som växer på andra växter. Exempel på epifyter i Östersjön är kortlivade, trådformiga och grenade gröna, bruna och röda makroalger.


epilimnion

Ytvattenskikt i en sjö. Inom limnologin (läran om sötvatten) används benämningen epilimnion på "en skiktad sjös övre vattenmassa".


epilitoral

Bältet ovanför den egentliga stranden (eulitoralen), alltså den strandzon som vid högsta vattenstånd enbart påverkas av vågskvalp. Epiliptoralen påverkas enbart av exceptionellt högvatten eller mycket höga vågor. Området påverkas dock av vattenstänk vid stormar. Ovanför havsstränder kan området påverkas av saltpartiklar från havsvattnet.


erosion

Nötning och skulptering av berggrund och jordtäcke genom påverkan av rinnande vatten, vind, vågor eller glaciäris. Erosion kan vara naturlig, men också (jorderosion) orsakas av mänskliga verksamheter som skyndar på och förstärker processer som nöter bort jorden och då leda till markförstöring. Att ta bort växttäcket och lämna marken öppen för påverkan av vind och vatten, utan att växtrötter binder jord eller sand, är ett exempel på mänskligt orsakad erosion.

Vattenerosion kan ske i bäckar och floder (fluvial erosion) eller i branta eller flacka sluttningar (sluttningserosion).

Floderosion kan ske som sidoerosion i flodbrinkar eller som djuperosion i bottnen på vattendragsfåran. Vågerosion (abrasion) sker vid öppna stränder, särskilt när det är hårda stormar eller högt vattenstånd. Vågorna kan då skära eller gröpa ur strandmaterialet eller berggrunden. Raukarna på Gotland är ett exempel på erosionsformationer.

Glaciärerosion sker under rörliga ismassor, som slipar och flyttar på (omfördelar) det material de rör sig över. Alla områden som varit nedisade, som till exempel Skandinavien, präglas av glaciärerosion och deposition.


erosionsbotten

Den del av en sjö- eller havsbotten där sedimenterat material (partiklar som sjunker till bottnen) snabbt passerar för vidare transport nedåt. Materialet ligger så löst att det kan eroderas, slammas upp och föras vidare. Sedimenterat material förflyttas successivt utmed bottnen, från grunt liggande erosionsbottnar via transportbottnar, och ansamlas slutligen på de djupast liggande bottnarna, ackumulationsbottnarna.


Esbokonventionen

Vardagsnamn för Konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (Convention on Environmental Impact Assessment in a Transboundary Context). Antogs 1991 i Esbo, Finland. Handlar om att samarbeta över gränserna och se längre än miljö- och hälsoeffekterna i det egna landet av vissa verksamheter, inklusive sådana som påverkar yt- och grundvattenmiljöer och ytterst också havsmiljön.

Länderna skall vidta åtgärder i ett tidigt skede vid planeringen av en verksamhet för att förhindra framtida skadliga miljöeffekter av verksamheten. Man skall meddela och konsultera varandra om alla större projekt som övervägs och som kan förutses kunna orsaka gränsöverskridande miljöeffekter. I vattensammanhang kan det till exempel röra sig om miljökonsekvenser av oljeborrningsplattformar och oljeraffinaderier, anläggningar för kärnkraft, kemisk industri, hamnar och uttag av grundvatten (större än 10 miljoner kubikmeter per år).


estuarium


etablering

När den anlända och införda, främmande organismen fått reproducerande populationer eller blivit kvar som vegetativa kloner, alltså av egen kraft överlevt och förökat sig. När arten förekommer av egen kraft i det fria.

Definition enligt CBD: "Den process under vilken en främmande art i en ny miljö framgångsrikt producerar livskraftig avkomma och når en hög sannolikhet för fortsatt överlevnad."


EU

Europeiska unionen. Fördraget om Europeiska unionen (EU) undertecknades av medlemsländerna i Maastricht 1992 och kallas därför Maastrichtfördraget. Det innebar att samarbetet mellan EG-länderna förändrades och utökades med nya områden. Bland annat slogs fast att de länder som uppfyllde vissa ekonomiska villkor skulle införa den gemensamma valuta euro. Europeiska unionen, som etablerades den 1 november 1993 då EU-fördraget trädde i kraft, brukar illustreras med tre pelare.

Den första pelaren består av det tidigare samarbetet inom Europeiska gemenskapen, EG (inklusive EG-rätten, den gemensamma lagstiftningen) samt reglerna för den ekonomiska och monetära unionen. Den andra pelaren utgörs av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den tredje pelaren omfattar samarbetet i polisiära och straffrättsliga frågor.


eutrof

Näringsrik. Motsatsen är näringsfattig (oligotrof).


eutrofiering

En serie sammanlänkade processer som börjar med för stort tillskott av näringsämnen eller produktion av organiskt material och som leder till långtgående effekter i vattenmiljöer eller marker. Tillförsel av näringsämnen — främst kväve, fosfor och kisel — till en vattenmiljö är en naturlig och nödvändig förutsättning för livet, inte ett miljöproblem. Det blir ett problem bara när tillförseln ökar i sådan omfattning att det ekosystemets ursprungliga karaktär, egenskaper och funktioner förändras. Då använder man begreppet eutrofiering (övergödning). I strikt mening betyder eutrof enbart övergödning med näringsämnen.

I praktiken används begreppet eutrofiering för att beskriva en series sammanlänkade processer som inleds med överskottstillförseln av växttillgängliga näringsämnen eller av organiskt material, vilket leder till ökade koncentrationer av näringsämnen i vattnet och som resulterar i olika fysikaliska, kemiska och biologiska förändringar i växt- och djursamhällena, förändringar i processer i och på bottensedimenten samt förändringar i tillgången på syre.


evaporation

När vatten avgår till luften (atmosfären) från mark, vattenytor och växtlighet kallas det evapotranspiration, som i sin tur är summan av två delflöden: evaporation och transpiration. Evaporation sker från våta ytor (våta blad, snö, sjöar, vattendrag etcetera) och mark. Transpiration sker genom växternas klyvöppningar i bladen. Begreppet avdunstning används ofta för att beteckna evapotranspirationen, det sammanlagda flödet av vattenånga till atmosfären.


evapotranspiration

När vatten avgår till luften (atmosfären) från mark, vattenytor och växtlighet kallas det evapotranspiration, som i sin tur är summan av två delflöden: evaporation och transpiration. Evaporation sker från våta ytor (våta blad, snö, sjöar, vattendrag etcetera.) och mark.

Transpiration sker genom växternas klyvöppningar i bladen. Begreppet avdunstning används ofta för att beteckna evapotranspirationen, det sammanlagda flödet av vattenånga till atmosfären.


evertebrat

Ryggradslöst djur. Djur med ryggrad kallas vertebrater.


expertbedömning

En samlad bedömning av status grundad på kombination av uppgifter från data, modellresultat och erfarenhet.


exploateringsnivå

Fångsten (i vikt) som procent av lekbeståndet samt antalet fångade individer som procent av förekomsten i havet vid årets början (ges för vissa åldersgrupper). 


FAME

Fish-based Assessment Method for the Ecological status of European Rivers, ett EU-projekt med syfte att utveckla en fiskbaserad metod för bedömning av ekologisk status i vattendrag enligt kraven i EU:s ramdirektiv för vatten. 


FAO

Food and Agriculture Organization of the United Nations – FN:s globala livsmedels- och jordbruksorganisation som även behandlar fiskefrågor.


farliga ämnen

Enligt definitionen i Vattendirektivet (Artikel 2) "ämnen eller grupper av ämnen som är toxiska, beständiga och har benägenhet för bioackumulering, samt andra ämnen eller grupper av ämnen som ger upphov till motsvarande farhågor". Begreppet farliga ämnen används ofta i stället för miljöfarliga ämnen, eftersom ämnena också kan vara hälsofarliga och därmed inte enbart är en fara för livet i naturmiljön.


Fennoskandia

Området Norge, Sverige, Finland, Kolahalvön och ryska Karelen (geologiskt och geografiskt). 


FIDES

Fish Database of European Streams. Fiskdatabas för europeiska vattendrag. 


FIFS

Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS ÅÅÅÅ:NR) om ämne. HaVs motsvarighet är Havs- och vattenmyndighetens författningssamling (HVMFS).


filamentös


filterbrunn

En vattenbrunn för att utnyttja grundvatten kan vara en (berg) borrad brunn eller en grävd brunn. Brunnen kan också vara en filterbrunn eller rörspetsbrunn. Filterbrunnar anläggs i huvudsak i grova porösa jordlager som sand och grus. I vissa fall kan de även anläggas i uppsprucket ytberg eller sedimentära bergarter med god vattentillgång. Brunnskonstruktionen har fått sitt namn av att intaget av vatten sker genom slitsade plaströr eller rostfria stålrör vilka benämns filter eller sil. Man brukar skilja mellan filterbrunn och filterbrunn med förlorat filter.


filtrerare

Organism som filtrerar vatten och "äter" partiklarna (de små organismerna) i vattnet. Vissa bottenlevande organismer lever av material som finns i sedimenten, medan andra filtrerarna skiljer ut födopartiklar ur vattnet. Typiska exempel på filtrerare i Östersjön är blåmusslan och olika arter av havsborstmaskar.


filtrering

En del av processen att bereda drickvatten från råvatten. Vid filtrering silar man bort föroreningar ur vattnet. Det vanligaste filtermaterialet är sand.

Det sätt på vilket vissa bottenlevande djur, filtrerare, skiljer ut födopartiklar ur vatten eller sediment.


finning

Den engelska termen finning har två betydelser på svenska:

1. Fettfeneklippning — en förvaltningsåtgärd som utförs på laxfiskar. Genom att klippa bort fettfenan på odlad lax och öring innan den sätts ut möjliggör man ett selektivt fiske på just odlad lax och öring. Fettfeneklippning har inga kända negativa effekter för fisken.

2. Avskärning av fenor — en metod som går ut på att man skär bort fenorna på levande hajar och sedan kastar tillbaka dem i havet att självdö. EU har sedan 2003 ett förbud mot avskärning av fenor vid hajfiske i alla gemenskapsvatten och för alla gemenskapsfartyg världen över.


Finska viken

Östersjön består av havsområdena Bottniska viken, Finska viken, Rigabukten och Egentliga Östersjön.


fintrådig, trådformig

När begreppet fintrådig (filamentös) eller trådformig används om större alger menas att algerna bildar trådar. Grenade epifyter, växter som växer på andra växter, är exempel på trådformiga växter. De är kortlivade (ettåriga), snabbväxande, frodas i näringsrika miljöer och växer på eller ofta över stora alger som blåstång. Grönslick är ett på en trådformig grönalg, ullsleke är ett exempel på en trådformig rödalg och trådslick är ett exempel på en trådformig brunalg.


fiskekvot


Fiskerikonventionen

Genom Konventionen rörande fisket och bevarandet av de levande tillgångarna i Östersjön och Bälten (Gdanskkonventionen, Convention on Fishing and Conservation of the Living Resources in the Baltic Sea and the Belts) skall östersjöstaterna samarbeta med målsättningen att bevara och öka de levande resurserna i området och för att nå största avkastning.

Den viktigaste uppgiften för det verkställande organet (kommissionen, IBSFC) är att varje år fastställa fångstkvoter för de kommersiellt viktigaste fiskarterna i Östersjön och Bälten. Kommissionen beslutar också om särskilda regler för fisket. Eftersom alla östersjöstater utom Ryssland nu är EU-medlemmar kommer EU:s gemensamma fiskeripolitik allt mer att överta den roll som Gdanskkonventionen hittills haft.


Fiskevattendirektivet

Direktivet om kvaliteten på sådant sötvatten som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla fiskbestånden (Fiskevattendirektivet, 78/659/EEG). Detta direktiv kommer att upphöra att gälla år 2013, som en konsekvens av genomförandet av Vattendirektivet.


fiskodling

Anordning för att under kontrollerade förhållanden föda upp fisk för försäljning och konsumtion. I hav och sjöar odlas fisk i kassar ("nätbur"), medan fiskodling på land bedrivs i dammar.


FiTi

Fisheries Transparancy Initiative – Globalt initiativ som syftar till att främja transparens och delaktighet för att bidra till ett mer rättvist och hållbart fiske.


FIV

Fiskeriverket 


fjällsjö

Sjö i fjällområdena, med mycket klart, kallt och näringsfattigt vatten. Det mesta av vattnet i en fjällsjö är regnvatten och smältvatten från glaciärer. Vattnet i många fjällsjöar blir aldrig mer än ca tio grader på sommaren ens i ytvattnet. Siktdjupet i dessa sjöar är ofta mycket stort. Svenskt rekord är Rissajaure nära Abisko, med ett siktdjup på 37 meter.


fjärd

Bred vik, flodmynning eller öppen vattenyta i en skärgård. Benämningen används längs den svenska östkusten och även i sjöar. En fjärd består av en eller flera relativt djupa bassänger, som har fördjupats genom landisens erosion.


flockning, flockar

Syftet med flockning som en del av behandlingen av avloppsvatten är att få mindre partiklar att klumpa ihop sig till större partiklar, som kan bilda slam. När man i den kemiska reningen tillsätter fällningskemikalier — flockningsmedel — till det biologisk renade vattnet kallas det efterfällning. Fällningskemikalier kan vara metalljoner som aluminium eller järn i olika föreningar, eller annan medel, till exempel polymer. Flockar är de snöflingeliknande partiklar som bildas vid fällningen.


flod

Enligt definitionen i Vattendirektivet (Artikel 2) är en flod "en förekomst av inlandsvatten som till största delen strömmar på markytan men som kan strömma under jorden en del av sitt "lopp". Enligt andra definitioner är en flod ett vattendrag som är större än en bäck eller en å.


flodburen tillförsel

Transport av olika ämnen med flodvatten från ett avrinningsområde till havet och därav följande miljöbelastning.


flodmynningsområde

Området där en flod mynnar i havet. Det kan vara en flodslätt, ett deltaområde eller annan sorts relativt vidsträckt, grunt område. Kallas också estuarium.


flotation

En del av processen att bereda dricksvatten från råvatten. Vid flotation blåser man in luft i vattnet så att mikroskopiskt små luftblåsor fäster vid flockarna (hopklumpade partiklar), som då flyter upp till ytan och kan skummas av och tas bort.


flottled

Vattendrag som är lämpligt att transportera timmer på. Med flottning menas att transportera lösa timmerstockar i rinnande vatten (strömflottning eller lösflottning) eller att transportera virkesbuntar över sjöar eller längs en kust (sjöflottning, havsflottning eller buntflottning).


Flugfiske

Flugfiske är handredskapsfiske som bedrivs med en fiskefluga som bete. Oftast efterliknar flugan fiskens naturliga föda, och man försöker lura fisken genom att välja en fluga som efterliknar den insekt, eller fisk, som fisken äter för tillfället. Flugfiske förekommer både i strömmande vatten och i insjöar. På senare tid har även flugfiske utmed kusterna blivit vanligare.


fluktuationer

Variationer.


fluvial

Något som har med vattendrag att göra. En fluvial miljö är miljön i och kring ett vattendrag, fluviala sediment är sediment som avsatts i ett vattendrag. Ordet kommer från latinets fluvius (flod) och fluvialis ("som lever i eller vid en flod").


flödesförändringar

Olika typer av förändringar av flödet som orsakats av människan, som regleringar av vattenstånd i sjöar och vattendrag för kraft- och dricksvattenpro¬duktion eller bevattning.


FMC

Fisheries Monitoring Center, ungefär Fiskeriövervakningscenter. Havs-och vattenmyndighetens FMC svarar på frågor kring rapporteringen med e-loggbok och hjälper fartyg att rapportera manuellt om tekniken fallerar. Hit ringer även fartyg som inte är utrustade med e-loggbok för att göra olika typer av anmälningar.


Formas

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Är ett statligt forskningsråd, som ligger under Miljödepartementet, och vars verksamhet finansieras av anslag från Miljödepartementet och Landsbygdsdepartementet.


fors

Ett snabbt strömmande vattendrag eller en serie av vattenfall i flera trappsteg.


forsande vatten

Vatten som rör sig med mer än 0,7 meter per sekund. Där vattnet forsar blir bottnen stenig, eftersom finare material förs bort med vattnet.


fosfat

Salter och estrar av fosforsyra. Om växter som alger skall kunna utnyttja näringsämnen i sin fotosyntes måste dessa finnas tillgängliga i rätt kemisk form. För fosfor gäller att detta är tillgängligt för växter om det förekommer som fosfatjoner.


fosfor

Ett av de viktigaste näringsämnena för växter.


fosforbegränsning

När tillgången på fosfor i till exempel en sjö eller ett havsområde bestämmer möjligheterna för algtillväxt. Begränsning betyder att om det finns lite eller inget alls kvar av fosfor i vattnet i för växterna/algerna tillgänglig form så omöjliggörs vidare tillväxt. Dessutom måste näringsämnena kväve och fosfor finnas tillgängliga i rätt förhållande till varandra (16 kväveatomer för varje fosforatom). Vanligtvis anser man att det är kväve som är det tillväxtbegränsande näringsämnet i havsmiljöer, men i vissa kustområden, och i de flesta sjöar, så är det tillgången på fosfor som begränsar tillväxten av växter.


fragmenteringsgrad

Beskriver i vilken omfattning exempelvis fisk begränsas av  artificiella hinder i sin vandring uppströms eller nedströms i vattendrag.


främmande art

En art (växt, djur eller mikroorganism) som med människans hjälp, avsiktligt eller oavsiktligt, har spridits utanför sitt naturliga utbredningsområde. För att betecknas som främmande måste en art ha flyttats genom mänsklig aktivitet.

En art som först med människans hjälp har flyttats till ett område och därefter sprider sig vidare på egen hand, betraktas också som främmande. Även förflyttningar inom ett land kan resultera i introduktion av främmande arter, om organismerna inte hade kunnat göra en sådan förflyttning av egen kraft.


främmande gen

Gen som normalt inte förekommer hos någon av individerna i en population, utan har tillförts med människans hjälp.


främmande population

Population som människan har flyttat och som har en annorlunda sammansättning av gener än den inhemska populationen i det aktuella området.


fungicid

Svampbekämpningsmedel. Kemiskt eller biologiskt bekämpningsmedel (biocider) för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer ställer till materiell skada eller orsakar sjukdom delas in i pesticider (alla kemiska bekämpningsmedel), bakteriecider (bakteriebekämpningsmedel), herbicider (växtbekämpningsmedel), fungicider (svampbekämpningsmedel) och insekticider (insektsbekämpningsmedel).


furagering

Skaffa mat, proviantera. 


fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer

Kvalitetsfaktorer som endast behöver klassificeras när status eller potential för de biologiska kvalitetsfaktorerna har klassificerats som god eller hög status respektive god eller maximal potential. Beroende på vattentyp är det olika kvalitetsfaktorer som ingår i bedömningen. Det kan bland annat vara näringsämnen, ljusförhållanden och syrgasförhållanden.


fysikalisk-kemisk kvalitetsfaktor

De allmänna förhållandena i vattnet samt graden av påverkan av föroreningar.


fysiska förändringar

Förändringar som påverkar de hydromorfologiska förhållandena (exempelvis vattenflöde, vattendragens djup och bredd samt förhållandena i strandzoner) i en ytvattenförekomst och som begränsar förutsättningarna för att uppnå god ekologisk status.

Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer klassas i VISS och är uppdelade på morfologi, hydrologisk regim och kontinuitet (se enskilda förklaringar av respektive kvalitetsfaktor).


fysisk planering

Långsiktig planering för användning av mark och vatten som naturresurser. Den fysiska planeringen kan gälla ett helt land (fysisk riksplanering) eller ett mindre område, till exempel en kommun.


fytobentos

Växer som lever på bottnen av en sjö, ett vattendrag eller ett havsområde. Bentalen (bentiska zonen) består av den nedre delen av strandzonen, där solljuset fortfarande kan tränga ner men som gränsar till den icke solbelysta bottnen, samt hela den icke solbelysta delen av sjö- eller havsbottnen. Bentos är beteckningen på bottenlevande organismer, alltså bentiska organismer. Bottenlevande växter kallas fytobentos, bottenlevande djur kallas för zoobentos och mikroskopiska bottenlevande organismer kallas mikrobentos.


fytoplankton

Små växter (alger) som flyter fritt i havens och sjöarnas övre vattenlager. Kallas också för växtplankton eller planktonalger. Fytoplankton äts av zooplankton som i sin tur äts av större djur.


Fågeldirektivet

Direktivet om bevarande av vilda fåglar (Fågeldirektivet, 79/409/EEG). Direktivet innebär att det inom EU gäller särskilda regler för skydd av fåglar. Direktivet berör totalt 200 fågelarter som förekommer i medlemsländerna. Varje medlemsland skall vidta åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla fågelarter i livskraftiga populationer (exempelvis reglera fågeljakten) samt vidta särskilda åtgärder för vissa fågelarter. Bland annat skall länderna peka ut särskilda skyddsområden. Skyddet kan också handla om att återställa viktiga livsmiljöer för fåglar. Direktivet innehåller regler som styr ländernas möjligheter att jaga och handla med fåglar. Skapandet av nätverket Natura 2000, som är EU:s bidrag till att i praktiken genomföra det som sätts upp som mål i den europeiska Bernkonventionen och i den globala Konventionen om biologisk mångfald, bygger på Fågeldirektivet och Habitatdirektivet.


fångst

Totalfångst och svensk fångst i ton eller tusen ton. 


fångstkvot, fiskekvot

Den totala mängd fisk eller skaldjur som ett lands fiskeflotta eller enskilda fiskare tilldelas och tillåts fånga under en viss period. Varje år sätter kommissionen för Fiskerikonventionen för Östersjön fiskekvoter (TAC, total allowable catch, total tillåten fångstmängd) av för östersjöstaterna för tillåtna fångster per land av torsk, lax, strömming och skarpsill i Östersjön. EU bestämmer på samma sätt, inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, fångstkvoter för olika arter av fisk och skaldjur i de havsområden som ligger inom EU.


fällning

När man i den kemiska reningen tillsätter fällningskemikalier — flockningsmedel — till det biologiskt renade vattnet kallas det efterfällning. Om fällningskemikalien tillsätts i början av reningsprocessen i reningsverket kallas det förfällning. Fällningskemikalier kan vara metalljoner som aluminium eller järn i olika föreningar, eller annan medel, till exempel polymer. Syftet med flockning som en del av behandlingen av avloppsvatten är att få mindre partiklar att klumpa ihop sig till större partiklar, som kan bilda slam. Flockar kallas de snöflingeliknande partiklar som bildas vid fällningen.


färskvatten


föreskrifter

Utfärdas av myndigheter och publiceras i egna författningssamlingar som till exempel i Havs- och vattenmyndighetens författningssamling (HVMFS). Se även lagar, författning och förordningar


föreskrivande myndighet

Statlig myndighet som får utfärda föreskrifter.


författning

Vad vi får och inte får göra i Sverige, som svenska och icke svenska medborgare regleras i författningar av olika slag. Med författning avses den samlade beteckningen för lagar, förordningar och föreskrifter


förordningar

Utfärdas av regeringen av publiceras i SFS (Svensk Författningssamling). Se även lagar, författningar och föreskrifter


förorenande ämne

Enligt definitionen i Vattendirektivet (Artikel 2) "varje ämne som kan orsaka förorening".


förorening

Beteckning för såväl verksamheten att förorena som själva det ämne som förorenar (en förorening). Enligt definitionen i Vattendirektivet (Artikel 2) är förorening "direkt eller indirekt tillförsel genom mänsklig verksamhet av ämnen eller värme till luft, vatten eller mark, som kan skada människors hälsa eller kvaliteten på akvatiska ekosystem eller på terrestra ekosystem som är direkt beroende av akvatiska ekosystem, som medför skada på materiell egendom eller försämrar eller hindrar möjligheterna att utnyttja de fördelar naturen erbjuder eller annan legitim användning av miljön.


föroreningskälla

Den verksamhet eller det material varifrån ett förorenande ämne härstammar eller som orsakar förorening. I miljötermer är en föroreningskälla en verksamhet eller installation som ger upphov till utsläpp av ämnen som förorsakar miljöeffekter eller problem. Man skiljer mellan antropogena och naturliga källor, mellan punktkällor och diffusa källor, samt mellan landbaserade och vattenbaserade källor. En antropogen källa är en utsläppskälla som beror på mänsklig verksamhet. Punktkällor kan vara såväl stationära som rörliga; punktkällor har något slags konstruerat utsläpp (avloppsrör, skorsten) och är klart urskiljbara. Exempel på diffusa källor år läckage av näringsämnen från jordbruks- och skogsmark, läckage av olika ämnen från avfallstippar och gruvavfall, de gemensamma utsläppen från trafiken och annan förbränning (även om varje enskilt fordon eller kraftverk är en punktkälla) etcetera.


försaltning

Begreppet försaltning används för flera tillstånd där mark eller vatten har fått kraftigt ökad salthalt. Försaltning har alltid med vatten att göra. Försaltning, eller saltanrikning, av mark uppkommer i torra eller halvtorra områden, med konstant lite nederbörd eller mycket varierande nederbördsmängder samt kraftig vattenavdunstning. Låg luftfuktighet, höga temperaturer och höga vindhastigheter i ett område gör att markvattnet rör sig uppåt mot markytan och salter fälls ut och koncentreras vid markytan, i matjordsskiktet.

Sjöar kan försaltas till följd av att uttaget av vatten är alltför stort, oftast för konstbevattning av odlad mark. Om vattenflödet i en flod minskar, till exempel genom att uttaget av vatten uppströms är alltför stort, kan saltvatten från havet tränga in i en flodmynning och orsaka försaltning av flodmynningsområdet.

När man i och runt tätorter, turistorter och industriområden i kustzonen konstant överutnyttjar grundvattenmagasin så kraftigt att grundvattennivåerna sänks och nybildningen av vatten inte hinner hålla jämna steg med uttaget händer samma sak som i flodmynningar — saltvatten från havet hålls inte tillbaka utan kommer in i grundvattenförande skikt (saltvatteninträngning).


försiktighetsprincipen

Det internationella miljöarbetet bygger på ett antal grundläggande principer, varav försiktighetsprincipen (precautionary principle) är en. Enligt denna skall försiktighetsmått vidtas så snart det finns skäl till att anta att en åtgärd kan skada människors hälsa eller miljön. Verksamhetsutövare kan inte ursäkta sig med att det saknas full vetenskaplig bevisning för att skada uppkommer.

Försiktighetsprincipen finns också inskriven i den svenska miljöbalken som en av de allmänna hänsynsreglerna (förutom försiktighetsprincipen också principen att det är förorenaren som skall betala, produktvalsregeln samt regler om hushållning, kretslopp och lämplig lokalisering av verksamheter och åtgärder. 

Försiktighetsprincipen innebär här att alla som skall vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att åtgärden inte skall skada hälsan eller miljön.


försurning

Mark, grundvatten och ytvatten (sjöar och vattendrag) blir försurade om de utsätts för ett stort nedfall av luftburna svavel- och kväveoxider utan att samtidigt ha tillräckligt stor naturlig förmåga att neutralisera de syror som bildas. Buffertförmågan är högre i kalkrika områden än i områden med svårvittrade mineraler.

Försurning uppkommer när halten fria vätejoner i en vattenlösning är alltför hög. När svavel- eller salpetersyra (som bildas när svaveldioxider och kväveoxider löses i vatten) kommer ut i vatten kan mängden fria vätejoner öka i markvattnet (vattnet i markens omättade zon), grundvattnet (vattnet i markens mättade zon) och ytvattnet (sjöar och vattendrag).


förvaltningsplan

Enligt vattenförvaltningsförordningen ska det upprättas en förvaltningsplan för varje vattendistrikt. Förvaltningsplanen är en sammanfattning av vattenförvaltningens arbetsprocess, de resultat den har genererat samt vilket arbete som planeras inför kommande förvaltningscykler.

Förvaltningsplanen omfattar bland annat redovisning av tillstånd, användning, påverkan, miljöproblem, miljökvalitetsnormer, åtgärder och övervakning. Planen rapporteras till EU-kommissionen som en beskrivning av hur ramdirektivet har genomförts i Sverige.


Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Publicerad: 2013-03-14

Sidansvarig: Webbredaktionen