Prövningens omfattning

Hitta på sidan

Prövningen av små avlopp omfattar både anläggandet och driften av anläggningen, även om det bara är själva anläggandet som är tillståndspliktigt. I tillståndet kan även villkor som gäller driften fastställas.

Miljöförvaltningen ska i prövningen beakta, utöver de rent avloppstekniska frågorna, även andra miljöbalksfrågor såsom påverkan på naturmiljöer och vattenskyddsområden. Vissa av dessa frågor ingår i tillståndsprövningen i betydelsen att det är miljö-förvaltningen som äger frågan. Inget separat beslut ska fattas utan bedömningen och beslutet ligger i själva tillståndsprocessen för avloppsanläggningen. Strandskydd är en sådan fråga.

Andra frågor ska inte prövas inom ramen för själva tillståndsprövningen av avloppsanläggningen. Även dessa frågor kan dock ha betydelse för bedömningen i tillståndsprövningen, men antingen finns en annan myndighet som ska pröva frågan, alternativt ska miljöförvaltningen pröva frågan men i en separat process. Det innebär i många fall behov av att remittera avloppsärendet till en annan aktör. Fornlämningar och biotopskydd är sådana frågor.

Slutligen finns frågor som miljöförvaltningen inte alls ska beakta. Dit hör civilrättsliga frågor såsom servitut.


Med prövningens omfattning menas vad som ska ingå i prövningen, det vill säga vilka bedömningar som ska göras och vad man kan reglera i ett tillstånd. Av praxis som rör prövning av miljöfarlig verksamhet framgår att all relevant miljöpåverkan ska ingå i tillståndsprövningen oavsett om delar av den planerade verksamheten inte omfattas av tillståndsplikt. På samma sätt måste också underlaget omfatta all relevant miljöpåverkan så att en samlad bedömning av avloppsanläggningens miljöpåverkan kan göras vid tillståndsprövningen. Vad som är rimligt att kräva av en anmälan, som formellt inte är en prövning utan ett tillsynsärende, framgår av Granskning av ansökan/anmälan.

Vad ska ingå i prövningen?

Utsläppet av avloppsvatten utgör oftast en stor del av miljö- och omgivningspåverkan från anläggningen och därför ska även hälso- och miljöpåverkan av driften omfattas av prövningen.

Till sådant som miljöförvaltningen ska beakta i prövningen hör utöver de rent avloppstekniska frågorna (risk för smittspridning, påverkan på yt- och grundvattenrecipient, dimensionering, möjlighet till slamtömning, infiltrationskapacitet etc.) även andra miljöbalksfrågor såsom påverkan på naturmiljöer. Nedan redovisas några exempel där sådana frågor ingår i tillståndsprövningen i betydelsen att det är miljöförvaltningen som äger frågan. Inget separat beslut ska fattas utan bedömningen ligger i själva tillståndsprocessen för avloppsanläggningen.

  • Tillståndsprövningen av en avloppsanläggning ska innefatta även strandskyddsfrågan (7 kap 15 och 18 c §§ MB) och ingen separat strandskyddsprövning görs. Om lokaliseringen av en avloppsanläggning strider mot strandskyddsbestämmelserna kan det medföra avslag på en tillståndsansökan enligt lokaliseringsprincipen i miljöbalkens 2 kap. Se även Strandskydd.
  • Eftersom små avloppsanläggningar är tillstånds- eller anmälningspliktiga omfattas de inte av samrådsplikten i 12 kap. 6 § MB vid väsentlig påverkan på naturmiljön, utan dessa frågor ska istället ingå i prövningen av avloppsanläggningen. Om avloppsanläggningen medför risk för påverkan på en känslig naturmiljö som inte har ett formellt skydd kan det medföra avslag på en tillståndsansökan enligt lokaliseringsprincipen i miljöbalkens 2 kap. Se Känsliga områden där formellt skydd saknas.

12 kap 6 § MB

Kan en verksamhet eller åtgärd som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i denna balk komma att väsentligt ändra naturmiljön ska anmälan för samråd göras hos den myndighet som utövar tillsynen enligt bestämmelser i 26 kap eller bestämmelser som har meddelats med stöd av samma kapitel. (…)

Om en avloppsanläggning lokaliseras så att ett Natura 2000-område riskerar att påverkas så är även det en prövning som ska hanteras av miljöförvaltningen. Men det kräver till skillnad från punkterna ovan en egen beslutsmening i avloppstillståndet.

  • Av 7 kap. 29 b § MB framgår att frågor om Natura 2000-tillstånd normalt sett prövas av länsstyrelsen, men ”för en verksamhet eller åtgärd som omfattas av tillståndsplikt eller dispensprövning till följd av bestämmelserna i 9 kap. eller 11-15 kap. skall dock frågan om tillstånd enligt 28 a § prövas av den myndighet som prövar den andra tillståndsfrågan eller dispensen.” Se avsnitt Natura 2000.

Det finns andra frågor som kan uppkomma i samband med handläggning av en tillståndsansökan, men som miljöförvaltningen inte ska pröva inom ramen för själva tillståndsprövningen av avloppsanläggningen. Även dessa frågor kan dock ha betydelse för bedömningen i tillståndsprövningen, men antingen finns en annan myndighet som ska pröva frågan, alternativt ska miljöförvaltningen pröva frågan men i en separat process. Några exempel:

  • Tillståndsprövningen av en avloppsanläggning ska innefatta även risk för påverkan på en fornlämning. Förekomst av en känd fornlämning på platsen för den planerade avloppsanläggningen kan medföra avslag på en tillståndsansökan enligt lokaliseringsprincipen i miljöbalkens 2 kap. Däremot sker ingen direkt prövning utifrån Kulturmiljölagen i avloppsprövningen eftersom det är länsstyrelsen som är prövningsmyndighet. Se även Fornlämningar och kulturmiljöer.
  • Om avloppsanläggningen placeras med risk för påverkan på en naturmiljö med allmänt biotopskydd (till exempel en stenmur i jordbruksmark) så kan detta medföra avslag på tillståndsansökan enligt lokaliseringsprincipen i miljöbalkens 2 kap. Däremot är det länsstyrelsen som prövar frågan om eventuell dispens från biotopskyddet varför samråd med länsstyrelsen måste ske. Se Andra skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken.
  • Avloppsanläggningen avses placeras inom ett vattenskyddsområde. Vattenskydds-föreskrifterna kan reglera den övergripande tillåtligheten för avloppsanläggningen och/eller så finns bestämmelser om till exempel grävarbeten som kan vara aktuella. Om tillstånd inte kan ges till en avloppsanläggning inom vattenskyddsområdet så är det skäl för miljöförvaltningen att avslå ansökan. Se även Vattenskyddsområden.

Slutligen finns det frågor som miljöförvaltningen inte ska ta in alls i sin tillståndsprövning:

  • Frågan om servitut finns för den planerade avloppsanläggningen eller ej är en civilrättslig fråga. Om anläggningen till exempel ska placeras på annans mark bör den sökande upplysas om att servitut kan behövas för att anläggningen ska vara möjlig att utföra. Att servitut saknas är emellertid inte ett giltigt skäl enligt miljöbalken för att avslå en avloppsansökan. Se även Civilrättsliga förhållanden.
  • Eventuell anmälnings- eller tillståndsplikt för vattenverksamhet enligt 11 kap. MB är en fråga som miljöförvaltningen vare sig ska bedöma eller ta in i prövningen. Ansvaret vilar helt på den sökande, vilken förvisso kan behöva upplysas om att ta kontakt med länsstyrelsen, men en tillståndsansökan kan inte avslås med hänvisning till bestämmelserna i 11 kap. MB. Se även Vattenverksamhet.

Även om det finns många frågor som kan uppkomma i samband med prövning av en liten avloppsanläggning så är långt ifrån alla frågor relevanta i varje ärende. Har miljöförvaltningen tillgång till ett digitalt kartsystem med uppdaterade Gis-lager över vattenskyddsområden, naturreservat, strandskydd, fornlämningar etc. kan handläggaren tidigt i ärendet sortera bort de flesta av de frågor som är irrelevanta för den aktuella lokaliseringen.

Vad är lämpligt att reglera i ett tillstånd?

Eftersom en tillståndsprövning ska täcka alla relevanta miljöfrågor bör också alla centrala miljöaspekter regleras i samband med en prövning av tillåtlighet till en viss anläggning. Utgångspunkten är att ett tillstånd måste förenas med de villkor som är nödvändiga för tillåtligheten. Även om alla uppgifter ska finnas med i ansökan så kan villkoren lyfta fram sådant som är särskilt viktigt att reglera vad det gäller till exempel byggnation eller egenkontroll av själva avloppsanläggningen.

I praxis har man länge ansett att tillståndet för små avlopp gäller för både inrättandet och driften, även om tillstånd enligt 13 § FMH krävs för inrättandet. Därmed har domstolarna ansett att tillståndet också kan förenas med villkor som avser driften och att driften av en avloppsanläggning kan tidsbegränsas (se till exempel MÖD:s dom i mål M 3682-04). Se även Tillstånd kan tidsbegränsas.

För att prövningen ska täcka alla relevanta miljöfrågor behöver alltså även driften av avloppsanläggningen ingå i prövningen. Därmed behöver underlaget för tillståndsprövningen omfatta samtliga miljöeffekter som kan uppkomma både vid anläggandet och vid driften av en anläggning. Vilket underlag som bör ingå i en prövning framgår av avsnitt Vilka uppgifter ska en ansökan/anmälan innehålla? I vägledningen har vi utgått ifrån att driften regleras genom villkor i tillståndet.

Relevanta rättsfall

Rättsfall

Avsnitt där rättsfallet finns

Domstol, datum och målnummer

Vad är lämpligt att reglera i ett tillstånd?

Miljööverdomstolen, 2004-11-15, M 3682-04

Publicerad: 2019-10-02
Sidansvarig: Webbredaktion