Stora och små grundvattenmagasin

Hitta på sidan

Grundvattnets fluktuationer beror till stor del av väder och klimat (nederbörd och avdunstning) men också av de geologiska förutsättningarna som påverkar flödeshastigheter och avrinningsmönster. I så kallade stora grundvattenmagasin sker nivåförändringar relativt långsamt. I små magasin blir förändringarna istället snabba, se tabell nedan. Stora magasin utgörs främst av isälvsavlagringar (och i mindre utsträckning sedimentärt berg). I övriga fall kan man utgå från att man befinner sig i ett litet snabbreagerande magasin, även om jordarten är sandig eller grusig, till exempel vid infiltration i svallgrus.

Tabell 3. Magasinstyper och deras egenskaper

Magasinstyp

Egenskaper

Stort långsamtreagerande magasin – främst större sammanhängande isälvsavlagringar (grus och sand)

Måttliga men förhållandevis bestående nivåskillnader

Litet snabbreagerande magasin - morän och finare jordarter

Stora och snabbt föränderliga nivåskillnader

Grundvatten i små grundvattenmagasin

Snabbreagerande grundvattenmagasin finns bl.a. i morän. Eftersom 70% av Sveriges yta är moränmark ligger många av de små markbaserade avloppsanläggningarna i små snabbreagerande grundvattenmagasin. De små grundvattenmagasinen kan karaktäriseras med hjälp av regimkurvor som visar när under året det normalt sett bildas grundvatten och när det sker en avsänkning av grundvattennivåerna. Regimkurvornas utseende beror av hydrogeologi och klimat vilket gör att regimkurvorna ser olika ut beroende på var i landet man befinner sig. En sammanställning som utfördes för perioden 1981–2010 uppvisar fyra regioner med olika regimer (Vikberg, Thunholm, Thorsbrink, & Dahné, 2015) se figur 31 nedan.

Regimkurvorna är mycket generella och bygger på sammanställd statistik från SGU:s grundvattenövervakning i stationer (grundvattenrör) utplacerade över hela landet.

Illustrationen visar en sverigekarta indelad i fyra olikfärgade fält.Förstora bilden

Figur 31. Grundvattennivåns genomsnittliga variationsmönster under året (regimer i olika delar av landet under perioden 1981-2010. Redovisningen avser snabbreagerande (”små”) grundvattenmagasin som vanligtvis finns i jordarten morän och i berggrunden. (Vikberg, Thunholm, Thorsbrink, & Dahné, 2015)

För de mindre och snabbreagerande grundvattenmagasinen, som alltså dominerar ytmässigt i Sverige, sker betydande årstidsväxlingar i grundvattennivån. Det är inte ovanligt att grundvattennivån kan variera mer än två meter under ett år.

Illustrationen visar en graf över grundvattennivån varierar vid stationen Grimsö 2 mellan åren  2010 och 2019.Förstora bilden

Exempel på data från en av SGU:s övervakningsstationer. (SGU, Uppdaterad kartvisare för grundvattennivåer nu med aktuella nivåer och grafer, 2019).

En sammanställning av SGU:s nivåmätningar i moränområden visar att djupet till grundvattennivån från markytan åtminstone vid något mättillfälle har varit mindre än 1 meter vid 85 % av stationerna i de områden som bedömts vara s.k. inströmningsområden, det vill säga områden med ett relativt högt terrängläge. På lägre nivåer i terrängen är djupet till grundvattennivån ofta mindre än 1 meter under någon del av året varje år. Detta innebär sammantaget att i områden med morän, andra finkorniga jordarter eller ytligt bergläge kan det vara svårt att uppnå minst 1 meters skyddsavstånd till högsta grundvattennivå, även i områden som bedöms vara huvudsakliga inströmningsområden. Detta innebär att om inte förhållandena är ovanligt gynnsamma är det osannolikt att ett vertikalt skyddsavstånd mellan infiltrationsnivå och grundvattennivå på en meter kan upprätthållas i moränområden under perioder med hög grundvattenbildning, om inte infiltrationen lägges upphöjd. (Naturvårdsverket, 2008)

Grundvatten i stora grundvattenmagasin

De stora långsamreagerande grundvattenmagasinen utgörs främst av större, sammanhängande sand- och grusavlagringar med god genomsläpplighet. De har inte samma stora variationer över året som de mindre magasinen, och det är främst mellanårsvariationerna som har betydelse för grundvattennivåerna. De är exempelvis normalt att grundvattennivåerna kan stiga eller sjunka under flera år i rad.

Skillnaderna mellan låg- och hög nivå är mindre i grusåsar och andra långsamtreagerande magasin men i dessa är förändringarna långsamma vilket innebär att en förhöjd nivå ligger kvar under lång tid.

Stora magasin (isälvsavlagringrar) är gröna på jordartskartan. Stora grundvattenmagasin kan också finnas redovisade i SGU:s magasinskartering.

Litteraturreferenser

Publicerad: 2019-10-02
Sidansvarig: Webbredaktion