HaV föreslår förebyggande arbete för att motverka vattenbrist

HaV föreslår förebyggande arbete för att motverka vattenbrist

Stora delar av Sverige fick under åren 2016 och 2017 mindre nederbörd än normalt, vilket resulterade i låga vattennivåer i både grund- och ytvattenmagasin. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har därför på uppdrag av regeringen utrett om det behövs nya föreskrifter för att reglera vattenuttag under vattenbrist.

– HaV:s slutsats är att det i dag inte finns praktiska förutsättningar för att införa några generella regler för att begränsa uttag av vatten, säger utredaren Susanna Hogdin.

Vattenbristen under 2016 och 2017 innebar bland annat att över 40 kommuner upplevde en ansträngd situation i dricksvattenproduktionen och att vissa hushåll med enskilda brunnar helt blev av med sitt vatten. I vissa delar av landet fick vatten akut transporteras med tankbil, till höga kostnader.

– Vattenbristen under den perioden visar att vi har tagit tillgången på vatten för givet. Förväntade klimateffekter innebär att lägre vattennivåer är att vänta i vissa delar av landet och en viktig uppgift för samhället blir att försöka prognostisera och anpassa sig till sådana extremvärden som kan tänkas uppkomma i framtiden, säger Susanna Hogdin, utredare på enheten för tillsynsvägledning och miljöbalksprövning på HaV.

I det uppdrag HaV fick från regeringen ingick att utreda behov, möjligheter förutsättningar och konsekvenser av att begränsa uttag av vatten för att hindra att allvarlig vattenbrist uppkommer. I rapporten ”Fördelning av vatten i torkans spår” redovisar HaV resultatet av utredningen.

Brist på kunskap kring vattenuttag

Enligt HaV finns i dag en brist på kunskap kring vattenuttagen i Sverige. Det gäller såväl uttagens lokalisering och mängd, som vilka uttagsmönster som finns. Eftersom många vattenuttag är undantagna krav på tillstånd eller anmälan i lagstiftningen så registreras och journalförs heller inte uttagna vattenmängder. Det innebär att det är svårt att uppskatta hur mycket vatten som är möjligt att spara med hjälp av begränsningsregler. Det är heller inte möjligt att kontrollera om reglerna följs.

HaV menar därför att det i dag saknas praktiska förutsättningar att ransonera vatten mellan olika nyttjare på ett trovärdigt sätt.

– Om vi får bättre kunskap om vattenuttagen så kan vi överväga begränsningsregler. Men det är inte självklart att sådana regler löser de problem som kan uppstå i samhället under nederbördsfattiga perioder, säger Susanna Hogdin.

Planering, klimatanpassning och långsiktigt arbete

I flera av de fall där till exempel dricksvattensituationen varit ansträngd har det i själva verket bara funnits ett betydande uttag – det för den kommunala dricksvattenproduktionen. Någon konkurrenssituation mellan olika nyttjare har alltså inte förekommit och därmed hade begränsningsregler inte heller bidragit till att vattnet skulle räckt längre. HaV menar att det finns mer effektiva sätt att förbättra samhällets förmåga att hantera vattenbrist.

– Det handlar i hög utsträckning om planering och klimatanpassning och innebär ett långsiktigt och systematiskt arbete som både bör omfatta kartläggning av tillgängliga vattentillgångar likväl som åtgärder för att minska vattenförbrukningen. Det är ett arbete som berör många aktörer i samhället, säger Susanna Hogdin.

Regeringen meddelade nyligen att man vill inrätta ett dricksvattenråd hos livsmedelsverket för att stärka skyddet av dricksvatten, från vattentäkt till vattenkran, något HaV välkomnar.

En kartläggning över historiskt uppmätta grundvattennivåer visar att lika låga eller lägre nivåer än det som uppmättes under 2016 och 2017 har uppmätts tidigare på många platser i landet, men att det kan har varit 20 eller 40 år sedan sist. Trots detta har samhällsaktörer på alla nivåer i samhället varit oförberedda på händelseutvecklingen.

– Erfarenheterna från säsongerna 2016 och 2017 har gett oss kunskap om att vattenbrist även kan förekomma i Sverige och att vi behöver systematisera arbetet för att samhället bättre ska klara att hantera även låga vattennivåer, säger Susanna Hogdin.

I HaV:s rapport 2018:3 Fördelning av vatten i torkans spår kan du läsa mer om myndighetens slutsatser från arbetet.

På vår hemsida hittar du mer information om vattenbrist och om HaV:s arbete med frågan.


För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten

Kontaktperson: Susanna Hogdin, utredare, enheten för tillsynsvägledning och miljöbalksprövning tfn 010-698 60 28, mobil 076-538 60 28, e-post susanna.hogdin@havochvatten.se

Lennart Sorby, verksamhetsutvecklare, avdelningen för havs- och vattenförvaltning, tfn lennart.sorby@havochvatten.se,

Ramona Liveland, verksjurist, tfn 010-6986170, mobil 076-5386170, e-post ramona.liveland@havochvatten.se

Publicerad: 2015-12-23
Uppdaterad:

Kontaktuppgifter

Besöksadress: Gullbergs Strandgata 15
Postadress: Box 11 930
404 39 Göteborg
Tel: 010-698 60 00
E-post:havochvatten@havochvatten.se