Checklista inför bedömning av en verksamhets påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten

Det första steget för dig som verksamhetsutövare är att klargöra vilken eller vilka vattenförekomster som påverkas av verksamheten. Det här steget lägger grunden för att du ska kunna bedöma om verksamheten kan komma att strida mot försämringsförbudet i steg 2 A och 2 B eller äventyra miljökvalitetsnormen i steg 3. En korrekt avgränsning och ett relevant, spårbart och representativt dataunderlag är en förutsättning för att prövningsmyndigheten ska kunna bedöma verksamhetens påverkan på status/potential och miljökvalitetsnormerna för vatten.

Förenklat uttryckt beskriver vattenmyndigheternas klassificering av status för en vattenförekomst den befintliga vattenkvaliteten och miljökvalitetsnormen som beskriver den vattenkvaliteten som ska uppnås och tidpunkten det. Om miljökvalitetsnormen ännu inte uppnåtts är skillnaden central för prövningen eftersom det då är skillnaden mellan klassificeringen och miljökvalitetsnormen, gapet däremellan, som lägger grunden för bedömningen av vilka krav som behöver ställas på enskilda verksamheter. Den här informationen ska också ligga till grund för miljöbedömningen av din verksamhet och om verksamheten riskerar att medföra en försämring av nuvarande status/potential och/eller äventyra att miljökvalitetsnormen uppnås. Om du anser att vattenmyndighetens klassificering och/eller normsättning bygger på bristfälligt eller inaktuellt underlag behöver du kontakta vattenmyndigheten i ett tidigt skede.

För varje berörd vattenförekomst bör du:

1. Identifiera vattenförekomsten utifrån information i VISS:
   A. VISS-ID
   B. Sjö, vattendrag eller kustvatten
   C. Naturlig vattenförekomst (ekologisk status) eller ett kraftigt modifierat/konstgjort vatten (ekologisk potential)
   D. Aktuell klassning (ekologisk status respektive potential och kemisk status) och miljökvalitetsnorm med eventuella undantag (tidsfrist/mindre strängt krav). Om vattenförekomsten har sämre än god status respektive god potential bör det framgå vilka parametrar eller kvalitetsfaktorer som är orsak till det.
2. Avgöra hur verksamheten påverkar vattenförekomsten. Vid utsläpp till vatten om utsläppet kan beröra en eller flera övervakningsstationer. Vid andra former av påverkan på vattenmiljö, till exempel byggnation i vatten eller vattenuttag, behöver du beskriva vilka delar av vattenförekomsten som berörs (influensområde) och hur vattenmiljön inom dessa områden påverkas av din verksamhet.
3. Redovisa vattenmyndighetens nuvarande riskbedömning samt övrig relevant information från åtgärdsprogram och VISS. Ange vilka parametrar eller kvalitetsfaktorer som inkluderas i riskbedömningen, vilka betydande påverkanskällorna som är utpekade som orsak till risken samt vilka åtgärdsbehov som finns för vattenförekomsten. Finns det andra planerade åtgärder i vattenförekomsten för att minska föroreningar eller störningar från andra verksamheter, behöver dessa också redovisas.
4. Sammanställa relevant tillgängligt dataunderlag. Urvalet ska styras av hur verksamheten förväntas påverka vattenförekomsten och recipientens känslighet för aktuell typ av påverkan. Exempel på datakällor är kontrollprogram, nationell miljöövervakning, screeningar och recipientundersökningar. I vissa fall är det motiverat att du kompletterar dataunderlaget med uppgifter från egenkontrollen eller egna utredningar. Säkerställ i så fall att insamlade data är spårbara genom att ange plats och tidpunkt.
5. Bedöma om det sammanställda dataunderlaget är tillräckligt för att kunna bedöma effekterna av verksamhetens påverkan. Är data representativa i tid och rum, har de tillräcklig kvalitet, upplösning och noggrannhet? Om data är bristfällig behöver du ta ställning till om kompletterande utredningar eller försiktighetsantaganden krävs.
6. Om du i samband med framtagande av underlag till din ansökan bedömer att klassificeringen i VISS bygger på bristfälligt eller inaktuellt underlag eller om du anser att miljökvalitetsnormen är felaktig behöver du kontakta vattenmyndigheten. Eventuella nya data eller avvikande bedömningar bör alltid samrådas med vattenmyndigheten, eftersom det är vattenmyndigheten som ansvarar för både normsättning samt klassificering av status respektive potential.

En av de centrala delarna av vattendirektivet är det så kallade försämringsförbudet. Försämringsförbudet gäller för alla typer av påverkan, inte bara utsläpp. Fysiska förändringar – såsom ändrad hydrologi, barriäreffekter, förändrad bottenstruktur och grumling – kan också orsaka försämring.

En otillåten försämring kan uppkomma på två vis:

• Om en verksamhet orsakar att statusen för någon kvalitetsfaktor i vattenförekomsten sänks med en klass jämfört med dess nuvarande status, exempelvis om statusen bedöms sänkas från god till måttlig. Denna princip framgår av EU-domstolens dom i mål C-461/13, den så kallade Weserdomen. Detta gäller även om den sammanvägda statusen inte ändras.
• Om statusen för en kvalitetsfaktor redan ligger i lägsta klassen är varje ytterligare försämring förbjuden. Även den här principen framgår av EU-domstolens dom i mål C-461/13. För kvalitetsfaktorer som har fem olika klassgränser så är den lägsta klassen ”dålig status”. Handlar det om ett särskilt förorenade ämne (SFÄ) eller en kvalitetsfaktor som bara har två olika klasser – god eller uppnår ej god – så är den lägsta klassen ”uppnår ej god”, se Mark- och miljööverdomstolens dom i mål M 692-22. Befinner man sig i lägsta klassen är varje förutsebar höjning av koncentrationen i representativ övervakningsstation en otillåten försämring. Kvalitetsfaktorer för ekologisk status framgår av HVMFS 2019:25.

Även tillfällig och kortvarig försämring är otillåten enligt EU-domstolens dom i mål C-525/20, Association France Nature Environnement.

Bedömningen av om en försämring uppkommer eller inte ska göras med utgångspunkt i den nuvarande status eller potential vattenförekomsten har. Försämringsförbudet gäller redan vid en lokal försämring av status för en kvalitetsfaktor, även om vattenförekomsten som helhet fortfarande kan klassas i samma statusklass. Bedömningen ska utgå från mätbara eller predikterbara effekter i en övervakningsstation i den del av vattenförekomsten som påverkas. Bedömningen ska inte utgå från medelvärden eller spridning över hela vattenförekomsten. Denna princip framgår av EU-domstolens dom i mål C-535/18, den så kallade Bielefelddomen.

En prövningsmyndighet får inte ge tillstånd till en verksamhet som orsakar en otillåten försämring. Du behöver därför i din ansökan redovisa och motivera din riskbedömning av om verksamhetens påverkan leder till att någon kvalitetsfaktor i vattenförekomsten sänks med en klass jämfört med dess nuvarande status/potential. Om någon kvalitetsfaktor redan ligger i lägsta klassen behöver du bedöma om det finns risk att den försämras ytterligare.

1. Utgå från steg 1 för att identifiera vilka kvalitetsfaktorer som kan komma att påverkas av verksamheten. Med påverkan menas här en förändring som kan mätas eller predikteras i en övervakningsstation. I enlighet med försiktighetsprincipen är det lämpligt att ta med samtliga kvalitetsfaktorer som redan ligger i lägsta klassen, om det inte är uppenbart att de inte kan påverkas. Motivera urvalet. Beskriv hur påverkan uppkommer och sprids samt om variationer över tid innebär förhöjd risk.
2. Bedöm om verksamheten riskerar att leda till någon form av otillåten försämring. Även tillfälliga försämringar kan vara otillåtna. Du behöver därför redovisa om det vid särskilda omständigheter kan uppkomma försämringar som normalt sett inte kan förväntas. Dokumentera hur du har gjort din bedömning, till exempel beräkning eller modellering, och hur du hanterat osäkerheter rörande:
   A. Biologiska kvalitetsfaktorer
   B. Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer: klassificera och sammanväg stödparametrar (till exempel näringsämnen, siktdjup, syrgas/organisk belastning, försurning/alkalinitet med mera beroende på typ) samt särskilda förorenande ämnen (SFÄ).
   C. Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer
3. Om du bedömer att verksamheten riskerar att strida mot försämringsförbudet behöver du anpassa verksamheten för att undvika detta. Det kan innebära justeringar av lokalisering, omfattning eller ytterligare skyddsåtgärder.

Det är inte heller tillåtet att försämra vattenförekomstens kemiska status. Kemisk status bedöms utifrån EU-gemensamma gränsvärden för prioriterade ämnen. Gränsvärdena för kemisk status framgår av HVMFS 2019:25. Samma principer som beskrivs ovan under steg 2A för hur otillåten försämring kan uppkomma gäller även för påverkan på kemisk status. En försämring kan därmed uppstå om halterna av ett prioriterat ämne ökar så att gränsvärdet för det ämnet överskrids, eller om en redan överskriden halt påverkas ytterligare. Du behöver därför bedöma risken för att verksamhetens utsläpp eller annan tillförsel av ämnen påverkar kemisk status i den berörda vattenförekomsten på ett otillåtet sätt.

1. Identifiera relevanta prioriterade ämnen. Utgå från verksamhetens utsläpp och steg 1. Bedöm vilka prioriterade ämnen som kan påverkas och om bedömningen ska göras i vatten, biota eller sediment. Motivera urvalet.
2. Analysera om verksamheten kan leda till att ett gränsvärde för något prioriterat ämne överskrids eller om det bedöms uppkomma en försämring av en redan överskriden halt.
   A. Redovisa beräkningar, modellering eller expertbedömningar.
   B. Beakta bakgrundshalter och kumulativ påverkan från andra påverkanskällor.
   C. Dokumentera hur osäkerheter har hanterats.
3. Anpassa verksamheten vid risk för försämring. Om bedömningen visar att verksamheten riskerar att försämra kemisk status behöver verksamheten anpassas. Det kan innebära minskade utsläpp, ändrad teknik eller ytterligare skyddsåtgärder.

Steg 2 A och 2 B syftar till att bedöma risken för att vattenförekomstens nuvarande status/potential kan försämras, steg 3 är framåtblickande. Du ska nu bedöma om verksamhetens påverkan riskerar att äventyra att miljökvalitetsnormen uppfylls vid den tidpunkt normen ska vara uppnådd. Eftersom äventyrande handlar om framtida måluppfyllelse ska denna bedömning göras i förhållande till den status/potential på vattnet som ska uppnås enligt miljökvalitetsnormen.

Bedömningen ska utgå från kumulativa effekter – det vill säga den samlade påverkan från verksamheten tillsammans med andra verksamheter och källor i ytvattenförekomstent. Äventyrande kan uppstå även om din verksamhets bidrag är litet om det läggs till en redan hög belastning eller om det finns flera små påverkanskällor som tillsammans påverkar förutsättningarna att nå miljökvalitetsnormen.

En påverkan som inte försämrar status/potential idag kan ändå äventyra normens uppfyllande. Men det betyder inte heller en nolltolerans för negativ påverkan på vattenförekomsten. Att äventyra innebär att medvetet ta en så stor risk att den inte kan betraktas som acceptabel när det gäller möjligheten att uppnå rätt vattenkvalitet eller att tillåta att möjligheten att uppnå rätt vattenkvalitet lämnas åt slumpen. För att kunna bedöma om en verksamhet äventyrar uppnåendet av en norm behöver prövningsmyndigheten en riskbedömning som tar hänsyn till befintlig belastning, förväntade framtida förändringar och hur de olika påverkanstyperna samverkar. Osäkerheter i bedömningen – till exempel brist på data om andra källor, variationer över tid eller stora skillnader i lokala förhållanden – kan i sig innebära en risk för äventyrande och behöver därför beskrivas.

Vattenmyndighetens åtgärdsprogram för det aktuella vattendistriktet är ett viktigt verktyg när det gäller att avgöra om ett projekt äventyrar uppnåendet av god status respektive potential hos en vattenförekomst. Avsikten är att det av åtgärdsprogrammet ska framgå vilka påverkanskällor som idag gör att normen inte nås och vilka åtgärder som behöver vidtas för att normen ska klaras vid målåret. Om din verksamhet förstärker en redan befintlig påverkan och är så betydelsefull att det är tydligt att normen inte kommer kunna nås om verksamheten tillåts finns det risk för att uppnåendet av normen äventyras och att verksamheten i så fall inte anses tillåtlig.

Du behöver som del av ansökan redovisa och motivera din riskbedömning av om verksamheten kan äventyra uppnåendet av normen.

1. Utgå från bedömningarna i steg 2 A och 2 B och de relevanta kvalitetsfaktorer samt prioämnen som identifierats i dessa steg. Uppdatera vid behov analysen med hänsyn till det längre tidsperspektiv som gäller för miljökvalitetsnormen. Redovisa hur verksamheten påverkar möjligheten att nå miljökvalitetsnormen. Om det är uppenbart att verksamhetens påverkan saknar betydelse för möjligheten att uppnå normen är det inte fråga om ett äventyrande. Motivera din bedömning.
2. Bedöm kumulativa effekter. Analysera hur verksamhetens påverkan samverkar med andra påverkanskällor i ytvattenförekomsten. Ta stöd av VISS redovisning av påverkanskällor och riskbedömningar, om sådana finns. Använd även ditt nollalternativ för att beskriva hur vattenförekomsten förväntas utvecklas över tid utan den sökta verksamheten.
3. Om miljökvalitetsnormen förutsätter att statusen/potentialen ska förbättras jämfört med dagens situation behöver du avgöra vad dina bedömningar av verksamhetens påverkan på de berörda kvalitetsfaktorerna skulle innebära för den samlade statusen/potentialen vid normens målår. Metodik för statusklassning av ytvatten beskriver hur kvalitetsfaktorerna ska vägas samman enligt principen ”sämst styr”.
4. Beskriv åtgärder om normen riskerar att äventyras. Om bedömningen visar att verksamheten kan äventyra uppnåendet av miljökvalitetsnormen behöver du redovisa hur verksamheten kan anpassas och vilka riskreducerande åtgärder som kan vidtas så att ett äventyrande inte uppkommer. Det kan exempelvis handla om ytterligare skyddsåtgärder, ändrad lokalisering eller justerad omfattning.
5. Redovisa osäkerheter och deras betydelse. Beskriv kvarstående osäkerheter, till exempel brist på data, variation över tid eller osäkerheter i modellering. Förklara hur dessa har beaktats i bedömningen och hur de påverkar slutsatsen om risken för äventyrande.

Detta steg syftar till att säkerställa att de bedömningar som gjorts i steg 1–4 är rimliga, transparenta och möjliga att följa upp. Du ska här samlat redovisa hur slutsatserna förhåller sig till känd påverkan, vilka osäkerheter som kvarstår och hur dessa påverkar bedömningen. Syftet är att ge prövningsmyndigheten ett tydligt och granskningsbart underlag.

1. Gör en rimlighetskontroll. Pröva om slutsatserna är förenliga med känd påverkan i vattenförekomsten, identifierade belastningskällor och eventuella trender i tillgängliga tidsserier. Förklara om verksamhetens beräknade påverkan avviker från vad som kan förväntas utifrån befintlig kunskap.
2. Sammanfatta vilka de viktigaste kvarstående osäkerheterna är och hur du har beaktat dem dina bedömningar i steg 2–3.
3. Säkerställ spårbarhet och transparens. Redovisa datakällor, antaganden, beräkningar och eventuella modeller så att bedömningen kan följas, granskas och vid behov uppdateras. Underlaget ska vara tillräckligt tydligt för att prövningsmyndigheten ska kunna förstå och pröva de ställningstaganden som gjorts.