Dela sidan på Facebook Dela sidan på Twitter Skicka e-post

Fiskeriverkets föreskrifter om märkning och utmärkning av fiskeredskap (FIFS 1994:14) [1]

Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om märkning och utmärkning av fiskeredskap.

Det här är grundförfattningens internetversion. Det finns också en tryckt version av samma författning. Observera att det är den tryckta versionen som gäller, om den här versionen och den tryckta skiljer sig åt på någon punkt.

Konsoliderad elektronisk utgåva
Observera att endast den tryckta utgåvan gäller vid rättstillämpning
Bemyndigande
: Vid utfärdandet
15 och 16 §§ fiskeförordningen (1993:1097)
Nu gällande
2 kap. 14 och 15 §§ förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen
Ikraftträdande: 1994-07-01
Ändringar:
FIFS 1994:28, 2005:43, 2005:48, 2011:11, HVMFS 2011:2

FIFS 1994:14

Gäller från:
1 juli 1994

Senast uppdaterad:
1 juli 2011

Beslutsdatum
:
2 juni 1994

Ändringar och register

Tillämpningsområde

1 § [2] Dessa föreskrifter avser märkning och utmärkning av fiskeredskap inom Sveriges ekonomiska zon och territorialhav samt i inre vatten vid kusterna och i sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren.

Vid fiske i havet utanför 12 nautiska mil från de baslinjer som anges i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium gäller föreskrifterna dock inte i den mån de är oförenliga med bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 356/2005 av den 1 mars 2005 om föreskrifter för märkning och identifiering av passiva fiskeredskap och bomtrålar [3].

Föreskrifterna gäller inte vid fiske från is. (FIFS 2011:11).

Definitioner

2 § I dessa föreskrifter avses med

  1. Östersjön: det havsområde, innefattande Bottenhavet och Bottenviken som västerut begränsas av räta linjer från Hansenöre Hoved till Gniben Odde från Korshage till Spodsberg och från Gilbjerg Hoved till fyren Kullen,
  2. Öresund: det havsområde som är en del av Östersjön och i norr 2 § I dessa föreskrifter avses med  1. Östersjön: det havsområde, innefattande Bottenhavet och Bottenviken,  som västerut begränsas av räta linjer från Hansenöre Hoved till Gniben Odde,  från Korshage till Spodsberg och från Gilbjerg Hoved till fyren Kullen,  begränsas av en linje från Gilbjerg Hoved till fyren Kullen och i söder av en linje  från Falsterbo fyr till Stevns fyr, 
  3. inomskärs: sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren samt  kustvattenområdet ut till 300 meter utanför de baslinjer som avses i lagen  (1966:374) om Sveriges sjöterritorium,
  4. utomskärs: det område utanför gränsen mot inomskärs liggande vattenområden  som omfattas av territorialhavet enligt 3 § lagen (1966:374) om  Sveriges sjöterritorium samt av den där utanför liggande svenska ekonomiska  zonen,
  5. ostsektorn: halva kompasscirkeln från nord genom ost till och inkluderande  syd,
  6. västsektorn: halva kompasscirkeln från syd genom väst till och inkluderande  nord,
  7. redskap: enbart fiskeredskapet utan förankrings- och utmärkningsanordningar,
  8. redskaps längd: längden på ett enstaka redskap eller hela längden på  flera sammankopplade redskap,
  9. svajande redskap: rörligt redskap som är förankrat endast i den ena  änden,
  10. drivande redskap: rörligt redskap som inte är förankrat,
  11. överseglingsbart redskap: redskap som kan överseglas av fartyg med  för området normalt djupgående,
  12. ytstående redskap: redskap som inte kan överseglas,
  13. vakare: stång, med eller utan flytkropp, för markering av ett fiskeredskaps  läge,
  14. slätvakare: vakare med ljusreflex, men utan ljus, flagga, radarreflektor  eller toppklot, så utformad att drivis och drivande redskap kan passera över den,
  15. fiskekula: en klotformad flytande markering som utmärker den förankrade  änden på svajande redskap, enstaka tinor eller inomskärs utsatta  överseglingsbara redskap som är kortare än 300 meter,
  16. cylinder: en flytande markering som utmärker inomskärs utsatta  överseglingsbara redskap som är kortare än 50 meter,
  17. toppklot: toppmärke på vakare som markerar ytstående redskap,
  18. kryss: toppmärke på vakare som markerar fast fiskeredskap,
  19. mörker: tiden mellan solens nedgång och dess uppgång. 

Skymning och gryning räknas i dessa föreskrifter inte som mörker om  utmärkningen ändå kan ses på betryggande avstånd.

Märkning av fiskeredskap

3 § Utestående fiskeredskap skall, genom markering på vakare, fiskekula eller cylinder, vara märkta med uppgifter om användare enligt följande.

  1. Vid yrkesmässigt fiske: fiskefartygets distriktsbeteckning eller yrkesfiskelicensnummer eller särskilt registreringsnummer som kan tillhandahållas av länsstyrelsen.
  2. Vid fritidsfiske eller fiske med stöd av enskild rätt: namn och adress eller namn och telefonnummer eller särskilt registreringsnummer som kan tillhandahållas av länsstyrelsen.

Vid fiske i sjön Vänern får märkning endast ske med särskilt registreringsnummer som tillhandahålles av Länsstyrelsen i Värmlands län.

Utöver märkning enligt första stycket 2 eller andra stycket skall den som bedriver fritidsfiske märka med stora bokstaven F och den som fiskar med stöd av enskild rätt med stora bokstäverna ER.

Utmärkning av fiskeredskap

Gemensamma bestämmelser

4 § Ett rörligt redskap skall, om inte annat framgår av 5 §, vara utmärkt med en vakare i vardera änden.

En vakare i ostsektorn skall vara försedd med en flagga och en ljusreflex och en vakare i västsektorn med två flaggor och två ljusreflexer.

En vakare som markerar ett ytstående redskap skall vara försedd med ett toppklot.

Ett redskap skall mellan ändarna vara utmärkt med mellanvakare, utomskärs på minst varje nautisk mil och inomskärs på minst var sexhundrade meter. Sådan vakare skall vara försedd med en flagga och en ljusreflex.

En vakare som markerar ett ytstående redskap utomskärs samt inomskärs där sjötrafik normalt förekommer skall vara försedd med radarreflektor. I Öresund får vakare dock inte förses med radarreflektor.

En vakare skall under mörker i följande två fall vara försedd med ljus som i antal motsvarar antalet flaggor.

  1. Vid utmärkning av ytstående och överseglingsbara redskap utanför tre nautiska mil från baslinjen i Kattegatt och utanför fyra nautiska mil från baslinjen i Skagerrak.
  2. Vid utmärkning av ytstående redskap utanför fyra nautiska mil från baslinjen i Östersjön.

Ljusutmärkning är tillåten även inom andra vattenområden än de i sjätte stycket 1 och 2 angivna om den inte innebär olägenheter för sjötrafiken.

Avståndet mellan vakare med ljus får inte överstiga två nautiska mil.

Ett redskap som sträcker sig över gränsen mellan inom- och utomskärsområdena skall utmärkas som om hela redskapet stod utomskärs.

Exempel på de vanligaste typerna av utmärkning finns i bilagan till dessa föreskrifter.

5 § [4] Från bestämmelserna i 4 § får göras följande undantag.

  1. Ett överseglingsbart redskap som är utsatt inomskärs och som är kortare än 300 meter får i stället för med vakare vara utmärkt med en fiskekula i varje ände. Är redskapet kortare än 50 meter får det utmärkas med endast en fiskekula eller med en cylinder. Detta undantag gäller dock inte inom de områden där fiske med flyttrål är tillåtet enligt bestämmelserna i 3 kap. 11 § första stycket 3 Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön, vid fiske med burar och ryssjor sammansatta i länk samt med nät med en sammanlagd längd överstigande 180 meter.
  2. En enstaka tina, som inte är utsatt i länk, får i stället för med vakare vara utmärkt med en fiskekula.
  3. Mellanvakare behöver inte användas för utmärkning av överseglingsbara redskap i Östersjön.
  4. Under perioden 1 september - 31 december får vid fiske i Öresund i stället för vakare användas slätvakare. Slätvakare får även användas i övriga vattenområden när drivis förekommer.
  5. Om ett redskaps ena ände är fästad i land eller vid undervattensgrund som är grundare än 1 meter vid medelvattenstånd, behöver denna ände ej utmärkas med vakare om redskapet i övrigt är utmärkt med fiskekulor som medför att tveksamhet inte kan uppstå om redskapets läge och utbredning.
  6. Drivande och svajande redskap får, om det på grund av ström- och vindförhållanden är svårt att avgöra i vilken riktning redskapet kommer att stå, i båda ändarna utmärkas med vakare som i ostsektorn. Om en ände av redskapet är fästad i ett fartyg behöver denna ände inte utmärkas.
  7. Den förankrade änden på ett svajande redskap får utmärkas med en fiskekula om redskapet är kortare än 200 meter och är utsatt inom annat vattenområde än utanför baslinjen i Skagerrak och Kattegatt.

Särskilt om fasta fiskeredskap

6 § Fasta fiskeredskap skall utmärkas enligt bestämmelserna i 4 och 5 §§ med följande avvikelser.

  1. Varje vakare skall istället för med ett toppklot vara försedd med ett kryss.
  2. För att inte hindra eller försvåra passage i trånga farvatten skall vakar utsättas så nära intill fiskeredskapet som möjligt.

Tekniska specifikationer

Vakare, fiskekula och cylinder

7 § En vakare skall utomskärs ha en höjd av minst 2 meter och i övriga vatten minst 1,2 meter ovanför vattenytan.

En vakare som utmärker ett fast fiskeredskap skall alltid ha en höjd av minst 2 meter ovanför vattenytan.

En vakare får inte vara röd eller grön.

8 § En fiskekula skall vara klotformad med en diameter av minst 15 centimeter. Om fiskekulan utmärker den förankrade änden på ett svajande redskap skall den ha en minsta diameter av 30 centimeter och vara försedd med ljusreflex. Färgen skall vara röd, orange, gul eller vit.

9 § En cylinder skall vara minst 20 centimeter lång och minst 6 centimeter i diameter. Färgen skall vara röd, orange, gul eller vit.

Flagga

10 § En flagga skall vara fyrkantig. För vakare med en höjd av minst 2 meter skall flaggans kortaste kant vara minst 40 centimeter. För övriga vakare skall flaggans kortaste kant vara minst 25 centimeter.

Avståndet mellan två flaggor på samma vakare skall vara minst 20 centimeter.

Avståndet mellan flaggan och vattenytan skall för vakare med en höjd av minst 2 meter vara minst 80 centimeter. För övriga vakare skall avståndet vara minst 50 centimeter.

Flaggor som markerar ändarna på samma redskap skall vara identiska men får inte vara vita.

Flaggan på en mellanvakare skall vara vit.

Toppklot och kryss

11 § Ett toppklot skall vara försett med ljusreflex och ha en minsta diameter av25 centimeter och kan utgöras av en klotformad radarreflektor. Klotet får intevara rött eller grönt.

12 § Ett kryss som markerar ett fast fiskeredskap skall vara gult och ha enminsta höjd och bredd av 40 centimeter. Stapelbredden skall vara minst 7 centimeter. Krysset skall vara försett med en ljusreflex i varje ytterände.

Ljus

13 § Ljus skall ha karaktären (Fl Y 5s) dvs. avge en gul (Y) blixt (Fl) varfemte sekund (5s).

Lystiden för varje blixt skall vara 0,2 - 0,7 sekunder.

Ljuset skall vara synligt hela horisonten runt, vid klar sikt på ett avstånd avminst 2 nautiska mil, inomskärs minst 1 nautisk mil.

Avståndet mellan två ljus på samma vakare skall vara minst 0,5 meter ochljusen skall blinka samtidigt.

Avståndet mellan ljus och vattenyta skall, för vakare som är 2 meter ellerhögre, vara minst 1,5 meter. För övriga vakare skall avståndet vara minst 1 meter.

Det översta ljuset skall placeras ovanför den översta flaggan. Ljuset skallbeträffande färg och ljusstyrka uppfylla de av International Association of LighthouseAuthorities (IALA) fastställda tekniska rekommendationerna.

Utrustningen skall vara typgodkänd av Sjöfartsverket.

Radarreflektor och ljusreflex

14 § En radarreflektor skall avge eko på ett avstånd av minst 2 nautiska miloch placeras så högt som möjligt på vakaren.

En klotformad radarreflektor på en vakare som utmärker ett överseglingsbartredskap skall placeras under den översta flaggan.

En ljusreflex skall vara gul och bestå av ett minst 6 centimeter brett bandsynligt hela horisonten runt. Avståndet mellan två ljusreflexer på en vakare skallvara minst två gånger bandets bredd. Ljusreflex(er) på vakare skall placerasovanför översta flaggan.

Lina

15 § En lina som används mellan vakare, fiskekula eller cylinder och redskapskall vara tillverkad av sjunkande material eller vara nedtyngd.

16 § har upphävts genom (FIFS 2011:11).

Dispens

17 § Om det finns särskilda skäl kan Havs- och vattenmyndigheten medge undantag från dessa föreskrifter.

Där sjötrafikförhållandena tillåter det kan undantag medges beträffande användandet av ljus eller radarreflektorer. (HVMFS 2011:2).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 1994 då Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 1992:41) om märkning och utmärkning av fiskeredskap m.m. skall upphöra att gälla. Fram till den 1 juli 1995 får dels ljusutmärkning ske med ett ljus även i de fall då det av 4 § följer att två ljus skall användas, dels, utan hinder av bestämmelserna i 11 §, toppklot användas som har en minsta diameter av 20 centimeter. (FIFS 1994:14).

Dessa föreskrifter träder i kraft den 28 oktober 1994 men skall tillämpas för tid från och med den 1 september 1994. (FIFS 1994:28).

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2006. (FIFS 2005:43).

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2006. (FIFS 2005:48).

Dessa föreskrifter träder i kraft den 23 juni 2011. (FIFS 2011:11).

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2011. Undantag som före ikraftträdandet har beslutats av Fiskeriverket enligt bestämmelsen i 17 § ska likställas med motsvarande beslut av Havs- och vattenmyndigheten. (HVMFS 2011:2).

Bilaga: De vanligaste typerna av utmärkning och vilken typ av redskap de utmärker

De vanligaste typerna av utmärkning och vilken typ av redskap de utmärkerPDF

Referenser

  1. Författningsrubriken ändrad genom FIFS 2011:11.
  2. Senaste lydelse FIFS 2005:48.
  3. EUT nr L 56, 2.3.2005, s. 8 (Celex 32005R0356). Ändrad EUT nr L 290, 4.11.2005 s. 12 (Celex 32005R1805).
  4. Senaste lydelse FIFS 1994:28.

Publicerad: 2013-11-21

Sidansvarig: Kasper Holgers