Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön

Föreskrifterna reglerar såväl fritids- som yrkesmässigt fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön och innehåller bl.a. bestämmelser om redskap, fredningsområden, fredade arter, fredningstider, minimimått, maskstorleksbestämmelser, tillståndskrav för visst fiske, trålfiskeområden och särskilda bestämmelser om svenskt och danskt fiske.

Det här är grundförfattningens internetversion. Det finns också en tryckt version av samma författning. Observera att det är den tryckta versionen som gäller, om den här versionen och den tryckta skiljer sig åt på någon punkt.

FIFS 2004:36

Gäller från:
1 december 2004

Senast uppdaterad:
1 april 2014

Beslutsdatum
:
15 oktober 2004

Ändringar och register

Innehåll

Konsoliderad elektronisk utgåva
Senast uppdaterad
: 2014-04-01
Beslutade: 2004-10-15
Bemyndigande: 2 kap. 3, 7, 12 §§, 6 kap. 2, 8 §§ förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen
Ikraftträdande: 2004-12-01
Ändringar: FIFS 2005:9, 2005:15, 2005:21, 2005:42, 2006:5, 2006:11, 2006:14, 2006:18, 2007:4, 2007:38, 2007:56, 2008:16, 2008:35, 2009:2, 2009:6, 2009:17, 2009:27, 2009:38, 2010:2, 2010:5, 2010:6, 2010:7, 2010:12, 2010:30, 2010:39, 2010:41, 2011:4. HVMFS 2011:7, 2011:20, 2011:27, 2011:32, 2012:2, 2012:11, 2012:32, 2013:1, 2013:12, 2013:13, 2014:1, 2014:2, 2014:4, 2014:5
Övrigt: Rättelseblad till sidan 4 i FIFS 2008:35 och till sidan 1 i HVMFS 2013:13 har iakttagits

1 kap. Tillämpningsområde och allmänna bestämmelser

Geografiska avgränsningar

1 § [1] Dessa föreskrifter avser såväl yrkesmässigt som icke yrkesmässigt fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön inom Sveriges sjöterritorium och Sveriges ekonomiska zon samt fiske från svenska fartyg utanför den ekonomiska zonen. Föreskrifterna gäller äv en för utländska medborgare och utländska fartyg som har rätt att fiska i Sveriges sjöterritorium eller i Sveriges ekonomiska zon om inte annat följer av EU:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken [2] eller av internationella överenskommelser

Föreskrifterna gäller som komplettering till föreskrifter om fiske i EU:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. I fall där en bestämmelse reglerar samma sak som föreskrivs i en EU-förordning skall bestämmelsen tillämpas på yrkesmässigt fiske endast om den innebär en skärpning i förhållande till vad EU föreskriver. Bestämmelserna om återutsättningsskyldighet m.m. i 8 § gäller dock för yrkesmässigt fiske endast med avseende på nationella svenska föreskrifter.

Föreskrifterna ska inte tillämpas i den mån de strider mot lagen (2010:897) om gränsälvsöverenskommelse mellan Sverige och Finland, eller mot särskilda föreskrifter om Torneälvens fiskeområde i fiskelagen (1993:787) och förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. (FIFS 2010:30).

2 § De i 1 § första stycket nämnda havsområdena avgränsas enligt följande.
Skagerrak: Söderut av en rät linje från Skagens fyr till fyren Tistlarna och därifrån vidare till den närmast belägna svenska kusten vid Vallda Sandös västra udde samt västerut av en rät linje genom Hanstholms fyr och Lindesnes fyr.

Kattegatt: Söder- och österut av räta linjer från Hasenöre Hoved till Gniben Odde, från Korshage till Spodsbjerg och från Gilbjerg Hoved till fyren Kullen samt norrut av gränsen mot Skagerrak.

Östersjön: Västerut av räta linjer från Hasenöre Hoved till Gniben Odde, från Korshage till Spodsbjerg och från Gilbjerg Hoved till Kullens fyr. Östersjön indelas i elva delområden, numrerade från 22 till 32 enligt bilaga 1.

3 § Med kustvattenområdet avses inre vatten vid kusterna enligt 2 § lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium samt territorialhavet ut till en bredd av fyra nautiska mil från de baslinjer som anges i 4 § nämnda lag och i förordningen (1966:375) om beräkning av Sveriges sjöterritorium. Kustvattenområdets gränser mot de intilliggande sötvattensområdena anges i bilaga 2.

Territorialhavet utanför kustvattenområdet och havet i den ekonomiska zonen benämns Yttre havsområdet.

4 § Svinesund och Idefjorden avgränsas i väster av en rät linje från Mörvikens sydspets till Kätterödsudden och mot sötvattensområdena enligt vad som enligt bilaga 2 gäller för övriga kustmynnande vattendrag. Dessa och andra för fisket i Svinesund och Idefjorden tillämpade gränslinjer framgår översiktligt av kartan i bilaga 3.

5 § Trålgränsen utgörs

  1. i Skagerrak och Kattegatt av räta linjer utmed kusten mellan punkter i de positioner som anges i bilaga 4 från gränsen mot Norge till latituden genom fyren Kullen och en nautisk mil utanför och parallellt med en rät linje från denna fyr i riktning mot fyren Nakkehoved på Själland,
  2. i Östersjön av gränsen mellan kustvattenområdet och yttre havsområdet.

6 § Positionsuppgifter i dessa föreskrifter avser, när inte annat anges, koordinatsystemet WGS-84.

Definitioner

7 §[3] De begrepp och definitioner som finns i fiskelagen (1993:787), förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen samt EU:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken har i dessa föreskrifter samma innebörd och skall tillämpas även på icke yrkesmässigt fiske. I föreskrifterna skall dessutom för alla kategorier fiskande tillämpas definitioner enligt följande.

  1. Med trålfiske avses fiske med sådana nät-, not- eller vadredskap som bogseras av ett eller flera fartyg och som är fastsatta endast vid fartygen. Trålfiske skall anses pågå från det att redskapet har utlagts i vattnet till dess att fångsten och redskapet har bärgats ombord.
  2. Med nät avses även garn.
  3. I Svinesund och Idefjorden, avgränsade enligt 4 §, tillämpas följande definitioner.
    Kilnot: Med kilnot avses ett redskap som består av en eller två ledarmar och en fångstdel av bundet material. Kilnot är ett flytande redskap som fungerar som en ryssja. Ingen del av redskapet är avsedd att garna fisk. Fångstdelen ska ha sidoväggar och botten, och en eller flera kilar som bildar en strutformad ingång till fångstgården. Fångstdelen ska hållas utspänd av en eller flera stänger och rep med flöten. Den ska vara placerad i ungefär rätvinkel på ledarmen eller i förlängningen av ledarmen.
    Enkel kilnot: Kilnot med ingång för fisken på endast ena sidan av ledarmen. Den har en eller två fångstgårdar.
    Dubbel kilnot: Kilnot med ingång för fisken på båda sidor av ledarmen. Den har en till fyra fångstgårdar. Kilnot med två ledarmar räknas som en dubbel kilnot. Med en fångstenhet avses en enkel kilnot. Dubbla kilnotar räknas som två fångstenheter. Det är inte tillåtet att ha fler än två fångstenheter på varje ledarm.
    Ledarm till kilnot: Ledarmen ska leda fisken och inte fånga den. Det är förbjudet att använda annat än garn som ledarm. Den innersta förankringen av ledarmen ska vara fastgjord i land.
    Maskstorlek och trådtyper i kilnotar: I fångstdelen och ledarmen är det endast tillåtet att använda en maskstorlek på minst 58 millimeters stolpe. I fångstdelen är det endast tillåtet att använda tråd av spunnen nylon som är minst 0,95 millimeter tjock (7 x 3). I ledarmen är det endast tillåtet att använda tråd av spunnen nylon som är minst 1,1 millimeter tjock (8 x 3). (FIFS 2010:7).

Återutsättningsskyldighet

8 § [4] Fisk av viss art som

  1. fångas under tid när förbud mot fiske efter arten råder,
  2. fångas med redskap eller metod som inte är tillåten för arten, eller
  3. inte håller för arten föreskrivet minimimått skall genast släppas ut i vattnet, vare sig den är levande eller död, om den inte enligt särskilda föreskrifter utgör tillåten bifångst. Sådan fisk får inte heller föras in i landet, landas eller saluhållas här. (FIFS 2010:7).

Mätning av maskstorlekar i fiskeredskap

9 § Vid kontroll av nätredskap skall, även om det fiske i vilket redskapet används inte omfattas av EU:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken, tillämpas bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 129/2003 av den 24 januari 2003 om närmare bestämmelser för fastställande av maskstorlek och garntjocklek på nätredskap [5] äga motsvarande tillämpning. (FIFS 2010:5).

Hantering av redskap

10 § Vid fiske får inte vidtas åtgärder som på något sätt motverkar ändamålet med bestämmelser i dessa föreskrifter om minsta tillåten maskstorlek, artsorterande rist, flyktöppningar eller annan anordning för selektering av undermålig fisk.

Förbud mot viss fiskemetod

11 § Det är förbjudet att fiska med krokredskap i avsikt att hugga eller rycka fast kroken eller krokarna utvändigt på fisken. Vid fiske får inte heller användas krokredskap som särskilt anpassats för nämnda ryckfiske. Bestämmelsen utgör inte hinder mot användning av huggkrok för att bärga fisk som har fångats med andra redskap. (FIFS 2008:16).

2 kap. Särskilda fiskerättsliga bestämmelser rörande svenskt och danskt fiske [6]

Bestämmelser för Kattegatt och del av Skagerrak

1 § I Kattegatt och i Skagerrak söder om en linje från Skagens nordligaste udde till Vinga fyr och vidare till den närmaste kusten av Hisingen får svenskt och danskt fiske bedrivas intill ett avstånd av tre nautiska mil från det andra landets kust eller ytterst därutanför liggande holmar och skär som inte ständigt översköljs av vattnet.

Vid bukter gäller att nämnda fiske får bedrivas intill ett avstånd av tre nautiska mil från en rät linje tvärs över bukten på det närmast mynningen belägna ställe där bredden inte är större än tio nautiska mil.

Utanför Laholmsbukten skall dock nämnda avstånd räknas från en rät linje från Tylö fyr till Hallands Väderö fyr.

Bestämmelser för fisket i Östersjöns delområde 23

2 § [7] Inom Östersjöns delområde 23 (Öresund) är fisket gemensamt för svenska och danska fiskare enligt följande.

  1. Innanför ett djup av sju meter invid stranden på svensk och dansk sida får det andra landets fiskare inte bedriva annat fiske än sillfiske med nät och, under månaderna juli, augusti, september och oktober, även krokfiske.
  2. Utanför den i 1 nämnda sjumetersgränsen är söder om en linje från Ellekilde Hage till Lerberget allt slags fiske med trål och vad förbjudet. Dock får agnnot, som då den fullt utsträcks inte håller längre avstånd mellan armarnas ändar än 7,5 meter, användas på Middelgrundet. Norr om linjen får, enligt för vardera landet gällande bestämmelser, fiske bedrivas
    a) på svenska sidan med trål intill gränsen mot kustvattenområdet och med snurrevad intill tre nautiska mil från kusten, och
    b) på danska sidan med trål och snurrevad intill tre nautiska mil från kusten. (FIFS 2009:17).

Bestämmelser för fisket vid svenska sydkusten och vid Bornholms- och Kristiansös kuster

3 § har upphävts genom (FIFS 2009:17).

Gemensamma bestämmelser

4 § [8] För fisket enligt 1-2 §§ gäller följande.

  1. Svenska och danska fiskare får, utan att intrång görs i enskild rätt och under iakttagande av gällande tullföreskrifter samt andra liknande bestämmelser, fritt färdas och ankra överallt inom de i 1-2 §§ angivna områdena.
  2. Efter det att en svensk eller dansk fiskare intagit fiskeplats och behörigen utmärkt sitt redskap får han inte utträngas från platsen eller lida intrång i sitt fiske av andra fiskare så länge han har sitt redskap behörigen utmärkt och använder det till fiske.
  3. Redskap skall anses vara behörigen utmärkt om bestämmelserna om utmärkning i Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 1994:14) om märkning och utmärkning av fiskeredskap har efterföljts.
  4. Strand- och fiskerättsägare förbehålles de särskilda rättigheter som kan tillkomma dem enligt vardera landets lagar. (HVMFS 2011:7).


Torskfiskeområde nordost om Bornholm

5 § För fiske efter torsk från svenska och danska fiskefartyg inom ett område i Östersjön nordost om Bornholm gäller särskilda bestämmelser enligt följande.

1. Området avgränsas av räta linjer mellan följande punkter [9].

Pkt Lat N Long. O
1 55 40,8 15 01,6
2 55 43,7 15 06,1
3 55 21,3 16 30,5
4 55 20,1 16 27,4


Enligt överenskommelsen den 9 november 1984 om avgränsningen av kontinentalsockeln och fiskezonerna mellan Sverige och Danmark är området beläget i såväl svensk ekonomisk zon som i dansk fiskezon.

2. Fisket i området skall när det bedrivs från svenskt fiskefartyg betraktas som om det hade bedrivits i den svenska ekonomiska zonen och när det bedrivs från danskt fiskefartyg betraktas som om det hade bedrivits i den danska fiskezonen.

3. Den som fiskar i området från ett svenskt eller danskt fiskefartyg skall följa de bestämmelser som gäller i flaggstaten för hans fiskefartyg.

4. I fråga om till syn av fiske som bedrivs från svenskt fartyg i området gäller samma bestämmelser som vid fiske inom Sveriges sjöterritorium och inom Sveriges ekonomiska zon.

5. I den del av området som inryms i den svenska ekonomiska zonen får behörig svensk myndighet utöva kontroll över fiskefartyg som för dansk flagg. Denna kontroll skall utövas så att inga onödiga olägenheter uppkommer för fisket och skall vara begränsad till att tillse efterlevnaden av bestämmelser vilka grundar sig på internationella överenskommelser eller beslut som är bindande för Sverige och Danmark. Om en överträdelse konstateras skall behörig dansk myndighet underrättas.

3 kap. Gemensamma fiskebestämmelser

Fredade arter

1 § [10] Det är förbjudet att fiska skärkniv, havsnejonöga, pigghaj, småfläckig rödhaj, brugd, sillhaj (håbrand), slätrocka, knaggrocka, majfisk, staksill, blåfenad tonfisk och ål [11].

Den som haft särskilt tillstånd att fiska ål söder om latituden 56 25,00 N i Kattegatt eller i Östersjön under ett kalenderår kan, utan hinder av förbudet i första stycket, efter ansökan beviljas särskilt tillstånd av Havs- och vattenmyndigheten att fiska ål under det direkt efterföljande kalenderåret. Tillståndet ges enligt bestämmelserna i bilaga 10. Havs- och vattenmyndigheten kan i tillståndet föreskriva ytterligare villkor. Tillståndet kan återkallas om det har meddelats på grund av felaktiga uppgifter i ansökan, vid ändrade förutsättningar för fisket eller om villkoren för tillståndet inte följs (HVMFS 2014:2).

1a § Rockor (Rajiformes), som inte omfattas av fiskeförbud, får inte ilandföras i kapat skick. (FIFS 2007:38).

Fredningstider

2 § [12] Fiske efter nedan angivna arter är förbjudet under de tider och i de områden som följer.

Art Tidsperiod Område
Lax och öring 16 augusti-15 maj Svinesund och Idefjorden vid fiske med kilnot
Lax och öring 1 oktober-31 mars Kustvattenområdet i Skagerrak och Kattegatt. I Svinesund och Idefjorden gäller fredningstiden vid fiske med spö eller handlina
Lax och öring 1 januari-31 december Yttre havsområdet i Skagerrak och Kattegatt
Lax och öring 15 september-31 december Kustvattenområdet mellan Kullens fyr och Torhamns udde
Lax och öring 1 oktober-31 december Kustvattenområdet inom den del av Östersjöns delområde 30 som ligger inom Nordmalings kommun och inom delområde 31
Sik 1 november-15 december Kustvattenområdet inom Gotlands län
Hummer 1 maj-den första måndagen efter den 20 september kl.07.00 Skagerrak, Kattegatt och Östersjöns delområde 23 (Öresund)
Hummer med yttre rom 1 januari-31 december Skagerrak, Kattegatt och Östersjöns delområde 23 (Öresund)
Torsk, lyrtorsk (bleka) och kolja 1 januari-31 mars Innanför trålgränsen i Skagerrak och Kattegatt
Hälleflundra 20 december-31 mars Skagerrak och Kattegatt
Skrubbskädda 15 februari-15 maj Östersjöns delområde 26-28,29-syd
Piggvar 1 juni-31 juli Östersjöns delområde 25, 26, 28 söder om lat. 56 50 N
Abborre och gädda Fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 31 maj Kustvattenområdet inom Gotlands län
Abborre och gädda Fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 31 maj Ett område som avgränsas av en linje från en punkt vid land på gränsen mellan Blekinge och Kalmar län,över ett sjömärke 16 ´ OSO Grisbäcksudd i position 56 19,30 N, 16 07,25 O, till ett sjömärke 1 nm V Ölands rev i position 56 09,20 N, 16 21,50 O, vidare längs djupkurvan för 20 meter längs Ölands ostkust enligt gällande sjökort till en punkt 1 nm norr om fyren Ölands norra udde i position 57 22,80 N, 17 06,20 O, vidare över sjömärket Enerumsgrund i position 57 19,40 N, 16 52,40 O, grundet Lillgrund i position 57 10,00 N, 16 35,60 O till en punkt vid land norr om Emåns mynning i position 57 07,80 N, 16 30,30 O

Fredningsområden

3 § [13] För fiske inom fredningsområden finns bestämmelser i bilaga 5. Ett fredningsområde omfattar allt vatten inom ett område i havet som avgränsas

  • mot sötvattensområden efter vad som följer av bilaga 2,
  • mot fastlandet av den vid varje tillfälle befintliga strandlinjen mellan de två punkter där strandlinjen möter i bilaga 5 angiven gräns i havet, samt
  • mot havet utanför fredningsområdet av i bilagan angiven gräns.

Vissa fredningsområden avgränsas endast mot kringliggande hav enligt vad som följer av bilaga 5. I fall där gränslinjer i havet avbryts av mellanliggande öar utgör öarna gräns för fredningsområdet.

Inom fredningsområden i Skagerrak och Kattegatt gäller när så anges i bilaga 5 utöver vad som framgår av samma bilaga följande.

  1. Fiske är förbjudet fr.o.m. den 1 oktober t.o.m. den 31 mars. Förbudet gäller inte fiske med hummertina.
  2. Fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 30 september får fiske inom fredningsområdena bedrivas endast med landvad efter sill, skarpsill eller makrill, med hummertina och med handredskap om fiskemetoden som sådan inte kräver användning av båt eller utgörs av angeldonsfiske eller liknande metod. Fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 14 september får fiske inom fredningsområdena med stöd av sådant ålfisketillstånd som avses i 1 § andra stycket bedrivas även med ålryssja som inte är högre än 60 centimeter och åltina.

Utanför i bilaga 5 ej angivna vattendrag som mynnar i Östersjön inom delområdena 30 och 31 är allt fiske förbjudet fr.o.m. den 1 september t.o.m. den 31 december inom ett avstånd av 200 meter från mittpunkten mellan vattendragets två yttersta mynningsuddar. Fiske med ålryssja eller åltina eller fiske i övrigt efter ål får, trots bestämmelserna i bilaga 5, inte bedrivas inom fredningsområden utan sådant ålfisketillstånd som avses i 1 § andra stycket. (HVMFS 2012:2).

Terminalfiskeområden

4 § För fiske inom terminalfiskeområden finns bestämmelser i bilaga 6.

Fiskemetoder (3 kap.)


Fiske med burar (tinor) (3 kap.)

5 § Fiske efter hummer får ske endast med hummertina.En hummertina skall ha minst två cirkulära flyktöppningar med en minsta diameter om 54 millimeter placerade i den nedre kanten av varje rums yttervägg.

6 § Bur (tina) får användas vid fiske på vattendjup grundare än 30 meter endast om den är försedd med minst en cirkulär flyktöppning med en minsta diameter om 75 millimeter placerad i den nedre kanten av varje rums yttervägg.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte

  1. hummertinor,
  2. tinor för fångst av ål på mindre vattendjup än sex meter,
  3. burar för fångst av snäckor

7 § Det är förbjudet att samtidigt fiska med fler än 14 hummertinor. Den som bedriver yrkesmässigt fiske får dock samtidigt fiska med högst 50 hummertinor.

7a § [14] Det är förbjudet att bedriva fiske efter havskräfta med fler än sex burar. Havs- och vattenmyndigheten kan dock efter ansökan medge den som bedriver yrkesmässigt fiske tillstånd att fiska med fler burar. Förnyat tillstånd för burfiske efter kräfta kan beviljas den som med stöd av sådant tillstånd i fiskeloggbok eller kustfiskejournal har rapporterat en fångst av minst 800 kilogram havskräfta kalenderåret före det år som det förnyade tillståndet avser. Om det finns särskilda skäl kan Havs- och vattenmyndigheten medge undantag från kravet om rapporterad fångst.

Tillstånd kan i mån av utrymme även medges till nyetablering. Inkomna ansökningar prioriteras med beaktande av följande kriterier.

  • 1. Förutsättningar för sökanden att bedriva ett regionalt baserat fiske.
  • 2. En balanserad fördelning av fisketillstånden längs kusten.
  • 3. Burfiskets betydelse i förhållande till sökandens övriga fisken.

Tillstånd beviljas för högst två kalenderår åt gången. En ansökan om nyetablering ska ha kommit in till Havs- och vattenmyndigheten senast den 1 februari det kalenderår som havskräftfisket avses påbörjas. Ett tillstånd får omfatta fiske med högst 800 burar vid ensamfiske och högst 1400 burar per fartyg då flera personer deltar i fartygets fiske. Havs- och vattenmyndigheten kan i tillståndet föreskriva villkor för fiskets bedrivande.

Den som har tillstånd för fiske med burar efter havskräfta under ett visst kalenderår får fortsätta att bedriva fiske med stöd av tillståndet till utgången av januari följande kalenderår.(HVMFS 2011:32).

Sumpning av hummer

8 § När hummer hålles i sump skall sumpen vara märkt med användarens namn och adress eller namn och telefonnummer eller särskilt av länsstyrelsen för fiskeredskap tillhandahållet registreringsnummer [15] eller, vid yrkesmässigt fiske, med fiskefartygets distriktsbeteckning eller yrkesfiskelicensnummer.

9 § Hummer får under tiden fr.o.m. den 10 maj till den första måndagen efter den 20 september kl. 07.00 inte hållas i någon form av sumpningsanordning.

9a § har upphävts genom (FIFS 2010:41).

Trålfiske m.m.

10 § Trålfiske får inte bedrivas innanför trålgränsen.

11 § [16] Utan hinder av förbudet i 10 § får trålfiske innanför trålgränsen bedrivas

  1. på allmänt vatten inom de trålfiskeområden och enligt de villkor som anges i bilaga 7
  2. i Skagerrak och Kattegatt efter djuphavsräka på ett djup av minst 60 meter enligt de villkor som anges i 12 §,
  3. i Skagerrak och Kattegatt med flyttrål fr.o.m. den 1 oktober t.o.m. den 15 april med fartyg vars maskinstyrka understiger 1000 kW eller vars största
    längd är högst 35 meter
    – inom den del av det i bilaga 7 angivna trålfiskeområdet A 4. Hållö–Måseskär, inklusive undantagsområdena, som ligger mer än två nautiska mil utanför baslinjerna,
    – mellan latituderna 58 00,00 N och 57 51,00 N in till en linje två nautiska mil utanför baslinjerna,
    – mellan latituderna 57 51,00 N och 57 00,00 N in till baslinjerna samt innanför baslinjerna i de delar av i bilaga 7 angivna trålfiskeområden som ligger mellan dessa latituder.

Trots bestämmelserna i första stycket 2 får trålfiske inte bedrivas inom de områden som anges i bilaga 8.

Vid flyttrålsfiske innanför trålgränsen skall Havs- och vattenmyndigheten, när myndigheten så påfordrar, beredas möjlighet att ha med personal för observation och provtagning.(HVMFS 2011:7).

12 § Vid trålfiske efter djuphavsräka innanför trålgränsen skall vikten och ytan på vardera av de trålbord som används tydligt framgå av märkning utförd av tillverkaren och dessutom inte överstiga 350 kg respektive 2,7 m². Trålen skall

  1. vara en enkelkopplad singeltrål,
  2. ha en artsorterande rist enligt de specifikationer som anges i bilaga 9,
  3. ha en maskstorlek om minst 35 millimeter,
  4. i övertelnen vara högst 38 meter mellan armarnas yttre ändar(simmingar),
  5. i undertelnen vara högst 50 meter mellan armarnas yttre ändar (simmingar),
  6. i undertelnen eller nät i trålarm inte gå längre fram än övertelnens simmingar,
  7. ha en omkrets vid undertelnens mittpunkt som inte överstiger 130 meter mätt med diagonalt sträckta maskor.

I Gullmarsfjorden innanför en rät linje från Stångö huvud över sjömärket Spättan till Skaftölandet gäller, utöver villkoren i första stycket, följande.

  1. Trålfiske får ske endast med särskilt tillstånd av Havs- och vattenmyndigheten. Antalet samtidigt gällande tillstånd får avse högst sex fartyg. Vid tillståndsprövningen beaktas tidigare fiske i Gullmarsfjorden eller inom trålfiskeområdena A 1-3 enligt bilaga 7 samt det aktuella fiskets betydelse för sökandens totala inkomst från fiske. Tillstånd lämnas för högst tre år åt gången och med giltighet endast under de tider och på de särskilda villkor som anges i tillståndet.
  2. Trålfiske får ske endast inom ett område som i söder begränsas av en linje vid Finnsbo genom latituden 58 18, 05 N och i norr av en linje vid Ormestad genom latituden 58 21, 70 N. Mellan Hällebäcks brygga och Ormest ad får fisket inte bedrivas närmare land än 200 meter. Fisket får heller inte bedrivas närmare Hällebäcksgrundet än 100 meter.
  3. Vikten och ytan på vardera av de trålbord som används skall tydligt framgå av märkning utförd av tillverkaren och får inte överstiga 185 kg respektive 1,3 m2. Trålens överteln får vara högst 10 meter och dess underteln högst 20 meter mellan armarnas yttre ändar (simmingar). Trålens undertel neller nät i trålarm får inte gå längre fram än övertelnens simmingar. Trålens omkrets får inte överstiga 45 meter vid undertelnens mittpunkt, mätt med diagonalt sträckta maskor.
  4. Trålfiske i Gullmarsfjorden får varje kalenderår ske under högst 100 dagar sammanlagt för de fartyg som bedriver sådant fiske. Havs- och vattenmyndigheten meddelar i särskilda föreskrifter när trålfisket skall upphöra. (HVMFS 2011:7).

12a § [17] Fiske med trålredskap efter fjärsing i Kattegatt får endast bedrivas med redskap som har en maskstorlek av minst 90 millimeter. (HVMFS 2013:1)

12b § Vid trålfiske efter djuphavsräka (Pandalus) utanför trålgränsen i Skagerrak ska förlängningsstycke och lyft i trålen ha en maskstorlek om minst 35 millimeter och en artsorterande rist enligt de specifikationer som anges i bilaga 9. (HVMFS 2013:1)

12c § Vid trålfiske efter havskräfta utanför trålgränsen i Skagerrak ska förlängningsstycket och lyftet i trålen bestå av fyrkantsmaska om minst 70 millimeter maskstorlek. Den sammanlagda längden på lyft och förlängningsstycke ska vara minst 8 meter. Trålen ska ha en artsorterande rist enligt de specifikationer som framgår i bilaga 9. (HVMFS 2013:1)

12d § Vid trålfiske efter fisk eller vid trålfiske efter fisk och havskräfta, med undantag av pelagiska arter, utanför trålgränsen i Skagerrak ska trålen

  1. ha en maskstorlek om minst 120 millimeter i lyftet och förlängningsstycket, och den sammanlagda längden ska vara minst 8 meter, eller
  2. ha en maskstorlek om minst 90 millimeter i lyftet och förlängningsstycket tillsammans med en panel bestående av minst 140 millimeter fyrkantsmaska eller 270 millimeter diagonalmaska. Panelen ska vara minst 3 meter lång och placeras högst 4 meter från slutet av trålen. Panelen ska ha samma bredd som överstycket på trålen och vara fäst mellan sömmarna. Om diagonalmaska används i panelen i en fyrpanelspåse ska denna monteras med tre 90 millimetersmaskor till en 270 millimetersmaska. (HVMFS 2013:1).

13 § Fiske efter musslor med redskap som släpas efter fartyg är förbjudet. Havs- och vattenmyndigheten kan dock, om det kan tillåtas frånfiskevårdssynpunkt, i särskilda fall medge undantag från förbudet. (HVMFS 2011:7).

Fiske med vad och not (3 kap.)

14 § [18] Fiske med snörpvad och ringnot är förbjudet

  1. i Brofjorden innanför en rät linje från sydspetsen på Grötö i position 58 20,07 N, 11 22,62 O till Skalhamn i position 58 19,53 N, 11 24,17 O,
  2. i Gullmarsfjorden norr om en rät linje vid Finnsbo genom latituden 58 18,05 N,
  3. runt Nidingen inom ett område som begränsas av räta linjer mellan punkter i positionerna 57 19,19 N, 11 52,67 O – 57 18,39 N, 11 55,67 O – 57 17,39 N, 11 55,19 O – 57 17,46 N, 11 52,62 O,
  4. i Laholmsbukten och Skälderviken inom ett område som begränsas av räta linjer mellan fyrarna Kullen, Hallands Väderö och Tylögrund och Trångudden (vid Tylösand),
  5. i övrigt innanför trålgränsen i Skagerrak och Kattegatt fr.o.m. den 16 april t.o.m. den 30 september,
  6. med ljus innanför trålgränsen i Skagerrak och Kattegatt fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 15 april, samt
  7. i kustvattenområdet i Östersjön.

Utan hinder av första stycket 2 och 5 får fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 30 september fiske ske med snörpvad och ringnot vars längd och djup inte överstiger 250 meter respektive 35 meter.

Utan hinder av första stycket 6 får varje fartyg under januari månad fiska med ljus under åtta valfria dygn. Innan sådant fiske påbörjas skall anmälan göras till Havs- och vattenmyndigheten per telefon 0771-101500.

Utan hinder av första stycket 7 får inom ett område [19] vid kusten av Blekinge som i väster avgränsas av longituden 15 00 O, i söder av latituden 56 00 N och i öster av longituden 16 00 O användas snörpvad och ringnot med mindre längd än 360 meter och mindre djup än 45 meter.

Vid fiske med ljus innanför trålgränsen får, även om flera fartyg deltar i fisket, vid varje fiskeansträngning och fiskeresa användas endast ett lysfartyg.

Vid fiske med snörpvad och ringnot innanför trålgränsen ska Havs- och vattenmyndigheten, när myndigheten så påfordrar, beredas möjlighet att ha med personal för observation och provtagning.(HVMFS 2011:7).

Fiske med nät

14a § I Skagerrak och Kattegatt får inom vattenområden med mindre djup än tre meter enligt gällande sjökort inte användas nät under tiden 1 oktober till och med 30 april. Under tiden 1 maj till och med 30 september får nät i dessa områden endast stå ute från kl. 16.00 till kl. 10.00 efterföljande dag och sammanlagt maximalt 180 meter nät får användas vid varje fisketillfälle.

I Östersjön, mellan gränsen mot Kattegatt och gränsen mellan Skåne och Blekinge län i Valjeviken, får inom vattenområden med mindre djup än tre meter enligt gällande sjökort inte användas nät under tiden 15 september till och med 30 april. Under tiden 1 maj till och med 14 september får nät i dessa områden endast stå ute från kl. 16.00 till kl. 10.00 efterföljande dag och sammanlagt maximalt 180 meter nät får användas vid varje fisketillfälle.

Länsstyrelsen får, om det från fiskevårdssynpunkt kan tillåtas, medge undantag från bestämmelserna i första och andra stycket för den som bedriver yrkesmässigt fiske samt den som bedriver fiske med stöd av särskilt fartygstillstånd. Länsstyrelsen får besluta om närmare villkor för tillstånd.(HMVFS 2012:32).

Maskstorlek i passiva nätredskap

15 § [20] Vid fiske efter nedan angivna arter inom angivna områden får inte användas nät med mindre maskor än följande.

Art Maskstorlek (Diagonal-längd) Område
Sill och skarpsill 16 mm Östersjöns delområde 28-31
Sill och skarpsill 32 mm Östersjöns delområde 22-27
Sill 50 mm Skagerrak, Kattegatt
Makrill 50 mm Skagerrak, Kattegatt
Taggmakrill 50 mm Skagerrak, Kattegatt
Horngädda 50 mm Skagerrak, Kattegatt
Sandskädda 90 mm Skagerrak, Kattegatt
Vitling 90 mm Skagerrak, Kattegatt
Skrubbskädda 90 mm Skagerrak, Kattegatt
Äkta tunga 90 mm Skagerrak, Kattegatt
Kolja 100 mm Skagerrak, Kattegatt
Rödspätta 100 mm Skagerrak, Kattegatt
Äkta tunga 110 mm Östersjöns samtliga delområden
Rödspätta 110 mm Östersjöns samtliga delområden
Vitling 110 mm Östersjöns samtliga delområden
Slätvar 110 mm Östersjöns samtliga delområden
Sandskädda 110 mm Östersjöns samtliga delområden
Skrubbskädda 110 mm Östersjöns samtliga delområden
Bergtunga 110 mm Östersjöns samtliga delområden
Piggvar 110 mm Östersjöns samtliga delområden
Torsk 110 mm Östersjöns samtliga delområden
Öring 120 mm Skagerrak, Kattegatt
Torsk 120 mm Skagerrak, Kattegatt
Lyrtorsk 120 mm Skagerrak, Kattegatt
Långa 120 mm Skagerrak, Kattegatt
Gråsej 120 mm Skagerrak, Kattegatt
Kummel 120mm Skagerrak, Kattegatt
Glasvar 120 mm Skagerrak, Kattegatt
Sjurygg 120 mm Skagerrak, Kattegatt
Lax 157 mm Östersjöns samtliga delområden
Öring 157 mm Östersjöns delområde 22, 24-31


Maskstorleksbestämmelsen vid fiske efter öring i Östersjön avser förankrade flytnät.

I grimgarn (skottnät, trollgarn) får den minsta maskstorleken inte understiga 120 millimeter. I Östersjön gäller den begränsningen dock endast inom kustvattenområdet. Länsstyrelsen får, om det kan tillåtas från  fiskevårdssynpunkt, medge undantag från maskstorleksbestämmelsen för den som i Östersjön bedriver grimgarnsfiske yrkesmässigt eller med stöd av enskild fiskerätt och för vars försörjning fisket är av väsentlig betydelse enligt de kriterier för bedömning som framgår av 2 kap. 1 § Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde och kontroll på fiskets område.

Undantag får göras endast för den som tidigare har haft sådant och inte för längre tid än t.o.m. den 31 december 2011. Länsstyrelsen får besluta om närmare villkor för tillstånd.

I Skagerrak och Kattegatt får inom vattenområden med mindre djup än tre meter enligt gällande sjökort inte användas nät med annan maskstorlek än 120 millimeter.

I Östersjön, mellan gränsen mot Kattegatt och gränsen mellan Skåne och Blekinge län i Valjeviken, får inom vattenområden med mindre djup än tre meter enligt gällande sjökort inte användas nät med mindre maskstorlek än 130 millimeter.

Länsstyrelsen får, om det från fiskevårdssynpunkt kan tillåtas, medge undantag från bestämmelsen i femte stycket för den som bedriver yrkesmässigt fiske samt den som bedriver fiske med stöd av särskilt fartygstillstånd. Länsstyrelsen får besluta om närmare villkor för tillstånd.

Vid yrkesmässigt fiske gäller bestämmelserna i första stycket endast fiske efter öring. I övrigt gäller för det yrkesmässiga fisket maskstorleksbestämmelser i EU:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. (HVMFS 2012:32).

Minimimått

16 § [21] För nedan angivna arter gäller följande minimimått.

Art Minimimått Område
Ostron 6 cm Samtliga havsområden
Hummer 8 cm carapaxlängd Skagerrak, Kattegatt, Östersjöns delområde 23
Havskräfta 4 cm carapaxlängd 13 cm totallängd Skagerrak, Kattegatt
Lax 45 cm Skagerrak, Kattegatt utom Svinesund och Idefjorden
Lax 50 cm Svinesund och Idefjorden
Lax 60 cm Östersjöns samtliga delområden
Öring 45 cm Skagerrak, Kattegatt utom Svinesund och Idefjorden
Öring 40 cm Svinesund och Idefjorden
Öring 50 cm Östersjöns delområde 23-28, 29 söder om lat. 60 00 N, 31
Öring 40 cm Östersjöns delområde 29 norr om lat. 60 00 N, 30
Harr 30 cm Östersjöns delområde 29 norr om lat. 60 00 N, 30-31
Gädda 40 cm Östersjöns delområde 23-28, 29 söder om lat. 60 00 N
Gös 40 cm Östersjöns samtliga delområden
Sill 18 cm Skagerrak, Kattegatt
Makrill 20cm Skagerrak, Kattegatt
Makrill, vid foderfiske 30 cm Skagerrak, Kattegatt
Taggmakrill 15 cm Skagerrak, Kattegatt
Torsk 30 cm Skagerrak, Kattegatt
Torsk 38 cm Östersjöns samtliga delområden
Kolja 27 cm Skagerrak, Kattegatt
Gråsej 30 cm Skagerrak, Kattegatt
Kummel 30 cm Skagerrak, Kattegatt
Vitling 23 cm Skagerrak, Kattegatt
Skrubbskädda 20 cm Skagerrak, Kattegatt
Skrubbskädda 23 cm Östersjöns delområde 22-25
Skrubbskädda 21 cm Östersjöns delområde 26-28
Skrubbskädda 18 cm Östersjöns delområde 29-syd
Rödspätta 27 cm Skagerrak, Kattegatt
Rödspätta 25 cm Östersjöns samtliga delområden
Sandskädda 23 cm Skagerrak, Kattegatt
Rödtunga 28 cm Skagerrak, Kattegatt
Bergtunga 25 cm Skagerrak, Kattegatt
Äkta tunga 24 cm Skagerrak, Kattegatt
Slätvar 30 cm Samtliga havsområden
Piggvar 30 cm Samtliga havsområden
Glasvar 25 cm Skagerrak, Kattegatt


Minimimåtten avser för

  1. ostron: dess minsta diameter eller bredd,
  2. hummer: avståndet från ögonhålans bakkant till huvudsköldens bakkant, mätt parallellt med mittlinjen (carapaxlängd),
  3. havskräfta: avståndet från ögonhålans bakkant till huvudsköldens bakkant, mätt parallellt med mittlinjen (carapaxlängd), eller det raka måttet från spetsen av pannhornet till den fasta kanten av den mellersta stjärtfenan(totallängd),
  4. övriga arter: avståndet från nosspetsen till stjärtfenans yttersta spets.

Minimimåttet för sill gäller inte vid svenskt fiske efter skarpsill medredskap med en maskstorlek understigande 32 millimeter.

Minimimåtten gäller inte vid fiske med handredskap inom kustvattenområdet efter andra arter än gädda, gös, harr, lax, öring och torsk. (FIFS 2010:7).


4 kap. Särskilda bestämmelser för Skagerrak och Kattegatt

Fiskemetoder (4 kap.)

Fiske efter lax och öring (4 kap.)

1 §[28] Fiske inom kustvattenområdet i Skagerrak och Kattegatt efter lax och öring med drivnät och förankrade flytnät är förbjudet.

Inom vattenområden med större djup än 3 meter enligt gällande sjökort är fiske efter lax med nät förbjudet.(HVMFS 2014:4).

1 a § Vid fiske med handredskap i Skagerrak och Kattegatt, förutom i Svinesund och Idefjorden, får under varje dygn behållas högst två fiskar per fiskare av den sammanlagda fångsten av lax och öring.
(HVMFS 2014:4)

2 § I Svinesund och Idefjorden får endast kilnot, spö och handlina användas för att fånga lax och öring. Högst två spön eller handlinor per person och högst två beten per spö eller handlina får användas. (FIFS 2010:7).

3 § I Svinesund och Idefjorden får kilnotar för fångst av lax eller öring inte användas mellan fredag kl. 18.00 och måndag kl. 06.00. Under denna tid ska

  1. redskapets ingångsöppning i kilnotar vara helt tillsluten och ledarmen antingen vara upptagen och upplagd på land eller lossas från sitt landfäste och göras fast i den sida av redskapet som vetter mot land,
  2. krokgarn, om de används under den övergångsperiod som enligt vad som följer av 8a § utlöper den 31 mars 2012, vara upptagna ur vattnet ochantingen uppsatta på land eller upphängda på pålar över vattenytan. (FIFS 2010:7).

4 § har upphävts genom (FIFS 2010:7).

Placering av vissa fiskeredskap m.m.

5 § Redskap som i Svinesund och Idefjorden används för fångst av lax och öring får inte sättas närmare varandra än 100 meter. (FIFS 2010:7).

6 § Redskap som i Svinesund och Idefjorden används för fångst av lax och öring ska vara fastgjorda i land och får inte vara längre än totalt 60 meter.

I Svinesund gäller dock att redskapen inte får vara längre än totalt 25 meter mellan följande avgränsningslinjer markerade i bilaga 3.

  1. Från Vikstångsudde, gränsmärke L, till Sorgenfrid, gränsmärke M.
  2. Från Mörvikens sydspets till Kätterödsudden. (FIFS 2010:7).

7 § I Svinesund och Idefjorden öster om en rät linje dragen från Vikstångsudde, gränsmärke L, till Sorgenfrid, gränsmärke M, markerad i bilaga 3, får redskap inte sättas närmare riksgränsen än 100 meter.

8 § I Svinesund och Idefjorden ska, under tiden fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 30 september, nät med en maskstorlek om 64 millimeter (32 millimeters stolpe) eller större som används för fångst av andra arter än lax och öring sänkas ned på ett sådant sätt att hela fångstdelen under hela dygnet står minst tre meter under vattenytan. (FIFS 2010:7).

Fiske med krokgarn i Svinesund och Idefjorden

8a § Fiske med krokgarn i Svinesund och Idefjorden är förbjudet fr. o. m. den 1 april 2012. (FIFS 2010:7).

Redskapsförbud före hummerpremiären

9 § Inom kustvattenområdet i Skagerrak och Kattegatt från gränsen mot Norge till en linje längs latituden 57 12,65 N från kustvattenområdets gräns till norra udden av ön S. Horta utanför Klosterfjordens mynning (57 12,65 N, 12 06,72 O) och vidare till en punkt på fastlandet VSV Kjevik (Kevik) i position 57 12,90 N, 12 08,26 O, är fiske med nät, ryssjor och tinor förbjudet under tiden fr.o.m. den 15 september till kl. 07.00 den första måndagen efter den 20 september.

Utan hinder av förbudet får användas sillgarn, makrillgarn, hajgarn och tinor för fångst av havskräfta på större djup än 30 meter. (FIFS 2009:2).

Fiske med burar (tinor) (4 kap.)

10 § Fiske i Skagerrak och Kattegatt med burar efter snäckor får ske endast efter tillstånd av Havs- och vattenmyndigheten.

En bur för fångst av snäckor i nämnda havsområden skall ha ingångsöppningen horisontellt placerad på ovansidan. Buren skall ha släta sidor med en vertikal höjd av minst 30 centimeter och en lutning som inte understiger 60 grader från burens bottenplan. Sidorna eller botten får vara
genombrutna med dräneringshål av maximalt 25 millimeter diameter. (HVMFS 2011:7).

Fiske med fast redskap

11 §[29] Fast redskap, som i någon del är högre än 1,5 meter, får i Skagerrak och Kattegatt sättas ut i enskilt vatten endast efter tillstånd av länsstyrelsen. Tillstånd får förenas med de villkor som behövs från fiskevårdssynpunkt.

Vid fiske med fast redskap, förutom i Svinesund och Idefjorden, ska lax som inte är märkt genom att fettfenan är bortklippt genast släppas ut i vattnet. (HVMFS 2014:4).

11a § Vid fiske i Skagerrak och Kattegatt skall ett fast redskap, om nätmaskorna i fiskhuset understiger 60 millimeter, vara försett med två cirkulära flyktöppningar med en minsta diameter om 60 millimeter placerade på vardera sidan av varje fiskhus. Fiske med stöd av sådant ålfisketillstånd som avses i 3 kap. 1 § får dock bedrivas med redskap utan flyktöppningar. (FIFS 2007:4).

Fiske med vad och not (4 kap.)

12 § Fiske med snurrevad från fartyg är förbjudet innanför trålgränsen i Skagerrak och Kattegatt.

Fiske med ryssjor

13 § Det är förbjudet att i Skagerrak och Kattegatt samtidigt fiska med fler än sex ryssjor (12 strutar). Den som bedriver yrkesmässigt fiske får dock samtidigt fiska med högst 400 ryssjor (800 strutar). Vid fiske med sådana redskap får bifångster av undermålig fisk inte behållas ombord. Redskap ska under tillåten tid vittjas minst en gång vart tredje dygn. Vid vittjning ska undermålig fisk hanteras på sådant sätt att den kan återutsättas levande. (FIFS 2009:2).

14 § [22] Vid fiske i Skagerrak och Kattegatt skall ryssjor vara försedda med två cirkulära flyktöppningar med en minsta diameter om 75 millimeter placerade på vardera sidan av struten i varje fiskhus. Fiske med stöd av sådant ålfisketillstånd som avses i 3 kap. 1 § får dock bedrivas med redskap utan flyktöppningar på mindre vattendjup än 10 meter och, om så efter ansökan medges av Havs- och vattenmyndigheten, på större vattendjup än 10 meter under begränsade tider och inom begränsade områden. (HVMFS 2011:7).

15 § har upphävts genom (FIFS 2009:2).

Fiske med nät m.m.

16 § [23] Fiske med nät på större djup än tio meter är förbjudet i Brofjorden innanför en rät linje från sydspetsen på Grötö i position 58 20,07 N, 11 22,62 O till Skalhamn i position 58 19,53 N, 11 24,17 O.

För fiske inom det område som anges i första stycket gäller även följande. 

Den som fiskar med nät på grundare vatten än 10 meter får använda en sammanlagd nätlängd om högst 180 meter. Vid annat fiske, inklusive handredskapsfiske, får under varje dygn behållas högst tre fiskar per fiskare av den sammanlagda fångsten av torsk, kolja och lyrtorsk (bleka). (HVMFS 2014:4).

Maskstorlek

17 § Vid fiske i Skagerrak och Kattegatt med landvad eller liknande redskap som släpas eller drages för hand får inte användas redskap med mindre maskstorlek i nätet än 90 millimeter invändigt mått mellan ändknutarna. Utan hinder härav får fr.o.m. den 1 juni t.o.m. den 30 september redskap med mindre maskstorlek användas om fisket sker uteslutande för betesändamål och vaden mätt i överkanten inte överstiger 90 meter.

5 kap. Särskilda bestämmelser för Östersjön

Fiskemetoder (5 kap.)

Fiske efter lax och öring (5 kap.)

1 § [24] I Östersjön är fiske efter lax med förankrade flytnät, drivlinor och förankrade linor förbjudet. Fiske efter lax och öring med drivlinor och förankrade linor är förbjudet inom kustvattenområdet i Östersjöns delområden 30 och 31. Vid dörj-, trolling- och utterfiske i Östersjön är fångst av lax som inte är märkt genom att fettfenan är bortklippt förbjudet under hela året. Den som fångar sådan, icke fenklippt, fisk ska genast släppa ut den i vattnet. (HVMFS 2013:13).

Fiske med drivnät

2 § Fiske med drivnät är förbjudet. (FIFS 2009:17).

3 § Vid fiske i Östersjön med drivlinor eller förankrade linor efter lax och öring får inte samtidigt användas fler än 2 000 krokar per fiskefartyg. En krok som används vid sådant fiske skall ha ett kortaste avstånd mellan spets och skaft om minst 19 millimeter. Utöver tillåtet antal krokar får ombord finnas högst 200 reservkrokar.

Fiske efter gädda med handredskap

4 § I Östersjön får vid fiske med handredskap under varje dygn fångas och behållas sammanlagt högst tre gäddor per fiskare. Vid sådant fiske får inte gäddor behållas vars längd understiger 40 cm eller överstiger 75 cm. Bestämmelsen i första stycket gäller inte fiske i Östersjöns delområde 31. (FIFS 2010:6).

Fiske med vad och not (5 kap.)

5 § I Öresund får fiske med vad eller not innanför ett djup av sju meter bedrivas endast om fisket

  1. bedrivs med agnnot, på vilken armarnas längd sammanlagt inte överstiger sju och en halv meter, eller
  2. avser agn till annat fiske fr.o.m. maj t.o.m. oktober månader och fisket sker med vad som är högst 50 meter mellan armarnas ändar samt under förutsättning att vaden drages över ett djup av högst fyra meter och inhalas i båt.

Fiske enligt första stycket 2 får bedrivas endast mellan Falsterbo fyr och Skanör, mellan Klagshamn och Lernacken, mellan Lomma och Bjärred samt mellan Vikhög och Lund-Uppåkra.

Fiske med fast redskap, ryssjor och visst nätfiske

6 § [25] Fiske med fast redskap som i någon del är högre än 1,5 meter samt fiske med nät efter lax och öring är förbjudet

  1. fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 10 juni i kustvattenområdet i Östersjön mellan latituden 62 55 N och länsgränsen mellan Västernorrlands och Västerbottens län,
  2. fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 30 juni i kustvattenområdet i Östersjön norr om länsgränsen mellan Västernorrlands och Västerbottens län. Den som bedriver yrkesmässigt fiske samt den som bedriver fiske med stöd av särskilt fartygstillstånd får dock påbörja fisket den 19 juni.

Utsättandet av ej fiskande delar av fasta redskap får påbörjas innan fiske är tillåtet. Fiskhuset och andra fiskande delar får anslutas först då fiske är tillåtet.

Under de tider och inom de områden som anges i första stycket gäller förbud mot allt fiske med nät som har en större maskstorlek än 120 millimeter.

I Östersjöns delområde 31 inom vattenområden med mindre djup än tre meter enligt gällande sjökort är fiske med nät förbjudet fr.o.m. den 1 april t.o.m den 10 juni och fr.o.m. den 1 oktober t.o.m. den 31 december, dock får fr.o.m. den 1 oktober t.o.m. den 31 oktober fiske bedrivas med nät med mindre maskstorlek än 37 millimeter.

Länsstyrelsen får, om så från fiskevårdssynpunkt kan tillåtas, efter ansökan medge den som bedriver yrkesmässigt fiske samt den som bedriver fiske med stöd av enskild fiskerätt och för vars försörjning fisket är av väsentlig betydelse enligt de kriterier för bedömning som framgår av 2 kap. 1 § Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde och kontroll på fiskets område tillstånd att utan hinder av bestämmelserna i

  1. första stycket 1. fiska med fast redskap,
  2. första stycket 2. fiska med två fasta redskap fr. o m den 14 juni i Västerbottens län samt med fasta redskap efter strömming.
  3. fjärde stycket fiska med nät. (HVMFS 2013:12).

7 § I Östersjöns delområde 23 (Öresund) får fast redskap, som i någon del är högre än 1,5 meter, sättas ut i enskilt vatten endast efter tillstånd av länsstyrelsen. Tillstånd får förenas med de villkor som behövs från fiskevårdssynpunkt.

8 § [26] Det är förbjudet att i Östersjön samtidigt fiska med fler än sex ryssjor (12 strutar). Den som bedriver yrkesmässigt fiske eller fiskar med stöd av enskild rätt får dock samtidigt fiska med högst 400 ryssjor (800 strutar). Vid fiske med sådana redskap får bifångster av undermålig fisk inte behållas ombord. Redskap ska under tillåten tid vittjas minst en gång vart tredje dygn.

Vid vittjning ska undermålig fisk hanteras på sådant sätt att den kan återutsättas levande.

Vid fiske i Östersjön ska en ryssja eller ett fast redskap, om nätmaskorna i fiskhuset understiger 60 millimeter, vara försett med två cirkulära flyktöppningar med en minsta diameter om 60 millimeter placerade på vardera sidan av varje fiskhus.

Fiske med stöd av sådant ålfisketillstånd som avses i 3 kap. 1 § andra stycket, och fiske i Östersjöns delområde 31, får dock bedrivas med redskap utan flyktöppningar. (FIFS 2009:2).

6 kap. Övriga bestämmelser

Tillsyn

1 § De tillsynsmyndigheter eller utsedda tillsynsmän i Sverige och Norge som utövar tillsyn över fisket i Svinesund och Idefjorden ska skriftligen underrätta varandra när de vid tillsyn eller på annat sätt skäligen kan anta att det förekommer eller har förekommit fiske på det andra landets territorium i strid med bestämmelserna i 1 kap. 7 och 8 §§, 3 kap. 2, 3 och 16 §§, 4 kap. 2-8 a §§ samt bilaga 5. (FIFS 2010:7).

Dispens

2 § [27] Om det behövs för något vetenskapligt ändamål eller om det annars finns särskilda skäl får i enskilda fall undantag medges från dessa föreskrifter enligt följande.

  1. Länsstyrelsen får meddela undantag från 3 kap. 2-7, 8-9 och 15-16 §§, 4 kap. 2-11 och 13-17 §§ samt 5 kap. 6 §. Undantag från 3 kap. 16 § får endast avse ostron, hummer, lax, öring, harr, gädda och gös. Fråga om undantag för befattningshavare vid Havs- och vattenmyndigheten eller för person som på Havs- och vattenmyndighetens uppdrag bedriver fiske för undersökningsändamål ska dock prövas av myndigheten.
  2. Havs- och vattenmyndigheten kan medge undantag från andra bestämmelser i föreskrifterna än de i 1 angivna.

Undantag, rörande fiske i Svinesund eller Idefjorden, från bestämmelserna i 3 kap. 2, 3 och 16 §§, 4 kap. 2-8 a §§ och bilaga 5 får göras endast i samband med vetenskapliga undersökningar. I sådana fall ska berörda myndigheter i Norge underrättas skriftligen. (HVMFS 2011:7).

Avgifter

3 § I ärenden om tillstånd för visst fiske skall sökanden betala en ansökningsavgift enligt följande.

Tillstånd att sätta ut fast redskap enligt 2 kap. 2 § förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen 1300 kronor

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 december 2004 då följande författningar skall upphöra att gälla.

Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 1993:30) om fisket i Kattegatt och Skagerrak med angränsande sötvattensområden.

Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 1993:31) om fisket i Östersjön med angränsande sötvattensområden. (FIFS 2004:36).

Bilaga 1. Östersjöns indelning i delområden

FIFS 2004:36 Bilaga 1 Östersjöns indelning i delområdenPDF

Bilaga 2. Gränser mellan sötvattensområdena och kustvattenområdet

FIFS 2004:36 Bilaga 2. Gränser mellan sötvattensområdena och kustvattenområdetPDF

Bilaga 3. Gränser i Svinesund och Idefjorden

FIFS 2004:36 Bilaga 3. Gränser i Svinesund och IdefjordenPDF

Bilaga 5. Fredningsområden

FIFS 2004:36 Bilaga 5. FredningsområdenPDF

Bilaga 6. Terminalfiskeområden

FIFS 2004:36 Bilaga 6. TerminalfiskeområdenPDF

Bilaga 7. Trålfiskeområden

FIFS 2004:36 Bilaga 7. TrålfiskeområdenPDF

Bilaga 8. Områden i Skagerrak där trålfiske är förbjudet

FIFS 2004:36 Bilaga 8. Områden i Skagerrak där trålfiske är förbjudetPDF

Bilaga 9. Artsorterande rist

FIFS 2004:36 Bilaga 9. Artsorterande ristPDF

Bilaga 10. Fiske efter ål med stöd av särskilt tillstånd

FIFS 2004:36 Bilaga 10. Fiske efter ål med stöd av särskilt tillståndPDF

Referenser

  1. Senaste lydelse FIFS 2010:5.
  2. Jfr rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (EGT nr L 358, 31.12.2002, s. 59, Celex 32002R2371)
  3. Senaste lydelse FIFS 2010:5.
  4. Senaste lydelse FIFS 2006:14.
  5. EGT nr L 22, 25.1.2003, s. 5 (Celex 32003R0129).
  6. Föreskrifterna i 2 kap. införlivar bl.a. i svensk rätt vad som gäller enligt konventionen den 31 december 1932 mellan Sverige och Danmark angående fiskeriförhållandena i de till Sverige och Danmark gränsande farvattnen. Bestämmelser i avtalet som reglerar drivgarnsfiske har blivit verkningslösa genom förbudet mot sådant fiske i artikel 9.1 i rådets förordning (EG) nr 2187/2005 om bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder i Östersjön, Bälten och Öresund, om ändring av förordning (EG) nr 1434/98 och om upphävande av förordning (EG) nr 88/98 samt i 5 kap. 2 § denna författning (FIFS 2004:36) och motsvarande danska bestämmelser. Det i konventionen som avser drivgarn återges därför tills vidare inte i denna författning.
  7. Ändringen innebär att en bestämmelse om fiske med drivnät utgår då förbud mot sådant fiske för närvarande gäller i Östersjön. Se härom hänvisningar i not till rubriken till kap 2.
  8. Senaste lydelse FIFS 2009:17.
  9. Positioner enligt koordinatsystem RT-38 som baseras på svenskt geodetiskt datum.
  10. Senaste lydelse HVMFS 2011:7
  11. Jfr beträffande andra fredande arter 2 kap. 5 § förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen.
  12. Senaste lydelse FIFS 2010:7.
  13. Senaste lydelse FIFS 2009:2
  14. Senaste lydelse HVMFS 2011:7.
  15. Jfr Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 1994:14) om märkning och utmärkning av fiskeredskap.
  16. Senaste lydelse FIFS 2005:42.
  17. Senaste lydelse FIFS 2009:6.
  18. Senaste lydelse FIFS 2010:7. Jfr bestämmelser om ett fredningsområde runt Orust i bilaga 5.
  19. Longituder och latitud enligt koordinatsystem RT-38. Området tidigare benämnt fångstområde 4160.
  20. Senaste lydelse FIFS 2010:41.
  21. Senaste lydelse FIFS 2007:4.
  22. Senaste lydelse FIFS 2007:4.
  23. Senaste lydelse HVMFS 2011:27. Jfr bestämmelser om ett fredningsområde runt Orust i bilaga 5.
  24. Senaste lydelse FIFS 2011:32.
  25. Senaste lydelse HVMFS 2012:11.
  26. Senaste lydelse FIFS 2007:4.
  27. Senaste lydelse FIFS 2010:30.
  28. Senaste lydelse FIFS 2004:36
  29. Senaste lydelse FIFS 2004:36.

Publicerad: 2013-11-08
Uppdaterad: 2014-04-01

Sidansvarig: Ann-Charlotte Berntsson