Pigghaj
Pigghaj (Squalus acanthias) förekommer i hela Nordostatlanten. I svenska vatten förekommer arten utefter västkusten ned till Öresund. Den går i sällsynta fall in i Östersjön.
Illustration: Wilhelm von Wright. Fri att använda.
Utseende
En tagg framför vardera av de båda låga ryggfenorna utmärker pigghajen. Färgen är grå, gråblå eller gråbrun med ljusa fläckar på rygg och sidor. I sällsynta fall kan fläckarna saknas helt. Undersidan är vit. Taggarna är giftiga och används både som anfalls- och försvarsmedel.
Västerhavets hajar och rockor
En guide till de broskfiskar – hajar, rockor och havsmusfiskar – som påträffats i Västerhavet.
Publicerad: 11 juni 2015
Lek
Honorna drar sig mot kusten då ungarna ska födas, vilket huvudsakligen äger rum från november till senvintern. Pigghajen föder ungar efter en fosterutveckling på 18–22 månader. Varje kull är på fyra till åtta ungar som är 20–33 cm långa vid födelsen.
Vandringar
Pigghajen kan vandra långa sträckor och uppträda i mycket stora stim.
Fortplantning
Pigghajen föder levande ungar. Dräktighetsperioden varierar normalt från 18 till 24 månader. En kull består av upp till 32 ungar, som föds på grunt vatten och är 28-33 cm långa vid födseln. Pigghajens embryon livnär sig enbart av gulesäcken.
Hanarna blir könsmogna när de är 52-100 centimeter långa, honorna vid en längd av 66-100 centimeter. Parningen sker som regel under vintern.
Ålder och storlek
Arten kan bli åtminstone 37 år. Pigghajar över en meter och med vikt närmare femton kilogram har fångats.
Levnadssätt
Arten uppehåller sig över mjuka och dyiga bottnar såväl på grunt vatten som på stora djup. Vanligast är den på bottnar mellan 20 och 70 meters djup. Den jagar efter bytesdjur såväl i den fria vattenmassan som vid botten. Födan består av sill och torskfiskar men även av bläckfiskar, krabbor och räkor.
Underlag för förvaltning
Havs- och vattenmyndigheten beställer varje år uppdaterade underlag om fisk- och skaldjursbestånden i hav och sötvatten (resurs- och miljööversikt). Underlaget tas fram av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och presenteras från och med 2023 i digital form på www.fiskbarometern.se.
Hot
Beståndet i Nordostatlanten har varit kraftigt reducerat och under hållbara nivåer. Förbud har rått sedan 2010 och Internationella havsforskningsrådet bedömer sedan 2022 att beståndet åter befinner sig över hållbara nivåer. Artdatabanken klassar arten som akut hotad, enligt klassificeringen som gjordes 2020.
Åtgärder
Från och med 1 januari 2023 är arten återigen kvoterad och exemplar som är 100 cm eller mindre omfattas av landningsskyldighet i det yrkesmässiga fisket. Det finns också en maximal referensstorlek för bevarande av pigghaj i syfte att skydda könsmogna honor från riktat fiske, vilket innebär att pigghajar som är större än 100 cm ska återutsättas skyndsamt och inte komma till skada. Detta gäller både för honor och hanar.
För fritidsfiskare gäller att en pigghaj under 100 cm får fångas och behållas per person och dag.
