Verksamheten inom EU:s gemensamma fiskeripolitik under 2017

Sammanfattning

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 mars 2018. När det gäller det nationella genomförandet av GFP:n, kan man läsa mer om detta i berörda myndigheters årsredovisningar.

Under 2017 har arbetet inom ramen för GFP:n dominerats av frågor kring landningsskyldighet, fleråriga planer, tekniska regleringar och fastställande av fiskemöjligheter. Under året har ett intensivt arbete bedrivits kring dessa frågeställningar, bland annat inom de regionala grupperna Scheveningen (förvaltningsområde Västerhavet) och BALTFISH (förvaltningsområde Östersjön). Under 2017 har även frågan om ålförvaltning lyfts inom ramen för GFP:ns årliga kvotförhandlingar.

I rapporten, som tagits fram tillsammans av medarbetare på Havs- och vattenmyndigheten och Statens jordbruksverk, framgår att Sverige under året fortsatt att driva frågan om ett hållbart fiske bland annat genom att framhålla att den övergripande målsättningen är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den reformerade gemensamma fiskeripolitikens mål och principer samt att den vetenskapliga rådgivningen ska utgöra grund för besluten. Det konstateras i rapporten att det finns goda förutsättningar i GFP:n för att nå målsättningen om att fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt, vilket också är en förutsättning för att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende. Detta kräver dock att målsättningarna om ett miljömässigt hållbart fiske, tillämpning av en ekosystemansats i fisket och förenlighet med unionens miljöpolitik tydliggörs i förordningar för att genomföra GFP:n.

I rapporten finns också en del om effekter av den gemensamma fiskeripolitiken på utvecklingsländer i enlighet med regeringsuppdraget.