FINFO 2009:1 Fem studier om fritidsfiske 2002-2007

Författare

Stig Thörnqvist, Mats Ulmestrand, Erik Petersson, Teija Aho och Anders Asp, Fiskeriverket
Joel Norlin, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund
Lars-Ove Loo, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, Tjärnö

Sammanfattningar

Fritidsfiskets utövare 2006

Under år 2006 fiskade totalt 1,0 miljon svenskar i åldern 16 till 74 år vid åtminstone något tillfälle. Antalet fiskedagar uppgick till närmare 13,8 miljoner. Det är fler män än kvinnor som fritidsfiskar och i genomsnitt fiskar också männen fler dagar per år.

Syftet med fritidsfisket är för de flesta rekreation men även fångst av fisk för egen konsumtion har stor betydelse. Fångsterna i fritidsfisket mätt i behållen vikt, skattades år 2006 till totalt ca 18 100 ton, varav ca hälften fiskats i havet. Därutöver fångades men återutsattes ca 5 000 ton. Huvuddelen av den behållna fångsten, 85 procent, användes för konsumtion.

Barns och ungdomars fiskevanor

Studien visar att sju av tio, eller 460 000, barn och ungdomar i åldern tio till femton år fiskade under 2007. Av dessa fiskade 109 000 ofta, alltså mer än 10 gånger. Antalet fiskedagar i åldersgruppen var mer än 4 miljoner 2007.

Barn som fiskar verkar ha större kunskap i ett antal frågor om natur och miljö än de som inte fiskar alls. Fiskeintresset är starkast i Norrland och minst i storstäderna. De barn som har goda förutsättningar för fiske, såsom fiskevatten nära hemmet och sommarstuga, fiskar mer. Många barn skulle vilja fiska mer än vad de gör idag.

Fritidsfisket efter hummer hösten 2007

Den största skillnaden mellan fisket förr och nu är att antalet hummerfiskare ökat markant. Under 1890-1963 var antalet fiskare i genomsnitt drygt 1 900 jämfört med runt 8 000 (en ökning med över 350%) i de senaste uppskattningarna. Resultaten från denna undersökning visar att fisketrycket efter hummer sannolikt ökat under den senaste 40-årsperioden vilket inneburit ett högre antal tinor och lägre kg hummer per tina jämfört med fisket under 1870 till 1960- talet.

Fritidsfiskets nätfångster av öring i Bottenhavet och Bottenviken

Öringbestånden i Bottenviken och Bottenhavet är i de flesta vattendrag svaga, troligen på grund av fiske och dålig status på vattendragens biotoper. Förmodligen fångas huvuddelen av öringen innan den uppnått lekmognad. Minimimåttet är alltjämt 40 cm, långt under medellängden för lekfisk.

Denna studie visar att stora mängder öring tas som bifångst vid nätfiske, egentligen inriktat på sik. Fritidsfiskets fångster är enligt våra beräkningar minst 9-10 gånger större än yrkesfiskets Eftersom nätfisket är oselektivt, med risk för stor fångst av undermålig öring innebär detta att förvaltningen av öringbestånden är mycket svår så länge detta fiske bedrivs.

Husbehovsfiske i Skagerack

En studie av Västkustens husbehovsfiskares förenings medlemmars fiske 2005. Medlemmarna i föreningen fiskar i nära anslutning till den hamn där de har sin båt. En stor del av fisket genomförs med handredskap. De som var aktiva fiskare under 2005 fiskade i genomsnitt 37 dagar och den totala fiskeansträngningen motsvarade ca 16 000 fiskedagar.

I genomsnitt fångade man och behöll ca 90 kg per person och år vilket totalt summerade till en behållen fångst på ca 42 ton. Makrill dominerade fångsterna och stod för drygt hälften av totalfångsten. Andra vanliga arter i fångsten var krabba, olika plattfiskar, hummer, torsk, öring och ål.