Tillförsel av kväve till kusten

Statistikområdet Tillförsel av kväve till kusten beskriver mängden vattenburen kväve som når kusten från landbaserade källor. Data kommer från Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakningsprogram för flodmynningar och från direkta punktkällor, så som avloppsreningsverk och industrier, med utsläpp till kusten.

logotyp för sveriges officiella statistik

En allt för stor tillförsel av kväve leder till övergödning. Detta kan i sin tur orsaka förändringar i ekosystemet med till exempel algblomningar av fintrådiga alger och ökad syreförbrukning som följd.

Tillförsel av kväve kring kusterna runt Östersjön. Klicka på kartan för större bild.

Sett över hela landet kommer kväveöverskottet framförallt från jordbruk, skogsbruk, industrier, reningsverk och små avloppsanläggningar. En del av kvävet transporteras även via luft och regn. Då havet ofta är slutmottagare blir stora delar av Sveriges omgivande havsområden därmed också påverkade av övergödning, med högst koncentrationer av näringsämnen nära kusten och i anslutning till större städer och i vikar.

Det är viktigt att övervaka hur mycket kväve som kommer till havet, både för att bedöma belastningens omfattning i tid och rum men också för att rätt åtgärder ska kunna sättas in och följas upp för att minska övergödningen.

Eftersom vi delar havsområden med andra länder är det också viktigt att vi arbetar gemensamt för att minska utsläppen. Detta görs bland annat inom de regionala konventionerna Helcom och Ospar.

Variationer i kvävebelastning

Tillförsel av näringsämnen varierar förhållandevis mycket mellan år. Variationen beror framförallt på skillnader i nederbörd och därmed också skillnader i vattenflöde. Denna effekt syns tydligt 2003, 2009, 2013 och från 2016 till 2018, då tillförseln generellt sett var lägre än normalt på grund av mindre nederbörd och lägre vattenflöde.

Det krävs långa tidsserier och beräkningar av flödesnormaliserad kvävebelastning för att urskilja förändringar och trender. Man kan dock använda denna statistikprodukt för att se skillnader mellan olika havsområden och fördelningen mellan vattendrag och punktkällor.

Vattenburna utsläpp av kväve till kust

illustration, diagram över utsläpp av kväve till kusten.

Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av kväve till Sveriges kust (staplar) samt årsmedelvattenföring (heldragen linje) under perioden 1995 - 2022. Belastningen är uppdelad efter källa (tillförseln från vattendrag och direkta punktkällor - Redovisade siffror över utsläpp från punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001)

Årlig vattenburen kvävebelastning till havsbassäng

Illustration, diagram över kvävebelastning per havsbassäng.

Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av kväve (från vattendrag och punktkällor) till respektive havsbassäng under perioden 1995 - 2022. Redovisade siffror över utsläpp från punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001. I Bottenviken ingår hela tillförseln från Torne älv (det vill säga den finska delen av avrinningsområdet är inte borträknad)

Vattenburen kvävetillförsel

Bottenviken*

Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av kväve till Bottenviken (staplar) samt årsmedelvattenföring (heldragen linje) under perioden 1995- 2022. Belastningen är uppdelad efter källa - tillförseln från vattendrag (ljusblått) och direkta punktkällor (mörkblått). Redovisade siffror över utsläpp från direkta punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001. I Bottenviken ingår hela tillförseln från Torne älv (det vill säga, den finska delen av avrinningsområdet är inte borträknad).

Bottenhavet

Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av kväve till Bottenhavet (staplar) samt årsmedelvattenföring (heldragen linje) under perioden 1995 - 2022. Belastningen är uppdelad efter källa - tillförseln från vattendrag (ljusblått) och direkta punktkällor (mörkblått). Redovisade siffror över utsläpp från direkta punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001.

Egentliga Östersjön

Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av kväve till Egentliga Östersjön (staplar) samt årsmedelvattenföring (heldragen linje) under perioden 1995 - 2022. Belastningen är uppdelad efter källa - tillförseln från vattendrag (ljusblått) och direkta punktkällor (mörkblått). Redovisade siffror över utsläpp från direkta punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001.

Öresund

Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av kväve till Öresund (staplar) samt årsmedelvattenföring (heldragen linje) under perioden 1995 - 2022. Belastningen är uppdelad efter källa - tillförseln från vattendrag (ljusblått) och direkta punktkällor (mörkblått). Redovisade siffror över utsläpp från direkta punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001.

Kattegatt

Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av kväve till Kattegatt (staplar) samt årsmedelvattenföring (heldragen linje) under perioden 1995-2022. Belastningen är uppdelad efter källa - tillförseln från vattendrag (ljusblått) och direkta punktkällor (mörkblått). Redovisade siffror över utsläpp från direkta punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001.

Skagerrak

Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av kväve till Skagerrak (staplar) samt årsmedelvattenföring (heldragen linje) under perioden 1995-2022. Belastningen är uppdelad efter källa - tillförseln från vattendrag (ljusblått) och direkta punktkällor (mörkblått). Redovisade siffror över utsläpp från direkta punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001.

Dataunderlag till tillförsel av kväve till kusten

Innehållet i dataunderlaget används för Havs- och vattenmyndighetens årliga rapportering till Helcom, Ospar och EEA (Europeiska miljöbyrån) där det används för uppföljning av näringsbelastningen på våra havsområden.

Underlaget sammanställs av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Statistiska Centralbyrån (SCB) inom ramen för SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

SLU levererar data från vattendrag och oövervakade landområden. Institutionen för vatten och miljö vid SLU är även datavärd för miljöövervakningsdata från sjöar och vattendrag.
SCB tillhandahåller information om utsläpp från kustbaserade industrier och reningsverk.

Det är viktigt att ha i åtanke att data som presenteras inte är flödesnormerad. Flödesnormering innebär att långtidsmedelvärden för vattenflöde används för att minska betydelsen av enskilda års vädersituationer.

Dataunderlag

Diagram: Tillförsel av kväve och fosfor till kusten under perioden 1995 - 2022 Excel, 41.7 kB. (Excel, 52 KB)

Kompletterande information om data

Längre tidsserier (som även är flödesnormerade) finns i Helcoms senaste belastningssammanställning, PLC-6 och PLC 7

SLU har en längre tidsserie med tillförsel från vattendrag (ej punktkällor) som även presenteras på miljömål.se.

På uppdrag av Naturvårdsverket gör SCB en detaljerad sammanställning av utsläpp till vatten och slamproduktion som publiceras vartannat år.

Metodbeskrivning till tillförsel av kväve till kusten

Tillförsel från vattendrag och oövervakade områden

Tillförsel från vattendrag beräknas med hjälp av månadsvis vattenkemidata från det nationella miljöövervakningsprogrammet för flodmynningar och vattenflödesdata från SMHI.

Vattenkemidatan räknas om till dygnsvärden och multipliceras sedan med dygnsmedelvattenflödet. Därefter beräknas månads- och årstransporter för de enskilda vattendragen. Metoden som används för provtagning av vattenkemi följer undersökningstypen Vattenkemi i vattendrag.

Flodmynningsprogrammet omfattar de större svenska vattendragen samt vissa representativa mindre vattendrag (totalt 47 stycken). Dessa täcker cirka 85 procent av den svenska landarealen. Mätpunkterna ligger i regel uppströms tätorter och industrier vid vattendragens mynningar. Resten av landarealen, de oövervakade landområdena, består framförallt av mindre vattendrag och kustområden. Belastningen från dessa områden uppskattas genom att använda tillförseln per ytenhet från likartade närliggande områden som övervakas.

I detta dataunderlag är tillförseln från oövervakade områden inkluderad i tillförseln från vattendrag.

Tillförsel från punktkällor

Punktkällor omfattar tillståndspliktiga avloppsreningsverk och industrier, med direktutsläpp till kusten.

Tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter är ålagda att årligen leverera en miljörapport till Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP), varifrån data om utsläpp till vatten kan hämtas. Omfattningen av utdraget varierar något från år till år beroende på antal aktiva verksamheter och förändring av respektive verksamhets storlek.